Destination Sundsvall
I kväll väntar ny ”måstematch” för Malmö Redhawks. Kanske inte en måstematch i ordets rätta bemärkelse, men likväl en match som ett tilltänkt topplag bara ska vinna. Visst, det finns inte längre några enkla matcher i HockeyAllsvenskan. Och matchen är den fjärde inom loppet av en vecka. De tre poängen som står på spel i kväll är värda precis lika mycket som de som säkrades i måndagens derby.
Matchen mot Tingsryd var i ärlighetens namn mindre underhållande. Men det är poängen som räknas när vi summerar tabellen i mars månad. Då spelar det absolut ingen roll att det sett sisådär ut i ett par matcher. Och jag bryr mig inte heller speciellt mycket hur spelet ser ut denna afton. Med så pass tufft matchande som laget haft under serieupptakten har jag full förståelse för att det inte presteras hockeypropaganda på löpande band.
Undertecknad sitter förresten i skrivande stund på ett tåg mellan Stockholm och Sundsvall och kommer ha den stora äran att besöka Gärdehov och bevittna matchen på plats. Detta görs samma dag som bloggen fyller sex månader.
Ni som inte drar till Norrland har möjlighet att se matchen på dumburken. Och det är inte bara Viasat Hockey som gäller. Det är fredag, vilket innebär att det är magasinsprogram på TV10 – och huvudmatchen denna afton är just Sundsvall – Malmö.
/Winnberg
Tre poäng är tre poäng
Tala om skillnader. Derby med allt vad det innebär i måndags med en enorm glädje, tillbaka i den allsvenska vardagen i kväll och ett tämligen sömnigt Malmö. Inte minst i inledningen av matchen där exempelvis Tim Heed agerade fruktansvärt svagt i egen zon och knappt rörde på benen. Redhawks blev också straffat, Pontus Sjögren släppte en ganska enkel puck via Tomas Larssons skott och hemmalaget fick jobba i uppförsbacke. Tack vare powerplay kom dock Malmö tillbaka och spetskompetensen där var det som avgjorde bataljen.
Tre powerplay-mål blev det till slut tal om samtidigt som det var stängt bakåt i boxplay. 4-1-viktorian gav tre poäng och tre poäng var kravet mot ett Tingsryd som ännu inte vunnit i årets allsvenska. Malmö har ändå skaffat sig lite arbetsro nu. Självförtroendet är starkt när det kommer till boxplay och strålande när det rör sig om powerplay. Däremot gäller det nu för Leif Strömberg att få ut mer utav 5-5-spelet. Eller är det så här "Strumpan" vill att Malmö ska spela i 5-5? Lite fler flygande anfall som på sikt kan ge utdelning hade varit välkommet. Inte minst för spelare som inte får utrymme i powerplay, tänker på Pathrik och Ponthus Westerholm, Lukas Ericsson samt Miroslav Lazo framförallt.
Största plusen i kväll ska J.D. Forrest, Alexander Barta, Tomas Kollar och Morten Green ha. Även Robin Alvarez, som åtminstone fick med sig en passningspoäng i kväll, blev bättre och bättre under matchens gång. Alvarez-Barta i boxplay fungerade ånyo alldeles utmärkt. Riktigt skönt par där. För övrigt gjorde Pontus Sjögren en riktigt fin prestation mellan stolparna på nytt. Det insläppta målet var lite typiskt "skitmål" för Sjögren att släppa in men hans säsongsinledning i stort är riktigt bra.
Vill egentligen bara påminna om en sak slutligen. Malmö Redhawks må ha en klart större spelarbudget än de flesta övriga lag. Vi har å andra sidan sexton nya spelare som ska spelas ihop till ett lag. Glöm inte bort det, när det ser lite halvknackigt ut på isen.
Allra sist så.
Under 4000 åskådare.
Det var faktiskt pinsamt efter segern i derbyt.
/Olsson
Dagen efter bortaderbyt: Spelarkritik
Bloggkollegan befinner sig mitt uppe i en flytt. Därför har han inte kommit med sitt sedvanliga inlägg så här dagen efter en match, där han går igenom samtliga spelares insatser. I Olssons frånvaro plockar jag upp pucken och ger er mina tankar.
Målvakt
Pontus Sjögren var kanske rinkens främste i går. Utstrålar ett oerhört lugn och håller också de flesta puckar som kommer i hans väg. Det tidiga målet bekom honom inte det minsta.
1:a femman
Daniel Josefsson har blandat och gett en del under de inledande omgångarna i HockeyAllsvenskan. I går började han något svajigt, men spelade upp sig ju längre matchen led.
Tim Heed är utan tvekan seriens främsta powerplayback. Och den unge högerskytten producerar i en fantastisk utsträckning. Ett mål och en assist i går.
Linus Klasen tycker själv att han är långt ifrån där han borde vara. Visst, han har perioder där han försvinner lite ur matchbilden, men han är en spelare som kan göra skillnaden i varje byte. Skicklig inte minst på att styra spelet i powerplay. Och ni missade väl inte den lilla nätta dragningen på en av hemmaspelarna i går, där denne han få både två och tre korvar uppe på läktaren.
Robert Carlsson svarar alltid för ett hårt jobb. I går tyckte jag att han kom något fel in i matchen och jag vet att han kan bättre. Men ändå ett helt okej dagsverke för den viktige centern.
Ivan Ciernik tog plats i förstaformationen och var precis den tank som han var under försäsongen. En bra insats från slovaken, som dessutom fick spräcka sin målnolla i slutminuten.
2:a femman
Justin Forrest har det stundtals jobbigt i egen zon. Jag tycker ändå att han gjorde det bra i går. Studsade upp efter en mindre bra match mot Västerås. Visserligen något felplacerad på Rögles kvitteringsmål.
Alexander Ribbenstrand är en spelare jag verkligen gillar. Han har överraskat positivt på mig och gjorde jobbet stålande i går.
Robin Alvarez har inte fått det att stämma än. Det fina spelet från försäsongen finns där någonstans, men kanske har tacklingen på Dion Knelsen påverkat Robin mycket.
Alexander Barta svarade som vanligt för ett stort jobb – och hans mål behöver jag knappast skriva något om egentligen. Det var helt fantastiskt.
Miroslav Lazo har inte lyft än. Målet i hemmapremiären mot Bofors trodde jag var just det som behövdes, men frågan är vilken roll slovaken ska ha.
3:e femman
Stefan Lassen är viktig i defensiven. Men positionsspelet på Rögles tidiga ledningsmål imponerade dessvärre inte.
Robin Weihager får som vanligt mycket skit från alla möjliga håll. Något suspekt positionsspel vid Rögles 1-0, men i övrigt tycker jag han svarar för en mycket god insats. Står upp bra i defensiven.
Tomas Kollar slet oerhört hårt matchen igenom. Kanske hans främsta match i Malmötröjan. Borde nog gjort ett mål när Morten Green serverade honom i slottet.
Morten Green fick spräcka sin målnolla när han hittade det tomma målet i slutminuterna. En god match från danskens sida där han hade en del fina playmakertendenser och tog det tunga jobbet.
Lukas Ericsson jobbade även han på bra. Klättrade en del på sargen och var med och slet fram ett par målchanser. På väg att komma in i det bättre nu månne?
4:e femman
Emil Carnestad spelade inte.
Roger Ohlsson spelade inte.
Ponthus Westerholm gjorde sin klart främsta insats sedan säsongsdebuten i träningsmatchen borta mot Växjö. Bra snurr i anfallszon och fixade även fram ett par målchanser.
Jesper Mattsson började inte alldeles strålande, men växte matchen igenom. Livsfarlig i powerplayspelet där han dundrade in ett mål och spelade fram till ett annat. Dessutom ovärderlig i box play och enormt skicklig på att hålla i pucken och lunga ner spelet.
Pathrik Westerholm var, tillsammans med sin tvillingbror, den som öppnade matchen bäst. Kemin med brorsan och Mattsson var fin att skåda och speltiden bör kunna öka om det fortsätter så här.
Viktiga poäng på spel
Gårdagens derbyseger är nog den skönaste jag någonsin upplevt. Visst var det fantastiskt när Jesper Damgaard dunkade in tre mål i fjol, men det var ändå på hemmais – och i hemmaborgen har jag alltid förväntningar på bra poängutdelning. Att nu vinna i Lindab, få avgöra sent och på ett spektakulärt sätt gjorde att segern firades ordentligt.
Vi ska emellertid inte glömma bort att gårdagens seger inte gav mer än tre poäng i tabellen. Och redan i morgon står nya poäng på spel. Tingsryd gästar Malmö Arena och det är en match som Malmö Redhawks givetvis ska vinna om man ska vara med i den absoluta toppen. Jag hoppas att laget har hunnit ladda om inför denna ganska osexiga match, och att tankarna inte sitter fast i derbyvinsten.
Veckan inleddes utan tvekan på bästa sätt och allt är egentligen upplagt för att Malmö Redhawks ska kunna hämta in ytterligare sex poäng innan vi summerar de första två veckorna av årets HockeyAllsvenska. Tingsryd och Sundsvall är lag som är ack så viktiga att besegra för att övertyga alla tvivlare, som tycker att laget sett trögt ut under säsongsupptakten.
Men vi tar en match i sänder. Först ska skogssmurfarna från Tingsryd skickas hem poänglösa.
/Winnberg
Sanslöst avgörande av Barta
Redhawks stod dock ändå upp bra på många sätt. Framförallt höll man sig kalla i rätt lägen och trodde på det man gjorde. Sen har Malmö självklart flyt i det här och möjligtvis något domslut med sig i mittperioden. Att RBK la för mycket energi på det rådde det inga tvivel om. Redan inför den tredje perioden gjorde huvudtränaren Björn Hellqvist bort sig genom att överfokusera på domarens insats. Hemmalaget fick ju dessutom all möjlig chans att plocka hem matchen genom tre raka numerära överlägen i tredje akten.
/Olsson
En kollektiv kollaps i arenan
Det handlade om en kollektiv kollaps där ytterst få kunde komma undan med godkänt i betyg. Jag ska inte nämna alla spelare men måste ändå gå in lite djupare här och var. Hannu Toivonen hade en dubbelräddning i den första perioden, därefter stod han för en målvaktsinsats som var direkt usel. Returer hit och dit, dåligt fokus på uppgiften. Samtidigt skall sägas att utespelarnas agerande framför finländaren var om möjligt ännu svagare. Daniel Josefsson har förhoppningsvis presterat sin sämsta match för säsongen i och med gårdagen. J.D. Forrest agerade helt utan pondus. Alexander Ribbenstrand spelade ett spel han inte klarade av att bemästra, alltså för överambitiöst. Tim Heed hade det också svårt i vändningarna.
I övrigt måste forwards hitta tillbaka till en kombination av både hårt jobb och teknisk finurlighet. Det fungerar inte att enbart förlita sig till spelskicklighet. Det är nog dags att se över formationerna för att få in lite av varje i de olika kedjorna. Jesper Mattsson med tvillingarna Pathrik och Ponthus Westerholm blev en puckkär för mycket. Lukas Ericsson och Tomas Kollar i samma enhet känns som kaka på kaka, där dessutom Morten Green har svårt att komma loss offensivt. Ivan Ciernik behöver få det att lossna och borde antagligen byta enhet.
När det kommer till Linus Klasen så fick vi väl egentligen se ett smakprov på hur det kan se ut när det inte går hans egna lags väg. Det blir lätt för mycket puckhållande och för lite passningar. Helhetsmässigt blir laget lidande i och med att tempot sänks. Tendenserna med Klasen känns igen precis på samma sätt som med Carl Söderberg. Att göra det oväntade är deras bästa vapen och det behöver inte innebära att man ska testa en ny fint själv utan i stället kanske släppa pucken i ett tidigare skede till medspelare i fart.
Leif Strömbergs mannar måste nu studsa tillbaka. Att den här säsongen skulle bli en lätt resa hoppas jag fortfarande att ingen trott, för då är man bra naiv. Ett nästan helt nytt lag skall formas och spelarna ska hitta rätt roller. Dessutom är konkurrensen stark i serien. Därmed inte sagt att det går att ursäkta en förnedrande 2-6-förlust i arenan. Det får ledartrion ta på sig. Så får det inte se ut igen. Punkt.
Rögle väntar redan i morgon. Då förväntar jag mig en helt annan insats och en helt annan inställning.
/Olsson
Gameday
Äntligen matchdag. I och med dagens sammankomst med Västerås så kliver Malmö Redhawks in på ett oerhört hårt matchande, där det vankas kamp varannan dag fram till nästa helg.
Dagens match kan eventuellt vara det tuffaste testet hittills, även om bortamatchen mot Mora i premiären var en väldigt tuff nöt att knäcka. Gurkorna från Västerås har inlett HockeyAllsvenskan mycket bra. Två raka segrar, bara två insläppta mål och en offensiv som har kuggat i från första nedsläpp. Dessutom har nyförvärv som Broc Little infriat förväntningarna och producerat i stor utsträckning.
Eftermiddagen har allt som krävs för att bjuda på stor underhållning. Matcherna mellan just Malmö och Västerås har dessutom en historia att vara oerhört täta och det hade varit riktigt roligt med en jämn och välspelad match – där Malmö till slut står som segrare.
Vi ses väl på matchen?
/Winnberg
Låt oss skapa en bubbla
Glöm det.
Det kommer krävas hårt jobb. Hela vägen. Ingen falsk trygghet nu utan låt oss skapa en egen bubbla där vi inte lyssnar på någon utifrån. Säsongen har bara börjat och Malmö har definitivt inte mött seriens främsta lag än (även om Mora kan sluta som ett topplag nästa vår). Det gäller att nollställa sig och göra samma grundläggande jobb med samma inlevelse som mot Bofors.
Dessutom anar jag att Västerås är lite mer varnade. Bofors kom hit med stor respekt från första nedsläpp. Det lär inte VIK göra på riktigt samma sätt. Gästerna har trots allt inlett med en 4-1-seger mot Troja/Ljungby samt 4-1-seger mot Borås och bör ha det ganska gott ställt med självförtroendet. Kapaciteten är i grunden också större hos VIK. Se upp med Mats Waltins powerplay som hittills är nästan 42-procentigt.
Om vi ser till Redhawks då så kan vi hoppas på att kedjan med Ivan Ciernik, Alexander Barta och Robin Alvarez får det att lossna poängmässigt. Ciernik är ju en spelare som nästan uteslutande lever på sin produktion så det är viktigt att få med honom på resan nu. Ska även bli intressant att följa Miroslav Lazo, kan han få upp sitt självförtroende ordentligt efter två poäng, varav ett mål, i senaste matchen?
Sista frågeställningen inför VIK-matchen blir huruvida vi lyckas fylla Malmö Arena med över 6000 åskådare på nytt. Efter den senaste insatsen borde det inte vara orimligt. Se till att vara på plats och ge oss en fin start på säsongen, blir min uppmaning!
/Olsson
David Åslin show
Jag fick delvis rätt i mina ”farhågor” när jag utfärdade skrällvarning på Twitter tidigare i dag, på matcherna i Ljungby och Ängelholm. Södertälje öppnade bortamatchen mot Troja med två snabba mål. Men sedan var det roliga slut för det forna Elitserielaget. Den småländska nollpoängaren svarade för en mycket stark bedrift, då man vände och vann med 6-3.
Sebastian Idoff vaktade SSK:s målbur i dag och han utstrålade inte direkt någon pondus. Men det var å andra sidan inte han som sänkte Södertälje i dag. Laget kom inte upp i den standard man trots allt kan förvänta sig om ett lag som ska vara med och slåss om en topplacering.
En spelare som däremot trappade upp denna afton är David Åslin. När jag tippade HockeyAllsvenskan höll jag just Åslin som säsongens kanon i Troja, något jag är ganska nöjd med en kväll som denna. Leksandsförvärvet svarade för mäktiga tre mål och två assist. Ett av målen var dessutom en coast-to-coast-mål som avslutades med en Zorro-liknande dragning. Han var kung i Sunnerbohov denna fredag.
I Ängelholm var hemmalaget mycket nära att tappa poäng. Med 1.14 kvar avgjorde emellertid Daniel Sondell fram till 3-2. Jag höll det som klart möjligt att Bofors skulle kunna få poäng med sig hem från Lindab – och spelade tom en slant på det – men Sam Hallams mannar var bara nära denna gång. Betydligt närmare än vad samma gäng var mot Malmö i måndags dock.
På tal om den matchen så är jag mest förvånad över publiksiffran. Bara 2637 åskådare på plats i kväll. Knappt halvfullt med andra ord. Och faktiskt en sämre beläggning än vad Malmö hade mot precis samma Bofors IK i måndags. Kanske något att tänka på – inte minst om man ser till Röglefansens ständiga kommentarer om att det gapar 10 000 tomma stolar i Malmö Arena.
Sist – och kanske något jag inte borde nämna: Jag höll Niklas Anger som en flopp i Almtuna. Nu har han dunkat in fem mål på tre matcher. Kul att se. Respekt, kort och gott.
Nu tar vi nya tag inför Malmö-Västerås i morgon.
/Winnberg
Stort sug efter nya matcher
I går såg jag stora delar av den förmodade toppmatchen mellan Leksand och Örebro. En match med bra tempo där framför allt gästerna imponerade stort på mig. Peter Anderssons lag kommer utan tvekan att återfinnas i den absoluta toppen när vi summerar HockeyAllsvenskan i början av mars.
Jag tycker att Örebro har det mesta som krävs för att vara en dominerande faktor i ligan den här säsongen. Ja, det mesta för att till och med kunna ta klivet upp.
I Nicklas Dahlberg har man en mycket vass sista utpost, där Andro Michel dessutom är en mycket bra back-up.
Backsidan ser bra ut med ett par namn som sticker ut och i övrigt gedigna försvarsspelare som gör det enkelt ute på banan.
Offensivt har laget en nästintill oändlig arsenal. I går var en personlig favorit i Jon Palmebjörk trettondeforward. Det skvallrar till viss del om hur väl ställt Örebro har det i sin forwardsbesättning.
Kanadensaren Matt Keith blev jag genast svag för. Det var mycket i hans spel som föll mig i smaken, även om jag har svårt att sätta fingret på något speciellt. Keith är en spelare som ger Örebro en bredare spets. I fjol var det främst kedjan med Johan Wiklander, Henrik Löwdahl och Conny Strömberg som motståndarna behövde fokusera på. Till årets säsong känns samtliga fyra enheter som ett hot.
Det ser ut att bli en trevlig hockeyvinter i Örebro.
# # #
Malmö då. Jo, det är ju spelledigt fram till på lördag. Suget efter nya matcher är stort – och inte blev det mindre när jag på nytt kollade in sammandraget från hemmapremiären.
/Winnberg
Kul att få agera "expert"
Måste ta tillfället i akt att göra lite reklam för mig själv som ”expert”. John Wikberg hade i går en Malmöspecial där en expertpanel, bestående av undertecknad, Sydsvenskans Kent Jönsson och Johan Svensson – a.k.a. MrMadhawk, fick besvara en del frågor kring klubben.
Jag passar på att länka till inlägget här!
# # #
Har faktiskt spelat lite i kväll, något som inte tillhör vanligheterna för min del.
Följande lapp ligger:
Elfsborg – Helsingborg 2
Almtuna – Rögle 1
Leksand – Örebro 1
Västerås – Borås 1
Tror ni jag har någon som helst möjlighet att plocka hem lite slantar?
/Winnberg
Kung Carls sköna revansch
I väntan på att Malmö Redhawks ska ställas mot nya motståndare, närmast i form av Västerås på lördag, så vänds blickarna mot våra konkurrenter samt mot Elitserien. Tre matcher har spelats denna tisdagskväll och jag finner faktiskt samtliga tre matcher intressanta.
Om vi börjar med HockeyAllsvenskan och matchen mellan Södertälje och Sundsvall så konstateras snabbt att SSK ”bara” vann med uddamålet, 2-1. Förvisso vann det forna Elitserielaget skotten stort, 36-20, men det är knappast en seger som imponerar. Förvisso spelar det mindre roll. Laget står nu på sex poäng, precis som Malmö Redhawks.
Med blicken vänd mot Elitserien så gläds jag sannerligen med Carl Söderberg. Han har fått ta mycket skit under de senaste säsongerna, men ser ut att ge alla sina belackare svar på tal – och det med besked. På sina tre första Elitseriematcher för Linköping har han svarat för tre mål och två assist, något som gör att han återfinns högt upp i poängligan. I dag var det dessutom han som sänkte HV 71 i ”E4-derbyt”. Hans LHC såg länge ut att gå mot förlust, men i slutperioden klev Carl fram två gånger om och sköt två mål – båda i powerplay. Med fem minuter kvar kvitterade han matchen och med knappt tre minuter kvar på matchuret prickade han in det matchavgörande målet.
Just den matchen hamnade dock lite i skymundan i dag. Större delen av alla blickar riktades mot dagens ”riktiga” derbyt, det i Stockholm, mellan Djurgården och AIK. Där var det hemmalaget för kvällen, Djurgården, som gick segrande ur bataljen inför en fullsatt Globen. Gårdarna vann med 4-2 sedan Kristoffer Ottosson spikat slutresultatet i tom bur.
I morgon väntar fem nya allsvenska matcher. Hetast? Matchen mellan de två topptippade lagen, Leksand och Örebro, som utspelar sig i Tegera Arena. En match som för övrigt också sänds i Viasat Hockey.
/Winnberg
Dagen efter hemmapremiären: Spelarkritik
Nåväl.
Spelare för spelare.
Målvakt
Pontus Sjögren agerade tryggt och enkelt i mål. Bofors skapade i ärlighetens namn få heta möjligheter, men Sjögren känns som en klockren konkurrent till Hannu Toivonen. Det gäller att prestera, även på målvaktssidan.
1:a femman
Daniel Josefsson tog för sig på ett helt annat sätt än senast. Pucksäker och vill verkligen ha "gummitrissan". Ett klart steg framåt.
Tim Heed är så skicklig i powerplay. Undan för undan jobbas det på defensiven också och när även den sitter helt har Redhawks en väldigt komplett back.
Linus Klasen kunde göra lite som han ville ute på isen bitvis. Mot Bofors såg jag mer utav den "trollgubben" Klasen verkligen är än vad fallet var uppe i Mora. Sen är det självklart enklare att spela ut inför över 6000 hemmafans. Har fått igång poängproduktionen direkt, väldigt nära att göra säsongens första (dröm)mål.
Robert Carlsson ansåg jag vara bäst rent arbetsmässigt i premiären. I hemmapremiären var han tillsammans med Klasen bäst i laget. Carlsson hade två mål genom styrningar och låg bakom väldigt mycket i Redhawks offensiv. Däremellan fixade han defensiven på ett superbt sätt.
Miroslav Lazo har jag kritiserat bra nu. Äntligen lossnade det lite för slovaken. Inte bara genom ett mål och en assist. Spelmässigt var där en helt annan inlevelse och ett sug efter att få visa upp sig. Tycker det är härligt att se en slovakisk spelare som kramar om Stefan Nyman, Ulf Taavola och så vidare efter att han gjort säsongens första fullträff.
2:a femman
J.D. Forrest fick spräcka sin nolla via 1-0-målet. I övrigt spelade Forrest ett enkelt och säkert spel över hela banan. Förväntar mig fortfarande lite mer av Forrest sett till vad som investerats i amerikanen. Ibland måste man emellertid hitta grunderna innan man kan briljera.
Alexander Ribbenstrand gjorde på nytt sitt jobb och spelade efter resurserna. Viktig när det kommer till att stå upp för laget och bekänna färg i den fysiska biten.
Robin Alvarez har inte varit sig lik sen tacklingen i Mora. Mot Bofors syntes han väldigt lite. Formkurvan som var så ruskigt stark på slutet av försäsongen är plötsligt utraderad. Noll pinnar på nio gjorda mål för laget hittills. Måste upp.
Alexander Barta var det stora glädjeämnet i kedjan. Han tog ett stort ansvar över hela banan, löste småsituationerna så bra. Dessutom lagets överlägset bäste tekare. Har riktigt fin inställning och det avspeglade sig matchen igenom. Genuin insats.
Ivan Ciernik höjde sig jämfört med Mora-bataljen. Dock inte tillräckligt bra än. Sen är det så att Ciernik är i Malmö för att producera. Det har han inte gjort än. Får hoppas på islossning här snarast.
3:e femman
Stefan Lassen svarade för en gedigen insats. Stark defensiv, allt bättre på att följa med upp i anfallen. Avlossade ett par skott, men behöver sikta in sig.
Robin Weihager stod upp bra och fick koncentrera sig på att ta hand om grisiga Boforsare. Det är precis så här jag tycker man ska använda Robin. Skippa offensiven, fokusera på att stå upp framför målvakten och göra ett jobbigt intryck i defensiven på motståndarna.
Tomas Kollar försökte slita och komma framåt. Inställningen är där, men det vill sig inte riktigt offensivt. Dock riktigt härligt att se hur Kollar stod upp för laget och satte stopp för Bofors larvigheter.
Morten Green har också inställningen, men har än så länge inte lyckats komma in i säsongen på allvar. Antagligen sitter inte kemin på det sätt som behövs. Tveksamt om två brunkare med Green kommer ge dansken chans att producera en poäng per match.
Lukas Ericsson gjorde jobbet, men kändes inte alltför farlig. Känns som att Malmö har sparkapital på en del håll och kanter nu.
4:e femman
Emil Carnestad fick spela hela matchen och gjorde en allmänt stabil insats. Viktigt att ge Carnestad chansen att komma in i säsongen.
Ponthus Westerholm fick hoppa in ett par gånger i den tredje perioden men hann inte få igång något samarbete med Pathrik.
Roger Ohlsson svarade för en fin arbetsinsats. Därför han går före Ponthus Westerholm just nu är för att Roger tar ansvar för defensiven på ett helt annat sätt. Sen är frågan om man verkligen får ut max av kedjan på det sättet?
Jesper Mattsson har verkligen kommit tillbaka till Malmö med besked. Oerhört viktig för powerplay, klart betydelsefull för boxplay. Och så ett mål igen. Mycket bra.
Pathrik Westerholm visade att han verkligen vill komma in i säsongen på allvar. Skulle behöva lite mer istid för att kunna växla upp på allvar. Kanske är det läge att testa en match nu med tvillingbrodern.
Väldigt säker trea i hemmapremiären
Några svaga minuter i inledningen med för lite fart i spelet. Sen tog Malmö Redhawks över helt och hade matchen i ett grepp som Bofors aldrig kunde störa. 6397 åskådare fick se J.D. Forrest inleda målskyttet med ett skott som nog italienske målvakten Daniel Bellissimo borde tagit. När sedan Robert Carlsson fem minuter senare kunde styra in Daniel Josefssons skott till 2-0 grundlades segern.
Carlsson var bra i premiären mot Mora, i hemmapremiären var han riktigt, riktigt bra. 3-0 kom också via en styrning, denna gång på Linus Klasens skott. Genom powerplay-utdelning följde Jesper Mattsson upp till 4-0. Och matchens sista mål fick Miroslav Lazo sätta redan 15.26 in i mittronden. Klasen höll i pucken länge, länge och slog sedan sidledspassen till Miro som enkelt kunde trycka dit femman.
Pontus Sjögren fick förtroendet mellan stolparna och gjorde en riktigt stabil insats. Tycker det är riktigt kul för Pontus att få visa att han också håller hög klass, något som en del ifrågasatt på förhand. Härligt att se Sjögrens vinnarskalle på slutet där han blev rosenrasande för att domartrion nonchalerade en handpass i offensiv zon av Bofors, som gav ett skapligt läge att spräcka hans nolla.
Även fantastiskt kul att se hur lycklig Lazo blev över att få göra sitt mål. Ett "enkelt" mål förvisso, men betydelsefullt för Miros självförtroende. Har nästan aldrig sett en spelare som kramar om sina tränare efter ett mål på det viset i en seriematch. Ett sätt att tacka för förtroendet i förstakedjan, antar jag. Speciellt efter den speciella premiärmatchen med bänkning efter en period.
/Olsson
Dagen efter premiären: Spelarkritik
Spelare för spelare så.
Målvakt
Hannu Toivonen hade framförallt en matchavgörande räddning som var fantastisk. Överlag en klart okej premiärmatch, inte strålande dock. Tämligen chanslös på samtliga mål, där Moras tredje fullträff såg underlig ut.
1:a femman
Daniel Josefsson var inte den ledare jag förväntar mig. Kan mer, men ändå godkänd. Skulle vilja se Daniel fylla på ännu mer i anfallen genom sin skridskostyrka.
Tim Heed blev säsongens förste målskytt och var bra offensivt, defensivt behövs lite större noggrannhet.
Linus Klasen gjorde tre assist. Det i sig borde grundlägga ett starkt betyg, men Linus var knappast någon dominant kraft där ute. Samtidigt är det kanske dags att inse att Linus kommer tas extra hårt av motståndarna. Det kommer inte alltid bli lätt för honom att få utrymme för sin arsenal.
Robert Carlsson var den arbetsmässigt bäste spelaren i Redhawks. Gjorde ett stort jobb i boxplay och tog ansvar. Visade vilken erfarenhet han har av liknande matcher.
Miroslav Lazo blev bänkad efter en period. Det hände helt enkelt inget, varken för honom eller förstakedjan. Då var det givet att plocka bort energispelaren.
2:a femman
J.D. Forrest stack inte ut men gjorde en stabil insats. Vill gärna se honom i fler powerplay-situationer framöver.
Alexander Ribbenstrand kommer allt närmare titeln "viktigaste back för defensiven". Han gjorde stor nytta framför eget mål och har fin rörlighet i spelet.
Robin Alvarez inledde bra men efter tacklingen förändrades läget. Det har jag varit inne på tidigare och mer än så går inte att lyfta fram. Förhoppningsvis studsar Robin nu tillbaka till Bofors-bataljen.
Alexander Barta var i konkurrens med Jesper Mattsson och Robert Carlsson bäst i laget. Centrarna betydde överlag mycket i det böljande spelet, dock var det bara Barta som var godkänd när det kommer till tekningar. 3-3-målet var ett smakprov på tyskens höga klass.
Ivan Ciernik hade en rätt tung afton. Hade svårt med tempot bitvis, fick inte ut särskilt mycket av sin storlek. Här krävs bättring till nästa match.
3:e femman
Stefan Lassen var överlag en positiv injektion i laget. Var till stor nytta i defensiven och fick avgöra matchen med ett slumpskott. Bortgjord på 2-2-målet, men det började å andra sidan högre upp i banan med att backpartnern gick bort sig.
Robin Weihager har så svårt med att vara konsekvent i sina ageranden. Kan ta riktigt bra initiativ för att sen gå bort sig eller slarvpassa. Insatsen mot Mora borde ge Emil Carnestad chansen mot Bofors - i en sund konkurrensvärld vill säga.
Tomas Kollar gjorde sitt dagsverk. Bra energi, ville lägga näsan i blöt. Det ser allt bättre ut hos energispelaren.
Morten Green hade en något svagare premiärmatch än vad jag hade förhoppningar på. Förlorade för många tekningar, var inne på ett par baklängesmål. Kan bättre sammanfattningsvis.
Lukas Ericsson kommer mer och mer precis som kedjekamraten Kollar. Klättrade längs sargen ett par gånger och vann de situationerna. Framspelningen till Jesper Mattssons 1-2-mål var ett riktigt starkt förarbete. Bra säsongsdebut.
4:e kedjan
Roger Ohlsson började intensivt och bra. Är på väg uppåt i form, helt klart. Bänkades dock efter en period. Tyvärr.
Jesper Mattsson var riktigt bra. 1+2 i poängutdelning och utmärkt delaktighet i spelet. Slog avgörande pass och såg ut att trivas fint oavsett kedjetillhörighet. Började som center i fjärdekedjan för att sedan gå över som ytterforward i förstakedjan.
Pathrik Westerholm inledde matchen, precis som Ohlsson, intensivt. Bänkades likaså efter en period. Tyvärr.
Emil Carnestad och Ponthus Westerholm spelade inte alls.
/Olsson
Sen vändning gav lycklig start
När Robin Alvarez sedan fick in en rejäl tackling på öppen isyta förändrades matchen. Första perioden avbröts, lite obehagliga scener uppkom när Mora-spelaren togs av isen. Enligt rapporter klarade han sig förhållandevis väl, dock med kraftig hjärnskakning.
Malmö hade precis som i en del träningsmatcher svårt att ta tag i matchbilden i mittperioden. Att man sedan klev ut i tredje perioden och spelade upp sig var därför inte heller oväntat. 1-2 av Jesper Mattsson, som tillhörde en av de största plusvarianterna i Malmö, kändes emellertid inte helt rättvist men som ett stort steg mot poänggaranti. MIK kom dock tillbaka på nytt och vände till 3-2.
Redhawks hade ånyo svårt att ta tag i spelet men genom spetskompetens kom Skåne-laget tillbaka. Alexander Barta, som också var riktigt bra, fixade på egen hand 3-3. Direkt orättvist och tämligen osannolikt skickade Stefan Lassen sen in 3-4 i slutminuterna. Leif Strömbergs mannar höll undan och kunde bärga tre sköna poäng i svårspelade FM Mattsson Arena.
Strömberg valde tidigt att gå ner på tre femmor. Visserligen korrekt, men att Pathrik Westerholm och Roger Ohlsson åsidosattes kändes inte bra. Miroslav Lazos bänkning var däremot odiskutabel och jag undrar om Miro blir kvar i klubben under en längre tid. Tidigt än, men bänkad efter en period i premiären är aldrig ett gott betyg.
/Olsson
Bara timmar kvar till premiären
Bloggkollegan Olsson befinner sig i skrivande stund på en buss med destination Mora. Själv befinner jag mig redan i den pittoreska staden i Dalarna.
Vi har nu bara timmar kvar till seriepremiären mot stadens stolthet, MIK. Jag vet i ärlighetens namn inte riktigt vad jag ska förvänta mig av eftermiddagens match. Seger hoppas jag givetvis på, och jag tror även att Leif Strömbergs mannar kommer att fixa en sådan. Men samtidigt känner åtminstone jag mig något osäker på var laget står inför den här säsongen. Malmö Redhawks har inte ställts mot ett enda allsvenskt lag, men å andra sidan har kvalitativt motstånd i form av Hamburg, Hannover och Växjö stått på andra sidan i inte mindre än fem av åtta träningsmatcher.
Jag tycker att hela klubben andas optimist inför säsongsstarten. Låt oss hoppas att vi kan fortsätta med samma känsla under kvällen.
/Winnberg
Den stora genomgången
För ett par dagar sedan publicerade Expressen årets utgåva av ”Hockeybibeln”. I den kunde vi finna en smått komisk genomgång av alla allsvenska spelare. Detta medförde en del frågetecken, vilket medför att MrMadhawk och Redline nu i samproduktion gjort en likadan genomgång. Håll tillgodo!
Betygskala
⌘⌘⌘⌘⌘ - Elitserieklass
⌘⌘⌘⌘ - Mycket bra allsvensk klass
⌘⌘⌘ - Bra allsvensk klass
⌘⌘ - Godkänd allsvensk klass
⌘ - Oprövad/dålig allsvensk klass
ALMTUNA
⌘⌘⌘⌘⌘
⌘⌘⌘⌘
Niklas Anger
Stefan Gråhns
William Wallén
⌘⌘⌘
Adam Reideborn
Fredrik Sandgren
Jonathan Sjölund
Johan Berggren
Mattias Guter
Daniel Hermansson
Robert Kimby
Fredrik Vestberg
⌘⌘
Linus Fernström
Magnus Eriksson
Julius Larsson
Patrik Nevalainen
Henrik Nilsson
Andreas Dahlström
Mathias Franzén
Patric Gozzi
Tobias Hage
Rickard Rollin-Carlsson
Jonas Westerling
⌘
Jesper Eriksson
Eric Norin
BOFORS
⌘⌘⌘⌘⌘
Kristofer Näslund
⌘⌘⌘⌘
Fredrik Höggren
⌘⌘⌘
Daniel Bellissimo
Christian Carlsson
David Lidström
Martin Thelander
Björn Kindahl
Johan Nilsson
Marcus Nilsson
Linus Persson
Eetu Qvist
Tobias Thermell
Daniel Wessner
⌘⌘
Niklas Arell
Kasper Jensen
Eddie Larsson
Carl Berglund
Adam Björklund
Martin Sandgren
Alexander Wiklund
⌘
Andreas Ollikainen
Mattias Nilsson
Robert Bergh
BORÅS
⌘⌘⌘⌘⌘
Magnus Åkerlund
⌘⌘⌘⌘
Ola Svanberg
Henrik Eriksson
Jens Karlsson
⌘⌘⌘
Stefan Espeland
Mats Hansson
Erik Andersson
Victor Backman
Linus Fagemo
Lasse Lassen
⌘⌘
Jonatan Bjurö
Markus Karlsson
Olov Lundqvist
Patrik Magnusson
Oscar Andersson
Sebastian Benker
Tim Bränholm
Brent Davidson
Rasmus Ericsson
Adam Hobson
Magnus Isaksson
⌘
Andreas Lindström
Olle Ohlsson
Jonathan Prim
Jesper Ekroth
Pontus Gulldén
LEKSAND
⌘⌘⌘⌘⌘
Mattias Timander
Gabriel Karlsson
Pelle Prestberg
⌘⌘⌘⌘
Jens Bergenström
Jacob Blomqvist
Ken Andre Olimb
Johan Ryno
⌘⌘⌘
Erik Hanses
Alen Bibic
Mads Bödker
Alexander Deilert
Tommy Enström
Patrik Norén
Johan Svedberg
Tobias Forsberg
Filip Forsberg
Mark Hurtubise
Jon Knuts
Michael Raffl
Lucas Sandström
⌘⌘
Jens Holmström
Kenny Källström
Joonas Rönnberg
Henric Andersén
Martin Janohls
Martin Karlsson
⌘
MALMÖ
⌘⌘⌘⌘⌘
Hannu Toivonen
Daniel Josefsson
Alexander Barta
Ivan Ciernik
Linus Klasen
⌘⌘⌘⌘
Pontus Sjögren
Tim Heed
Robin Alvarez
Robert Carlsson
Morten Green
Jesper Mattsson
⌘⌘⌘
J.D. Forrest
Tero Konttinen
Stefan Lassen
Alexander Ribbenstrand
Robin Weihager
Lukas Ericsson
Tomas Kollar
Pathrik Westerholm
⌘⌘
Emil Carnestad
Miroslav Lazo
Roger Ohlsson
Ponthus Westerholm
MORA
⌘⌘⌘⌘⌘
⌘⌘⌘⌘
Peter Nolander
Henrik Eriksson
Daniel Viksten
⌘⌘⌘
Christoffer Bengtsberg
Daniel Hansen
Patrik Andersson
Kalle Ekelund
Robin Gartner
Dan Iliakis
Tom Nilsson
Mattias Beck
Tobias Ericsson
Niklas Fogström
Alexander Hilmersson
Jens Jakobs
Dion Knelsen
Alexander Sundström
⌘⌘
Jens Hellgren
Mikael Wikstrand
Jonathan Johansson
Kim Nabb
⌘
Johan Alcén
Henrik Olsén
OSKARSHAMN
⌘⌘⌘⌘⌘
Stefan Öhman
⌘⌘⌘⌘
Daniel Ljungkvist
Nicklas Jadeland
Evan McGrath
⌘⌘⌘
Tory Davenport
Juha Uotila
Morten H. Poulsen
David Rodman
Matt Ryan
Andreas Valdix
⌘⌘
Alexander Bengtsson
Maxim Matushkin
Linus Morin
Joakim Hagelin
Mikael Lidhammar
Martin Olsson
Viktor Sjödin
Carl-Johan Svensson
⌘
Jakob Bertilsson
Tobias Jonsson
Linus Hultström
Victor Löfstedt
Chris Nybeck
Jesper Olofsson
RÖGLE
⌘⌘⌘⌘⌘
Jonas Fransson
Ted Brithén
⌘⌘⌘⌘
Alexander Bergström
Magnus Häggström
Jakob Johansson
Christopher Liljewall
Simon Olsson
⌘⌘⌘
Rasmus Bengtsson
Alexander Bonsaksen
Daniel Glimmenvall
Victor Panelin-Borg
Daniel Sondell
Eric Himelfarb
Alexander Johansson
Emil Sandin
⌘⌘
Joel Gistedt
Rasmus Forslund
Nils Bergström
Andrée Brendheden
Viktor Lindgren
Kirill Starkov
⌘
Sean Curry
Jesper Jensen
Jonathan Zaar
Dennis Everberg
SUNDSVALL
⌘⌘⌘⌘⌘
⌘⌘⌘⌘
Adam Pettersson
Gustaf Thorell
⌘⌘⌘
Gustaf Lindvall
Niklas Enberg
Eric Moe
Magnus Svanberg
Oscar Johansson
Pär Lindholm
Mattias Wennerberg
⌘⌘
Axel Brage
Dennis Bozic
Johan Burlin
Anton Byström
Aatu Hämäläinen
Joakim Mattsson
Adam Rundqvist
Christopher Thörn
Niklas Zetterström
⌘
Johan Eriksson
Fredric Mannström
Petter Rydén
Tobias Lindström
Christoffer Persson
SÖDERTÄLJE
⌘⌘⌘⌘⌘
Julius Hudacek
Ziga Jeglic
⌘⌘⌘⌘
Julian Jakobsen
Tony Lagerström
Robert Sabolic
⌘⌘⌘
Stefan Bemström
Kurt Davis
Fredrik Sonntag
Thom Flodqvist
Mathias Månsson
⌘⌘
Sebastian Idoff
Blaz Gregorc
Andreas Hjelm
Mikko Kalteva
Alexander Ytterell
Emil Billberg
Christofer Blid
Andreas Gröndahl
Alexander Lagerström
⌘
Viktor Lööv
Jonas Engström
Emil Lundberg
TINGRSRYD
⌘⌘⌘⌘⌘
Tom Koivisto
⌘⌘⌘⌘
Michal Zajkowski
Dustin Johner
⌘⌘⌘
Robin Jacobsson
Jari Kauppila
Simon Stark
⌘⌘
Christoffer Björklund
Christopher From Björk
Philip Hersby
Sean McMonagle
Henrik Bankelius
Chris Higgins
David Laudius
Sebastian Ottosson
Filip Owesson
Joe Pereira
Victor Rollin-Carlsson
⌘
Johan Salomonsson
Robin Olsson
Linus Olsson
Johan Lagemyr
Tomas Larsson
Markus Molin
Sebastian Nykvist
Jesper Olsson
TROJA-LJUNGBY
⌘⌘⌘⌘⌘
⌘⌘⌘⌘
Mikael Ahlén
⌘⌘⌘
Jonas Gunnarsson
Trevor Koenig
Viktor Amnér
Daniel Karlsson
Istvan Bartalis
Carl Gustafsson
Johan Linnander
János Vas
Mattias Åkesson
David Åslin
⌘⌘
Niclas Edman
Joakim Nettelbladt
Ziga Pavlin
Jesper Williamsson
Jacob Berglund
Robin Dahlström
Patrik Kannerling
Ted Nilsson
⌘
Joel Backesten
Per Johnsson
Oscar Holst
Mattias Nilsson
VÄSTERÅS
⌘⌘⌘⌘⌘
⌘⌘⌘⌘
Andreas Lindh
Broc Little
Markus Ljungh
Mikael Zettergren
⌘⌘⌘
Lars Johansson
Daniel Sperrle
Stefan Andersson
Per Helmersson
Niclas Lundgren
Thomas Mitell
Robin Nilsson
Kenneth Bergqvist
William Karlsson
David Lundbohm
Peter Öberg
⌘⌘
Jonte Berg
Fredrik Johansson
Markus Kinisjärvi
Viktor Mårtensson
Marcus Söderkvist
⌘
Gustav Björklund
Marcus Jonsson
ÖREBRO
⌘⌘⌘⌘⌘
Henrik Löwdahl
Conny Strömberg
Johan Wiklander
⌘⌘⌘⌘
Nicklas Dahlberg
Dustin Kohn
Christoffer Norgren
Jared Aulin
Emil Kåberg
Jon Palmebjörk
⌘⌘⌘
Andro Michel
Peter Andersson
Andreas Frisk
Joel Johansson
Robin Olsson
Pär Edblom
Jonas Karlsson
Matt Keith
Marcus Weinstock
⌘⌘
Martin Filander
Antti Hulkkonen
Jens Skålberg
Stefan Warg
Johan Adolfsson
Henrik Björklund
Thomas Enström
Vi är mest nöjda med:
Johan Svensson
Bäst: Kristoffer Näslund
Sämst: Sean Curry
Christian Winnberg
Bäst: Ted Brithén
Sämst: Tomas Larsson
Kritisera gärna – men det är vi som sitter på facit!
Dagen C är här
Med tanke på att det i morgon är Dagen D för Malmö Redhawks, dagen då det är upp till bevis i seriepremiären borta mot Mora, måste vi nu ha upptagit Dagen C.
På schemat denna dag står resande. Om en dryg timme lämnar bussen Malmö med destination Mora. Längtan efter seriestarten har varit oändlig, åtminstone för egen del. Det ska bli oerhört skönt att det drar igång nu.
Jag hoppas och tror att ni alla känner likadant. Jag hoppas även att vi antingen ses på bussen i dag eller i FM Mattsson Arena i morgon. Gör vi inte det, då hoppas jag att ni åtminstone ser till att säkra er plats till måndagens hemmapremiär. Det ser ut att kunna komma en hel del folk till den matchen, en match som förhoppningsvis kommer att bli en häftig tillställning.
Men en sak i sänder. Först seriepremiären. Säsongen 2011/2012 – nu kör vi!
/Winnberg
Spekulationer och teorier inför premiären
Mora i en premiär på bortais är det som gäller i år. Lite småtuff inledning men å andra sidan ett utmärkt sätt att vänja sig vid den allsvenska vardagen direkt. Jag vet inte om hallen brukar direkt koka uppe i Mora, åtminstone inte de senaste åren, men så som förutsättningarna är nu med Malmös satsning och även med MIK:s vårframgångar så känns det upplagt för en skön premiärtillställning.
Vad blir viktigast för Malmö på lördag?
Jag tror genrepet nere i Tyskland var en utmärkt genomkörare. Hamburg var ett hyfsat storväxt, fysiskt lag men också spelglatt och tunga att möta när de fick "vind i segeln". Malmö hade svårt att bryta mönstret i den andra perioden där, men till slut arbetade sig laget tillbaka och stod upp bra. Precis samma gäller mot Mora. Det vill säga att ha förmågan att bryta mönstret om MIK skulle ta över matchbilden och att inte på något vis vika ner sig. Redhawks anno 2011/2012 har så pass många skickliga spelare att det alltid finns utrymme för att vända matcher.
Tittar vi formeringsmässigt så känns det som att laget i genrepet bör vara det som åtminstone på det stora hela gäller i premiären också. Kampen mellan Hannu Toivonen och Pontus Sjögren är kittlande. Toivonen är förstemålvakt i min bok, han har faktiskt gjort en väldigt stabil försäsong. Sjögren är snarare utmanaren, men har å andra sidan gjort en ruskigt stark försäsong. Känns som att Toivonen bör starta. Han är ändå tänkt som en av de absoluta nyckelspelarna.
Backsidan så. Daniel Josefsson-Tim Heed kommer få ett stort ansvar, Heed då i offensiven framförallt. Formkurvan är något otydlig på bägge två. Tim har dippat lite på slutet. Daniel har personliga angelägenheter som självfallet påverkat i och med Stefan Livs bortgång.
J.D. Forrest-Alexander Ribbenstrand blir det kanske mest intressanta paret att följa i och med att Forrest haft en trög försäsong, där han egentligen växlade upp först nere i Hamburg i genrepet. Ribbenstrand har varit väldigt stark i träningsmatchandet.
Stefan Lassen-Robin Weihager blir den defensivt viktigaste duon. Lassen har kommit in sent men har hunnit visa att defensiven är förstärkt. Weihager ska hitta ett spel som passar hans talang. Det är nyckeln under hela hösten för #3. Därutöver finns Emil Carnestad som egentligen går in bra bredvid valfri backkollega. Tero Konttinen är troligen inte helt redo för match än.
Framåt förväntar jag mig att Linus Klasen har ungefär samma taggning som i hemmapremiären i augusti mot Sparta. Lite mer dominans än på slutet hade varit välkommet. Snacka om att Klasen kommer ha ögonen på sig, speciellt nu i början. Ihop med Robert Carlsson och Miroslav Lazo gäller det att hela kedjan kan komma igång. Lazo måste verkligen börja prestera nu efter en väldigt blek försäsong.
Desto trevligare är det då att tala om trion som fungerat ypperligt på slutet. Ivan Ciernik-Alexander Barta-Robin Alvarez har drivit laget och jag blir förvånad om de tre inte fixar minst ett mål på lördag. Så pass bra funkar kemin där. Sen tror jag att Tomas Kollar-Morten Green-Lukas Ericsson nu kommer att komma mer och mer för var match som spelas i början. Just tävlingssammanhang passar kämpar och fysiskt starka forwards som Kollar samt Ericsson så mycket bättre. Green har inte presterat väl under en försäsong på flera, flera år - i synnerhet inte sett till poängproduktion. Så vad gäller dansken är jag inte alls orolig.
Avslutningsvis då fjärdekedjan där Jesper Mattsson centrar "ungtupparna". Frågan är om det verkligen blir tvillingarna Ponthus och Pathrik Westerholm tillsammans. Efter att ha sett J20 spela i veckan, där såväl Ponthus Westerholm som Roger Ohlsson deltog, så ser Ohlsson ut att vara i bra mycket bättre form för stunden. Även självförtroendemässigt skiljer det sig. Mitt utgångstips blir Pathrik W.-Mattsson-Ohlsson från start, Ponthus på bänken.
Lördag 16.00 i FM Mattsson Arena är det dags.
Underbart!
/Olsson
Så tippade Olsson & Winnberg
I kväll fullbordades vår nedräkning inför seriestarterna i och med Olssons sista "Olsson rankar Allsvenskan"-alster. Nedan följer en sammanställning på hur Olsson respektive Winnberg har tippat såväl Elitserien som Allsvenskan. Nästa vår tar vi (kanske) upp hur många rätt vi faktiskt hade.
Elitserien
Olsson:
1. Luleå
2. Djurgården
3. Skellefteå
4. Färjestad
5. Linköping
6. HV 71
7. AIK
8. Frölunda
9. Brynäs
10. Växjö
11. MODO
12. Timrå
Winnberg:
1. Luleå
2. Färjestad
3. Linköping
4. Djurgården
5. Frölunda
6. Skellefteå
7. HV 71
8. Växjö
9. MODO
10. Brynäs
11. AIK
12. Timrå
Allsvenskan
Olsson:
1. Rögle
2. Malmö
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7. Västerås
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11. Bofors
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14. Sundsvall
Winnberg:
1. Malmö
2. Rögle
3. Örebro
4. Leksand
5. Almtuna
6. Södertälje
7. Västerås
8. Mora
9. Bofors
10. Oskarshamn
11. Troja-Ljungby
12. Tingsryds
13. Borås
14. Sundsvall
Olsson rankar Allsvenskan: 7. Västerås
Kan Västerås då ta nästa steg i år och ta sig till en kvalserie? Faktiskt tveksamt. Åtminstone om vi ska se till pappret. Slovakena blev inte kvar, Luleå fyndade måltjuven Fleury, McGraht valde Oskarshamn, Dennis Rasmussen tog chansen hos elitserienykomlingen Växjö och andra hårt arbetande attitydspelare som Alexander Ribbenstrand, Kalle Olsson samt Tobias Forsberg har gått vidare. Att målvakten Johan Gustafsson har lämnat för Luleå känns däremot inte lika tungt då dels Lars Johansson värvats in från Mora, dels Daniel Sperrle alltjämt är kvar.
Förvisso har VIK värvat ganska starkt, men känslan är att lagets nytillskott nätt och jämnt täcker upp för förlusterna. David Lundbohm från Växjö är en smart värvning, viktig för powerplay och god erfarenhetsnivå. Mikael Zettergren är nuförtiden en riktigt vass poäng- och målmakare på allsvensk nivå. Kommer också betyda mycket. Lägg därtill senaste nyförvärvet i Kenneth Bergqvist som i Allsvenskan borde kunna växla upp. Om amerikanske nyförvärvet Broc Little är så pass bra som VIK hoppas på har man potential att återupprepa den gångna säsongens femteplats. Jag hänvisar dock än en gång till att många andra lag rustar i serien och att de också blivit bättre. Då räcker det inte att ersätta sina förluster.
Västerås 2011/2012
Målvakter: Lars Johansson, Daniel Sperrle.
Backar: Stefan Andersson, Jonas Emmerdahl, Per Helmersson, Andreas Lindh, Niclas Lundgren, Thomas Mitell, Robin Nilsson.
Forwards: Jonte Berg, Kenneth Bergqvist, Gustav Björklund, Fredrik Johansson, Marcus Jonsson, William Karlsson, Markus Kinisjärvi, Broc Little, Markus Ljungh, David Lundbohm, Viktor Mårtensson, Marcus Söderkvist, Mikael Zettergren, Peter Öberg.
Tränare: Mats Waltin, Jens Hellgren.
Rutinerad sista utpost
När Västerås hade som störst problem på målvaktssidan värvades Daniel Sperrle in säsongen 2009/2010. En värvning man alltjämt har stora nytta av. Sperrle är en respekterad och erfaren målvakt som åtminstone på allsvensk nivå alltid presterar väl. En fin komponent i Mats Waltins lagbygge.
Poängstark back
Efter ett år i Norge, med offensiv succé, är Stefan Andersson tillbaka i svensk hockey. Efter tre respektabla år i Sundsvall med mellan 20-25 poäng är det nu dags för 28-åringen att represntera VIK. Ska bli riktigt intressant att se vad Andersson klarar av att prestera i ett lag som dessutom har offensiv storkapacitet i form av exempelvis Lundbohm, Zettergren, Little.
Amerikansk högerskytt
När Växjö tog steget upp föll David Lundbohm bort i gallringen och i strävan att förbättra laget ytterligare. David är hursomhelst en högkvalitativ anfallsspelare i Allsvenskan som kommer ha en central roll i VIK:s offensiv, inte minst i powerplay. Ska bli intressant att se om 31-åringen åter kan notera runt 46 poäng i den nästa högsta serien.
1. Rögle
2. Malmö
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7. Västerås
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11. Bofors
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14. Sundsvall
/Olsson
Head-to-head: Nya mot gamla - uppföljningen
För två och en halv månad sedan gav jag er min syn på hur nyförvärven står sig gentemot de spelare som försvunnit från klubben, en sammanställning spelare mot spelare. Då lovade jag att återkomma med en uppdaterad lista under försäsongen, men jag har valt att hålla på den till nu. För vad passar egentligen bättre än att ta den så här dagarna innan seriepremiären. Jag är väldigt intresserad av att få reda på vad ni tycker och tänker – så ös på i kommentatorsfältet!
Skalan som används för jämförelsen är följande:
+++ Mycket bättre
++ Bättre
+ Något bättre
- Något sämre
-- Sämre
--- Mycket sämre
Hannu Toivonen vs. Markus Svensson
Betyg: ++
Kommentar: På gränsen till mycket bättre. Finländaren har varit väldigt stabil under försäsongen och utstrålar såväl lugn som pondus. Något som också sprider sig till hans medspelare som ska försvara framför honom. Markus Svensson är under inga omständigheter en dåligt målvakt – men det råder ingen tvekan om att Hannu Toivonen är åtminstone något snäpp bättre.
Pontus Sjögren vs. Jonatan Bjurö
Betyg: +++
Kommentar: Marie Hallman höll dessa båda målvakter som jämnvärdiga. Något som är helt uppåt väggarna. Sjögren kommer till HockeyAllsvenskan med över 40 Elitseriematcher från föregående säsong. Konkurrensen på målvaktssidan kommer att vara en helt annan under den kommande säsongen jämfört med föregående, då Bjurö tydligt visade att han dessvärre inte höll måttet. Lägg därtill att Pontus Sjögren radat upp bra matcher på försäsongen.
Alexander Ribbenstrand vs. Per-Anton Lundström
Betyg: +++
Kommentar: Västeråsförvärvet ser jag som den stora positiva överraskningen i Malmö Redhawks – hittills. Han svarar för ett enkelt och resolut spel där han inte kladdar på pucken i onödan. En perfekt back för spelet i egen zon. Lägger man dessutom till ”Ribbens” rörlighet så är han flera klasser bättre än P-A Lundström i min bok.
Tim Heed vs. Patrik Nevalainen
Betyg: +++
Kommentar: Förhoppningarna på ”Neva” var stora när han värvades till Malmö Redhawks inför fjolårssäsongen. Jag tänker inte sticka under stol med att jag själv också tyckte det kändes riktigt bra att ha den skridskoskicklige backen i laguppställning. Förhoppningarna förmådde han dock inte att infria. I Tim Heed har Stefan Nyman värvat kanske seriens främsta powerplayback. En oerhört spelskicklig kille vars svaghet finns i defensiven – även om denna inte blottats nämnvärt under försäsongen. Heed kan mycket väl komma att bli ett stort utropstecken i vinter.
Daniel Josefsson vs. Patrik Hersley
Betyg: ++
Kommentar: Ryggraden i Malmö Redhawks försvar den kommande säsongen kommer att heta Daniel Josefsson. Han har ett stort förtroende hos ledartrion och kommer att få gott om speltid i såväl power- som boxplay. I jämförelse med Patrik Hersley så får Malmö – i ”trejden” med MODO – en betydligt mer allroundkunnig back. Hersley stora förtjänst låg i offensiven och inte minst hans skott. Men det loja spel som han under långa stunder visade upp kommer ingen att sakna. Jag tror faktiskt inte att någon malmöit kommer att sakna högerskytten i vinter.
J.D. Forrest vs. Jesper Damgaard
Betyg: +
Kommentar: Amerikanen Forrest har förvisso inte visat särskilt mycket under försäsongen, dock tog han ett stort steg i rätt riktning senast mot Hamburg. Jag tror att han kommer att komma ju längre säsongen går. I jämförelse med ”Faxe” tror jag han står sig väl. Den danske landslagskaptenen gick dessutom skadad under merparten av fjolåret, vilket gör att betyget på honom blir en aning lägre jämfört med vad det hade varit om han varit disponibel hela säsongen.
Tero Konttinen vs. Ossi-Petteri Grönholm
Betyg: +
Kommentar: Finnkampen vinner Tero Konttinen knappt. Jag gillar hans spelstil skarpt och han har infriat mina förväntningar under försäsongen. O-P Grönholm var en back som blandade och gav extremt mycket. Klockrena ingripanden växlades med rena juniormisstag. Konttinen vinner dessutom den här kampen mycket tack vare sin rörlighet och pucksäkerhet.
Stefan Lassen vs. Anton Blomqvist
Betyg: +++
Kommentar: ”Blomman” var fjolårets stora hackkyckling för min del. Jag tycker att han har så mycket i sin verktygslåda, men att han verkligen inte får ut något bra överhuvudtaget. Att han flyttat till Nordamerika är ingen större förlust för Redhawks del. I en liknande roll finner vi nu istället den danske landslagsmannen, Stefan Lassen. En back som gör sitt jobb i det tysta – precis så det ska vara för en defensiv back.
Alexander Barta vs. Mikael Wahlberg
Betyg: +++
Kommentar: Den tyske VM-centern är enligt mitt sätt att se på hockey lagets främsta utespelare. En grovjobbare som ständigt ger allt för laget, men som även behärskar finliret samt rollen som playmaker. I jämförelse med ”Sälen” så är det som natt och dag. Mikael Wahlbergs comeback i Malmö blev totalt misslyckad. Mina tidigare favoritspelare hade inte mycket soppa kvar i tanken och blev inte den nyckelspelare så många av oss hoppades på.
Robert Carlsson vs. Marcus Olsson
Betyg: +++
Kommentar: När jag gjorde detta inslaget senast höll jag Carlsson som ytterforward. Efter åtta träningsmatcher står det klart att han kommer att centra en formation, troligtvis den med Linus Klasen. ”Robban” är en lagspelare ut i fingerspetsarna. Laget går alltid före jaget, därför tycker jag att det är utmärkt att jämföra honom med Marcus Olsson. Och att den förre SSK-spelaren är ett par klasser bättre är givet enligt mig. Inte minst när man tänker på det faktum att Olsson var svag under fjolårssäsongen.
Lukas Ericsson vs. Nichlas Hardt
Betyg: ---
Kommentar: Oskarshamnsförvärvet har under försäsongen haft svårt att komma upp på den nivå jag hoppas få se honom på, något som gör att han har mycket att bevisa. I jämförelse med Nichlas Hardt är det ett nerköp, även om jag tror mycket på Ericsson. Men i Hardt hade Malmö en spelare som såväl kunde sätta in de tunga tacklingarna, döda utvisningar och göra mål. En närmast komplett lirare på allsvensk nivå – och utan tvekan det tyngsta tappet inför säsongen.
Linus Klasen vs. Carl Söderberg
Betyg: ++
Kommentar: Superstjärnan i Malmö Redhawks är utbytt. Carl Söderberg har lämnat för Elitserien och skilsmässan – eller ”pausen” – i relationen mellan Carl och Redhawks var nog det bästa som kunde hända bägge parter. I Söderbergs roll finner vi nu istället Linus Klasen, hela seriens affischnamn. En skada har hållit honom borta från fyra träningsmatcher och i de övriga har det varit ömsom vin, ömsom vatten. Jag har dock svårt att se att han inte ska prestera på en hög nivå när HockeyAllsvenskan väl drar igång.
Tomas Kollar vs. Tomas Larsson
Betyg: +++
Kommentar: Två liknande spelartyper i form av grovjobbare, men ändå vitt skilda. Kollar kommer som en ledare som sätter laget i främsta rummet. Tomas Larsson skulle vara ”en jobbig jävel” för motståndarna, men jag tycker aldrig att han lyckades leva upp till detta. Ska jag vara riktigt hård så vill jag säga att jag tycker att Larsson är en ganska meningslös spelare som inte är särskilt bra på något alls. Således är Tomas Kollar en stor plusvariant på den här fronten.
Ivan Ciernik vs. Jan Urbas
Betyg: ++
Kommentar: Jag kommer utan tvekan att sakna Jan Urbas i årets upplaga av Malmö Redhawks. Kanske inte för att behovet av honom kommer att vara stort, utan för att jag gillar honom som spelare, med sin fart, arbetsinställning och målfarlighet. I Ivan Ciernik har truppen dock spetsats med en riktig klasspelare. Han har imponerat stort på mig under försäsongen och jag ser ingen anledning till att han skulle falla tillbaka under säsongen.
Miroslav Lazo vs. Victor Svensson
Betyg: -
Kommentar: Slovaken är hittills den stora besvikelsen i Malmö Redhawks trupp. Jag hade höga förhoppningar på hans fart, skott och aggressivitet. Av detta har vi inte sett särskilt mycket, framför allt ställer jag mig frågande till just förmågan att avsluta. Lazo kommer säkerligen att vara nyttig, men jag är ett stort fan av Victor Svensson – och tar även med kostnadsfrågan i den här bedömningen (även om det bara är ett antagande att Lazo tjänar ganska mycket mer än den nuvarande Kallinge/Ronnebyspelaren).
/Winnberg
J20 imponerade stort på mig
Jag tog ett litet snack med Roger Öhman inför kvällens J20-premiär och det märktes tydligt på honom att han var osäker på hur pass slagkraftigt hans manskap kommer att vara under denna säsong. Det började också lite taffligt och kanske även nervöst, men ju längre matchen led desto mer imponerade småpågarna.
Att ett oprövat Redhawks skulle förmå att föra matchen mot ett topptippat lag som HV 71 imponerar verkligen på mig. Okej, vi ska inte glömma det faktum att laget var spetsat med såväl Emil Carnestad som Pontus Westerholm och Roger Ohlsson. Särskilt den sistnämnde gjorde ett stort avtryck ute på isen och visade verkligen prov på att han är en A-lagsspelare.
Om vi ser till de renodlade juniorspelarna då, vilka glänste bland dessa? Kedjan med Sebastian Vidmar, André Burakovsky och Joel Kellman fortsätter att vara lagets främsta. Fart, finess och målfarlighet, även om produktion uteblev denna afton. Viktor Holmkvist kommer att vara nyttig och är en ledare i laget. Nicolai Meyer har all potential som krävs för att blomma ut på allvar i år. Kreativ som få andra. Och Scott Nordh är en back som faller mig i smaken, inte minst det faktum att han är hård som ett granitblock när han kliver in i närkamperna.
Matchen vann de småländska gästerna efter straffläggning. Ett resultat som inte alls speglade matchbilden. För under åtminstone två perioder dominerade Redhawks fullständigt. Med lite flyt hade Malmö vunnit matchen med två, tre puckar, men det grinade emot i dag. Tar laget med sig detta spel till fortsättningen av serien kommer det trots kvällens poängförlust att bli en ny, rolig säsong för J20.
/Winnberg
Abstinensbefriare så god som någon
Den HockeyAllsvenska seriepremiären står runt knuten. Det är sannerligen inte lång tid kvar innan första nedsläpp sker nu. Almtuna och Södertälje tjuvstartar dessutom på fredag, innan resten av lagen premiärspelar på lördag. Matchen i Gränby Ishall blir en utmärkt uppladdning inför Malmös bortamatch mot Mora.
Redan i kväll finns det en alldeles ypperlig chans att stilla abstinensen. J20 SuperElit södra drar igång och Malmö tar emot HV 71 hemma på Isstadion.
Det kryllar av spännande spelare i J20-serien. Malmö ståtar självklart även med en del, inte minst André Burakovsky och Nicolai Meyer. Men även spelare som Joel Kellman, Sebastian Vidmar, Scott Nordh, Simon Karlsson, Alfred Larsson etc. är spelare som jag försöker hålla ett extra öga på.
Juniorhockey är aldrig tråkigt och besöket i den gamla ladan blir troligtvis kvällens höjdpunkt för min egen del. Jag hoppas att ni vill spendera onsdagskvällen på samma sätt som jag.
/Winnberg
Olsson rankar Allsvenskan: 11. Bofors
Bofors ser inför hösten inte på något sätt starkare ut på pappret jämfört med förra säsongen. Just förändringarna på målvaktsposterna är det klart mest intressanta och anmärkningsvärda. Det blir spännande att följa Daniel Bellissimo, som vaktat Italiens mål i ett par år nu. Statistiken i den inhemska ligan i Italien ser klart godkänd ut. Kan BIK ha införskaffat en matchvinnare här? Om så är fallet är mycket vunnet inför den tuffa säsong som väntar.
Annars blir det för tidigare nämnda Näslund, Höggren samt Linus Persson, Tobias Thermell och Daniel Wessner att dra ett tungt lass. Det känns ändå som att Bofors står lite stilla i förbättrande av laget om vi ser till övriga lag i serien, där alltfler förbättrar sig och rustar.
Bofors 2011/2012
Målvakter: Daniel Bellissimo, Andreas Ollikainen.
Backar: Niklas Arell, Robert Bergh, Christian Carlsson, Kasper Jensen, David Lidström, Mattias Nilsson, Martin Thelander.
Forwards: Carl Berglund, Adam Björklund, Fredrik Höggren, Björn Kindahl, Johan Nilsson, Marcus Nilsson, Kristofer Näslund, Linus Persson, Eetu Qvist, Martin Sandgren, Tobias Thermell, Daniel Wessner, Alexander Wiklund.
Tränare: Sam Hallam, Mikael Heiche.
Ny chans
Pålitlig poängplockare
Finsk playmaker
1. Rögle
2. Malmö
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11. Bofors
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14. Sundsvall
/Olsson
Rättvis Frölunda-seger i premiären
Två riktigt bra målvakter fick vi se. Frederik Andersen fick hålla nollan i sin elitseriedebut och såg väldigt tät ut. Martin Gerber storspelade också, med 36 räddningar kan man inte begära särskilt mycket mer.
Frölundas powerplay fixade ett mål genom Christian Bäckman men jag skulle ändå vilja säga att där finns en del att jobba på. Framförallt pucktempot måste upp. Dock får jag säga att Fredrik Eriksson, Malmös före detta lagkapten, ser ut att kunna bli väldigt användbar även på elitserienivå i offensiva situationer. En del fina framspelningar som var värda ett bättre öde bjöd han på i premiären.
För övrigt vill jag lyfta fram att Swehockey har blivit snäppet vassare med statistik till i år. Nu kan vi hockeynördar ta fram statistik i PDF-filer med exempelvis tekningsprocent och skottstatistik för varje enskild spelare i matcherna. Även se vilka spelare som varit inne på respektive mål.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 1: Luleå
Årets Luleå ser ruskigt starka ut. Jonas Rönnqvists lag har troligtvis hela seriens starkaste backbesättning och forwardsmässigt ser det också väldigt bra ut. Dessutom vet vi vad just Rönnqvist går för och att han konstant får ut max av sina spelare. Det stora frågetecknet finns på målvaktspositionen. David Rautio är knappast någon målvakt man bygger ett starkt försvar kring och unge Johan Gustafsson är trots allt oprövad på den här nivån – även om han visat vad han går för i HockeyAllsvenskan. Ska Luleå vara med och slåss om ett SM-guld vill det nog till att hans utvecklingskurva fortsätter att peka uppåt.
Nyförvärv
Johan Gustafsson (målvakt), Lukas Kilström (back), Niclas Wallin (back), Johan Fransson (back), David Gunnarsson (back), Damien Fleury (forward), Mattias Persson (forward), Sami Sandell (forward), Ville Viitaluoma (forward) och Johan Harju (forward).
Förluster
Anders Nilsson (målvakt), Pierre Johnsson (back), Fredrik Styrman (back), Lars Lökken Östil (back), Janne Niinimaa (back), Pär Arlbrandt (forward), Mats Lavander (forward), Anders Burström (forward), Christian Nyman (forward) och Karl Fabricius (forward).
Stjärnan
Johan Harju
Efter en säsong i Ryssland och en i USA är den skicklige centern tillbaka i svensk ishockey. Under European Trophy har han gång på gång visat sin klass och det råder inga tvivel om att det är Harju som är fixstjärnan i årets Luleå. 25-åringen lär återfinnas högt i såväl poäng- som skytteliga när säsongen summeras.
Doldisen
Sebastian Enterfeldt
Den förre Almtunacentern är en spelare jag gillar skarpt. En perfekt lagspelare som ger 110 procent i varje byte av varje match. Som klippt och skuren för att centra en fjärdeline, men man ska inte sätta Enterfeldt (f.d. Eriksson)i ett gnuggarfack. Han har gott om andra kvaliteter, som hans förmåga att ta närmaste vägen in mot mål och hans klubbteknik. En spelare som skulle kunna explodera i vinter.
Kanonen
Johan Fransson
Den offensive backen är en klasspelare rakt igenom. Oerhört skicklig med pucken och väldigt rörlig i sitt spel. Spelar förvisso med små marginaler emellanåt och är kanske inte klockren i det defensiva spelet, men att Luleå gjort kanske seriens bästa backförvärv i Fransson står klart, åtminstone enligt mitt sett att se på saken. Lär vara given i Tre Kronor i vinter.
Kalkonen
Sami Sandell
Jag vet ärligt talat inte vad Luleå förväntar sig av finländaren. Men att han skulle vara i närheten av att producera på liknande sätt som i HockeyAllsvenskan ser jag som en omöjlighet. Sandell är hyfsad på mycket, men saknar de riktiga spetskompetenserna för att vara tongivande i Elitserien. Lär knappast få lika mycket istid som i Troja-Ljungby.
1. Luleå HF
2. Färjestads BK
3. Linköpings HC
4. Djurgårdens IF
5. Frölunda HC
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Olsson tippar Elitserien
1. Luleå
Har som alltid en intressant mix. Gustaf Wesslau är tillbaka i mål vilket kommer skänka stabilitet till ett annars ganska så offensivt orienterat backspel. Daniel Tjärnqvist, Josef Boumedienne, Andreas Holmqvist och Kyle Klubertanz inger respekt där. Hardy Nilsson har ett lag som mycket väl kan konkurrera om SM-guldet nästa vår.
3. Skellefteå
4. Färjestad
Regerande mästarna har tappat ett par skickliga forwards i Dick Axelsson, Pelle Prestberg och Mattias Sjögren. Backsidan har blivit en Jonas Junland fattigare. I övrigt ändå ett rätt så komplett mästarlag vars enda stora värvning är Fredrik Sjöström, som jag dock tror starkt på. Har på känn att Färjestad säkerligen kan förstärka under resans gång och man kommer definitivt vara med i SM-guldstriden nästa vår.
5. Linköping
LHC kommer till spel med ett hyfsat rutinerat lag. Ska bli intressant att se hur 38-åringarna Johan Åkerman, Magnus Johansson och Niclas Hävelid står sig på backsidan. Troligtvis väldigt bra med tanke på att åtminstone de två förstnämnda lever på sin spelskicklighet. Pär Arlbrandt är en vass värvning och kan man få Carl Söderberg att blomstra finns där intressant potential.
6. HV 71
Ett svårbedömt lag. Börjar tvingas in i en generationsväxling och som det verkar en besparingsperiod också. Förlusterna som Juuso Hietanen, Pasi Puistola, Teemu Laine, Martin Thörnberg och André Petersson är inte direkt ersatta. Mer tveksam backsida där jag undrar var Mats Trygg står idag och om Mattias Karlsson kan kliva fram på det sätt som krävs.
7. AIK
Det är många bud om hur det ska gå för AIK i år. Efter förra säsongens succé med semifinalspel som nykomling står det klart att konkurrenterna är varnade och nu vet vad som krävs mot AIK. Viktor Fasth kommer betyda minst lika mycket även denna säsong. Linus Videll är en intressant förstärkning och kan bli viktig i processen att etablera sig på högsta nivå. Annars hyser jag stor respekt för Roger Melin som tränare. AIK är i Elitserien för att stanna.
8. Frölunda
Förändringarnas vind har blåst på västkusten och Frölunda kommer som ett klart förändrat lag från tidigare år. Jag tror emellertid att Kent Johansson kommer få ett nytt tufft år framför sig. Slutspelsplatsen kommer man kunna knipa precis i de sista omgångarna, tippar jag. Av alla nyförvärv tror jag Magnus Kahnberg blir väldigt värdefull, han bör kunna få igång målproduktionen på nytt. Den som kommer göra störst skillnad är däremot Fredrik Pettersson. Underbart för hela Elitserien att ha ett sådant energiknippe tillbaka.
9. Brynäs
Jag hade svårt att bestämma mig för årets Brynäs. Det ser ju väldigt bra och intressant ut på sina håll, inte minst på forwardssidan, men där saknas något. Helheten är inte där. Backsidan skrämmer verkligen inte slag på konkurrenterna och målvaktssidan får ses som något av ett frågetecken tills Johan Holmqvist har visat att han fortfarande har "det".
10. Växjö
Många experter tror rätt så starkt på Växjö. Jag vill ändå hålla mig lite försiktig här. Lakers har ett skönt lag på många sätt och vis och forwardssidan är klart meriterad/erfaren. Däremot är det lite ojämnt på backsidan. Jag har på känn att Växjö kommer överraska inledningsvis och man kommer ha goda chanser att störa även topplag i serien. Främst på hemmaplan. I långa loppet får Janne Karlssons mannar vara nöjda över att klara sig undan kvalspel.
11. MODO
Markus Näslund bygger om i Örnsköldsvik och jag tror att man på längre sikt är på rätt väg igen. Dock är orosmolnen inte utraderade än och MODO kommer få en tuff säsong på nytt. Mikael Tellqvist kan vara målvakten som skänker den stabilitet som laget så väl behöver, men backsidan är ett rejält frågetecken. Dick Axelsson och Rob Schremp ska bli underhållande att se men forwardssidan sätter heller inte skräck sett till konkurrenterna.
12. Timrå
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 2: Färjestad
Regerande mästaren Färjestad ser på pappret något svagare ut inför årets säsong, men samtidigt vet man att Bollklubben kommer att finnas med i toppen av tabellen oavsett vilket lag man ställer på isen. Det sitter helt enkelt i väggarna i Karlstad. Vinnarmentaliteten fås med bröstmjölken. Årets upplaga av FBK är ett lag där väldigt få spelare sticker ut. Men jag tror att man kommer att vara en stor svart vinstmaskin, även denna vinter. Något som räcker till en andraplats i tabellen.
Nyförvärv
Fredrik Pettersson-Wentzel (målvakt), Johan Larsson (back), Joakim Hillding (forward) och Fredrik Sjöström (forward).
Förluster
Andro Michel (målvakt), Alexander Salak (målvakt), Jonas Junland (back), Markus Karlsson (back), Pelle Prestberg (forward), Emil Kåberg (forward), Adam Rundqvist (forward), Henrik Björklund (forward), Dick Axelsson (forward), Mattias Sjögren (forward) och Filip Gunnarsson (forward).
Stjärnan
Fredrik Sjöström
Jag vet egentligen inte om jag tycker att NHL-förvärvet är någon större stjärna. Han har inte direkt den utpräglade ”stjärnspelstilen”. Att det är ett mycket bra nyförvärv står klart och jag hoppas att Fredrik inte försöker ändra på sitt spel bara för att han kommit hem från NHL.
Doldisen
Anders Bastiansen
Den store tvåvägscentern är guld värd för Färjestad. Norrmannen gör sällan – eller aldrig – en dålig match. Han är stark i spelet framför båda målen, skicklig i tekningscirkeln och som klippt och skuren för spelet med en man mindre på banan.
Kanonen
Jonas Brodin
Den unge backen kan bli hur bra som helst. Något Minnesota också förstod och plockade honom som tionde spelare totalt i sommarens draft. Brodin var en dominerande faktor under J18-VM, där Sverige till slut fick med sig en silverpeng hem. Det finns inga gränser på hur långt Jonas Brodin kan nå, risken finns att detta blir det sista vi får se av honom i Sverige på ett bra tag. Missa inte den chansen.
Kalkonen
Johan Larsson
Backen har gjort ett par fina säsonger i HockeyAllsvenskan med Bofors och får nu chansen att slå sig in i Elitserien med Färjestad. Egentligen kan Larsson lika gärna göra stor succé, men jag tror han kommer få det jobbigt. I mina ögon är Johan Larsson en bra allsvensk back, men inte vass nog för att lyckas på samma sätt i Elitserien.
1.
2. Färjestads BK
3. Linköpings HC
4. Djurgårdens IF
5. Frölunda HC
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Winnberg tippar Elitserien - plats 3: Linköping
Sedan avancemanget till Elitserien har Linköpings HC på kort tid blivit en faktor att räkna med i såväl seriespelet som i kampen om SM-bucklan. Ännu har ”Cluben” dock inte lyckades lägga beslag på pokalen, men det har varit nära. I år ser man åter ut att vara med och kriga i toppen av tabellen.
Nyförvärv
Johan Åkerman (back), Albin Lorentzon (back), Carl Söderberg (forward), Pär Arlbrandt (forward), Kalle Olsson (forward), Robin Figren (forward) och Joakim Eriksson (forward).
Förluster
Viktor Ekbom (back), Dennis Bozic (back), Josef Melichar (back), Andreas Pihl (back), Jari Tolsa (forward), Johan Andersson (forward), Patrik Zackrisson (forward) och Jeff Ulmer (forward).
Stjärnan
Jaroslav Hlinka
Det vimlar egentligen av stjärnor i Linköpings trupp, men jag vill ändå plocka fram den tjeckiske centern här. Hlinka är en utmärkt passningsspelare och en perfekt playmaker att bygga exempelvis powerplay kring. Samarbetet med landsmannen Jan Hlavac har varit framgångsrikt under de senaste säsongerna – och årets blir knappast något undantag. Observera dock att tjeckerna inte landar i Sverige förrän i oktober av skattetekniska skäl.
Doldisen
Erik Lindhagen
Tvåvägscentern är oerhört nyttig i Linköpings lagbygge, men är sällan den som får de stora rubrikerna eller, för den delen, någon större uppskattning för sitt spel. Åtminstone inte utanför Cloetta Center. Gjorde faktiskt något av en succé i fjol när han äntligen fick en ordentlig chans i Elitserien efter säsonger i Växjö Lakers, där han befann sig på lån.
Kanonen
Carl Söderberg
Det är dags nu! Jag vill så gärna tro att det ska gå vägen i Elitserien. Att han har potential och kapacitet för att vara en av svensk hockeys främsta vet jag. Risken finns dock att han harvat för länge i HockeyAllsvenskan. Jag hoppas och tror att så inte är fallet, att Carl visar prov på de kunskaper som gjort honom älskad här nere i Malmö.
Kalkonen
Kalle Olsson
Kanske lite hårt att sätta ett allsvenskt förvärv som kalkon, men jag förstår inte alls vad Linköping tänkte på när man valde att plocka in den förre Västeråsforwarden. Min vetskap kring Olsson är att han är som bäst i offensiv zon när han får spela med skickliga medspelare. I LHC kommer han att befinna sig långt ner i hierarkin – och någon gnuggare är han sannerligen inte i mina ögon.
1.
2.
3. Linköpings HC
4. Djurgårdens IF
5. Frölunda HC
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Revansch mot Hamburg i genrepet
Tänkte gå igenom spelare för spelare lite snabbt:
Pontus Sjögren var fullkomligt strålande, bortsett från ett mål (2-2) som han skänkte bort. Ett par frilägesräddningar och några sidledsförflyttningar som verkligen imponerade. Sjögren är redo för allvaret.
Daniel Josefsson hade en något tuffare dag. Händelserna i veckan har påverkat. Nog ändå skönt för Daniel att få en genomkörare innan seriepremiär. Tim Heed svarade för sin svagaste insats under försäsongen. Hade stora problem att komma till sin rätt när Hamburg stressade och satte press.
Robin Weihager blandade och gav. Hade ett par fina uppspel men hade också mindre lyckade situationer. Stefan Lassen agerade starkt i defensiven och gjorde precis det som han är här för.
Emil Carnestad visade att han pallar trycket och spelade precis så som vi vant oss vid. Lite väl lite istid bara.
Miroslav Lazo trampade mycket vatten som vanligt. Det finns inget som tyder på att han kommer vara en nyckelspelare till hösten i dagens läge. Kan ju ändras vid tävlingsmatchkaraktär men det ska mycket till, är min känsla. Ihop med Robert Carlsson och Linus Klasen utgjorde man en kedja som försökte komma igång men hade svårigheter med att få ordentligt tryck offensivt. Klasen höjde sig ändå en aning i tredje perioden, men utstrålar inte spelglädje och självförtroende i stora mått.
Bästa formationen, som vanligt nuförtiden, var den med Robin Alvarez, Alexander Barta och Ivan Ciernik. Den har allt för att skapa oreda i motståndarnas försvarszon. Alvarez har två viktiga mål (3-3 och 3-4) och är i en ruskig form för stunden. Barta har växt undan för undan under försäsongen och går in som etta i rangordningen på centersidan. Ciernik fortsätter ånga på med sin storlek och styrka.
Lukas Ericsson, Morten Green och Tomas Kollar gick lite upp och ner under matchen men såväl Ericsson som Kollar är klart mer delaktiga i spelet nu jämfört med i början av träningsmatchandet. Kollar fick igång lite produktion via ett mål och en assist. Känns som att denna trio varvar upp nu när det blir seriespel.
Ponthus och Pathrik Westerholm kom åter i princip ingenstans. Det är stopp mot fysiskt tuffa motstånd. Tyvärr. Varken Ponthus eller Pathrik går in i serien med större självförtroende. Ett par bra byten kan säkerligen förändra läget. Frågan är emellertid om Strömbergs fokus på att förändra Westerholms ansvarsmodell kan spöka lite här. Tvillingarna behöver också få släppa loss lite, för offensiva är ju vad de är i första hand. Jesper Mattsson var för övrigt okej, rätt bra i powerplay.
/Olsson
Skrattretande bedömning
Robin Weihager rankas för övrigt som bäste back i Malmö med fyra av fem getingar. Förutom Emil Carnestad ligger samtliga övriga backar (Stefan Lassen hann inte komma med) med en trea i betyg. Det skulle alltså innebära att Tim Heed och Daniel Josefsson är sämre Dan Iliakis, Tom Koivisto, Stefan Bemström och Daniel Glimmenvall.
Det var i alla fall trevligt att få sig ett gott skratt så pass tidigt på lördagen.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 4: Djurgården
Djurgården har överraskat positivt under de två senaste åren, åtminstone på mig. I år ser det åter intressant ut. Laget innehåller många unga killar, spelare som Hardy Nilsson med tränarstab säkerligen kan utveckla. Lägg därtill att Gustaf Wesslau är tillbaka i stan, och håller han samma kvalitet som han gjorde i förrfjol går stockholmarna en ljus framtid till mötes.
Nyförvärv
Gustaf Wesslau (målvakt), Kyle Klubertanz (back), Daniel Tjärnqvist (back), Jonas Almtorp (forward) och Mattias Carlsson (forward).
Förluster
Stefan Ridderwall (målvakt), Mark Owuya (målvakt), Oscar Eklund (back), Nichlas Falk (back), Staffan Kronwall (back), Alexander Deilert (back), Stefan Lassen (back), Daniel Widing (forward), Mika Zibanejad (forward), Nils Ekman (forward) och Mika Hannula (forward).
Stjärnan
Marcus Nilson
Egentligen är Djurgården ett lagbygge utan några större stjärnor. Marcus får dock ikläda sig rollen som klubbens största namn. Han hade ett litet mellanår i fjol, men har gått riktigt starkt under European Trophy. Nilson är dessutom nyutnämnd lagkapten, ännu ett bevis på hans storhet och det förtroende som ledarna har för honom.
Doldisen
David Printz
Den storväxte backen är verkligen en spelare som gör sitt jobb i det tysta. Han är – trots sin storlek – ingen större spelare, åtminstone inte i spelet med puck. Men utan trissan är han för det mesta klockren i sina ageranden. Stor, stark och fysisk spelare som agerar lugnt och tryggt i egen zon.
Kanonen
Patrick Cehlin
Den snabbskrinnande förstaårssenioren är redo för sitt stora genombrott på seniornivå. Han har varit nära att bryta barriären på riktigt under de två senaste säsongerna och denna vinter tror jag att det är dags. Cehlin är enligt mig en spelare som är god för tjugo mål i vinter.
Kalkonen
Jonas Almtorp
Jag förstår ärligt talat inte tanken bakom denna värvning. Almtorp är i mina ögon en spelare som passerat zenit på karriären och kunde skrapa ihop en hel del poäng i Södertälje, då han gavs gott om istid där. I Djurgården är konkurrensen betydligt större och det skulle inte förvåna mig om Almtorp återfinns på annan klubbadress innan säsongen är slut.
1.
2.
3.
4. Djurgårdens IF
5. Frölunda HC
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Olsson rankar Allsvenskan: 2. Malmö
Det stora jobbet på isen handlar om att få ihop gruppen. Skapa ödmjukhet och vilja att jobba varje kväll. Den allsvenska serien idag är inte ens i närheten utav var den befann sig när Lars "Osten" Bergström förde Redhawks tillbaka 2005/2006. De sämsta lagen håller uppe sina nivåer mycket bättre, mittenlagen kan verkligen ställa till det och mot toppkonkurrenter finns där inga givna utgångar av matcherna. Därför måste alla, såväl välmeriterade spelare som Hannu Toivonen, Daniel Josefsson, Linus Klasen och Jesper Mattsson som yngre varianter som Robin Weihager, Lukas Ericsson, Ponthus Westerholm och Pathrik Westerholm, alltid vilja bidra till laget.
Målvaktssidan ser betryggande ut. Hannu Toivonen har under försäsongen bevisat att han är en stor och trygg keeper. Pontus Sjögren skall vara där och flåsa Toivonen i nacken. Väldigt välmeriterat par får sägas. Backsidan har genomgått väldigt stora förändringar. Inte bara namnmässigt utan också spelartypmässigt. Sportchef Stefan Nyman har satsat på flertalet snabba, rörliga försvarsspelare med god puck- och passningskontroll i Daniel Josefsson, Tero Konttinen och J.D. Forrest. Adderat med seriens bäste powerplayback i Tim Heed samt med bredd i form av Alexander Ribbenstrand och Stefan Lassen.
Ändå är det väl forwardssidan som kittlar mest. Attitydspelare med rutin i Robert Carlsson, Tomas Kollar och Miroslav Lazo. Tvåvägsspelare i Alexander Barta, Morten Green och Jesper Mattsson. En stor, stark tanker i Ivan Ciernik och trollgubben tillika lagkaptenen Linus Klasen. Kryddat med tvillingparet Westerholm, Pathrik och Ponthus. Där finns kapacitet, utan tvekan.
Rent pappersmässigt ser jag Malmö som etta i serien. Jag väger dock in att Redhawks kommer få det riktigt tufft ute i landet. Alla kommer vilja slå Malmö med tanke på den satsning som gjorts. "Årets match" kan åter bli den mot Skåne-laget. Dessutom tror jag det kan gå lite upp och ner under hösten beroende på att laget är så pass färskt. Rögle å andra sidan är rätt så samspelta och kan bygga vidare på grunder som sitter i. En rolig säsong blir det i alla fall, hur utfallet än blir. För något säger mig att det kommer bli en spännande resa.
Malmö 2011/2012
Målvakter: Pontus Sjögren, Hannu Toivonen.
Backar: Emil Carnestad, J.D. Forrest, Tim Heed, Daniel Josefsson, Tero Konttinen, Stefan Lassen, Alexander Ribbenstrand, Robin Weihager.
Forwards: Robin Alvarez, Alexander Barta, Robert Carlsson, Ivan Ciernik, Lukas Ericsson, Morten Green, Linus Klasen, Tomas Kollar, Miroslav Lazo, Jesper Mattsson, Roger Ohlsson, Pathrik Westerholm, Ponthus Westerholm.
Tränare: Leif Strömberg, Ulf Taavola, Stefan Nyman.
Stöttespelaren
En av Leif Strömbergs största favoriter är utan tvekan Daniel Josefsson. Han kommer bli en nyckelspelare i Redhawks. Var så säkra. Josefsson har visat fina kvaliteter under försäsongen och formen pekar på att Daniel kommer få spela väldigt mycket i alla möjlliga situationer. 29-åringen ska vara något av en ledare från sin backposition.
Powerplay-kungar
Ska passa på att trycka på två spelare här. Tim Heed från backen och Jesper Mattsson från sin specialposition. Malmö får ett riktigt vasst vapen i powerplay med spelare av den här digniteten. Heed innehar kapacitet och potential nog att sluta topp-10 i den totala poängligan under förutsättning att laget går bra och Mattsson kan få lite av en upprättelse efter allt som hände förra säsongen. Nu under en tränare han trivs med och i en roll som passar bättre.
Trollgubben
Det går inte att inte lyfta fram Linus Klasen här. Vad än Klasen gör kommer han att bli ifrågasatt och kritiserad. Det kommer alltid gå att lyfta fram Linus lönekuvert och hänvisa till att han inte presterar nog. Egentligen gör väl trollgubben skäl för sin lön enbart - och enbart - den dagen Malmö Redhawks tar klivet upp till Elitserien. Skulle det hända är han värd sina pengar. Jag ska nog försöka undvika att gå den vägen alltför mycket. Istället fokusera på hans spel i sig. För bara sett till hans kapacitet på isen är förväntningarna på honom väldigt stora.
Explosionsvarning
Vill passa på att lyfta fram en spelare som faktiskt är kvar sen förra säsongen och som nu har fina möjligheter att gå framåt i utvecklingen så pass mycket att det blir elitseriespel nästa höst oavsett hur Malmö Redhawks säsong utvecklar sig. Robin Alvarez har i år fått komma väl förberedd till säsongstart och Leif Strömberg har gett sken av att gilla 24-åringens spelstil starkt. Denna säsong kan kedjekamraterna heta exempelvis Alexander Barta och Ivan Ciernik. Det kommer naturligtvis göra en enorm skillnad jämfört med 2010/2011-säsongen.
1. Rögle
2. Malmö
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14. Sundsvall
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 5: Frölunda
Efter sju sorger och åtta bedrövelser verkar det ljusna ordentligt i Göteborg. Storklubben Frölunda har missat SM-slutspelet två år i rad – och faktiskt även varit nära att kvalspela sig kvar i Elitserien. Till den kommande säsongen ser truppen mycket spännande ut. Vid första anblicken ser det fräscht ut, även om jag ställer mig frågande til en del värvningar (läs: Jari Tolsa).
Nyförvärv
Magnus Hellberg (målvakt), Frederik Andersen (målvakt), Patrick van Gunten (back), Pierre Johnsson (back), Fredrik Eriksson (back), Christoffer Persson (back), Anton Axelsson (forward), Jari Tolsa (forward), Magnus Kahnberg (forward), Mathis Olimb (forward) och Fredrik Pettersson (forward).
Förluster
Johan Holmqvist (målvakt), Joakim Lundström (målvakt), John Klingberg (back), Tobias Viklund (back), Oscar Hedman (back), Mikko Mäenpää (back), Niklas Andersson (forward), Andreas Karlsson (forward), Tomi Kallio (forward), Riku Hahl (forward) och Jesper Mattsson (forward).
Stjärnan
Fredrik Pettersson
Sejouren i Nordamerika blev bara ettårig, åtminstone den här gången. ”Flugan” förmådde inte att ta plats i Atlanta Trashers laguppställning och spenderade fjolåret i Chicago Wolves, där han snittade en halv poäng per match (kan jämföras med Linus Klasens 0,96 poäng per match). Med sin speed och finess kommer han att vålla stora problem för motståndarna under vintern.
Doldisen
Frederik Andersen
Den danske målvakten har förvisso redan visat prov på sin klass både i den danska ligan och i det senaste Världsmästerskapet. Detta till trots får han ses som en doldis inför debuten i Elitserien. Jag tror det kommer att bli en hård kamp mellan honom och Magnus Hellberg om förstaspaden – och jag kunde lika gärna ha valt Hellberg på den här positionen. Frölunda har seriens mest spännande målvaktspar.
Kanonen
Magnus Kahnberg
Efter en katastrofalt svag säsong i Brynäs är göteborgaren tillbaka i hemstaden. Jag tror att det kommer sluta med succé. Kahnberg har varit strålande i European Trophy och han kan mycket väl komma att stå på över tjugo fullträffar när vi summerar säsongen.
Kalkonen
Dragan Umicevic
Talangen försvann i fjol i mängden i Färjestad och flytten till Frölunda gav inte heller den en tjuts i rätt riktning. Jag har svårt att se var offensive Dragan ska ta plats i göteborgarnas laguppställning. Dessutom har jag alltid varit av uppfattningen att Umicevic spelar mer för sig själv än för laget.
1.
2.
3.
4.
5. Frölunda HC
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Ganska avslaget i arenan
Prestationsmässigt håller jag Hannu Toivonen högt. Han såg ånyo riktigt stabil ut och just känslan av att han är stor i målet inger verkligen lugn till försvaret. Bland backarna saknade åtminstone jag verkligen Daniel Josefsson idag. Han kommer vara ledaren där bak, det är jag helt övertygad om. Emil Carnestad fick större utrymme och det skötte han bra. Alexander Ribbenstrand ser fortsatt riktigt intressant ut.
Offensivt var det kedjan med Robin Alvarez, Alexander Barta och Ivan Ciernik som höll uppe pressen och skapade chanser. Däremot imponerade inte alls Linus Klasen i sin comeback. Rent generellt hade de överkonstruktiva spelarna som Klasen, Jesper Mattsson och Tim Heed det svårt att hitta rätt avvägningar i när man skulle hålla i puck respektive bara släppa snabba pass vidare.
2319 åskådare blev publiksiffran ikväll. Ser det ändå som ett gott tecken. Och tänk, snart är det dags för allvar med riktig nerv i matcherna. Ska bli underbart.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 6: Skellefteå
Skellefteå har under de senaste åren stadigt förbättrat sig vad gäller såväl tabellplacering som framgångar i SM-slutspelet. I år kan mycket väl ett bakslag komma. Flera av lagets unga, tongivande spelare har försvunnit till Nordamerika och Anders Forsberg får till stora delar ett nytt lag att leka med, ett lag som kanske inte kan spela samma frejdiga och offensiva spel som fjolårets.
Nyförvärv
Fredrik Styrman (back), Jan-Axel Alavaara (back), Hannu Pikkarainen (back), Tomas Skogs (back), Marcus Sörensen (forward), Fredrik Hynning (forward), Oscar Möller (forward), Lee Goren (forward) och Bud Holloway (forward).
Förluster
Ivan Majesky (back), Ville Koistinen (back), Tim Erixon (back), Fredrik Bergdahl (back), Adam Larsson (back), Yared Hagos (forward), Mikko Lehtonen (forward), Fredrik Warg (forward), Mattias Lindström (forward) och Joakim Lindström (forward).
Stjärnan
Oscar Möller
Djurgårdens supertalang är tillbaka i svensk hockey efter fem säsonger i Nordamerika, där det under de tre senaste blev 87 NHL-matcher. Merparten av tiden spenderades dock i Manchester Monarchs, där han var en ledande spelare som gjorde ordentligt med poäng. I Elitserien är det han som ska leda Skellefteås offensiv.
Doldisen
Oscar Lindberg
I mångt och mycket en tränarfavorit som gör precis det som han blir tillsagd att göra. Kan spela i en producerande enhet såväl som i en checkingline – och svarar för ett fullgott arbete oavsett var han slängs in. Trots sin unga ålder är han mycket mogen i sitt spel, en center som Skellefteå kan få mycket stor nytta av under de kommande säsongerna.
Kanonen
Rasmus Edström
Den skicklige 19-åringen, som är junior även denna säsong, har allt som krävs för att vara nästa backtalang som skolats fram i Skellefteås regim. Har det mesta som krävs för att slå igenom även på Elitserienivå och han imponerade stort på mig under fjolårets J20-slutspel.
Kalkonen
Hannu Pikkarainen
En något otacksam nominering av Hannu här, men med tanke på att det i första hand är han som ska fylla luckorna efter David Rundblad, Tim Erixon och Adam Larsson tror jag att AIK-fansen kommer att bli besvikna.
1.
2.
3.
4.
5.
6. Skellefteå AIK
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Winnberg tippar Elitserien - plats 7: HV 71
Med gårdagens tragedi i tankarna valde vi att inte publicera någon tippning i går. I dag kommer två stycken att delges er. Först ut är den klubb som i mångt och mycket är synonym med Stefan Liv.
# # #
Stormakten HV 71 ser sämre ut än på många år. I fjol plockade man hem seriesegern i sista omgången för att sedan få respass i fyra raka matcher mot nykomlingen AIK. Kan det vara så att eran som Sveriges bästa lag nu är slut? Jag befarar att så är fallet. Lagets värvningar imponerar inte det minsta, samtidigt som Jönköpingslaget åkte på en hel del tunga tapp i sommar. Det kan inte vara många som har HV 71 som guldfavorit inför den kommande säsongen. Kanske passar det laget bra att för en gång skull kunna slå lite ur underläge.
Nyförvärv
Mattias Karlsson (back), Mats Trygg (back), Noah Welch (back), Jason Krog (forward), Jesse Joensuu (forward) och Patrik Carlsson (forward).
Förluster
Nichlas Torp (back), Johan Björk (back), Juuso Hietanan (back), Pasi Puistola (back), Simon Önerud (forward), André Peterson (forward), Teemu Laine (forward) och Kris Beech (forward).
Stjärnan
Jason Krog
Den 35-årige kanadensaren har skördat stora framgångar i AHL genom åren. På 535 matcher i farmarligan har Jason Krog skrapat ihop hela 598 poäng och den skridskoskicklige och tekniske forwarden borde vara som klippt och skuren för Elitserien. Hans gästspel i Frölunda säsongen 2005/2006 var okej, men knappast mer. I European Trophy har succén hittills uteblivit. Sparar han sig månne inför seriestarten?
Doldisen
Daniel Grillfors
Enköpingssonen får sällan de stora rubrikerna, men är en back som ständigt svarar för ett fullgott arbete ute på banan. Användbar såväl offensivt som defensivt. Kanske kan han få större utrymme i just det offensiva spelet nu när backar som Juuso Hietanen och Pasi Puistola har lämnat?
Kanonen
Jesper Fasth
Förstaårssenioren gjorde ett stort avtryck redan under fjolåret. Hans speediga spelstil är något som faller mig väl i smaken och smålänningen har allt som krävs för att bli en stor publikfavorit. Fasth är dessutom långt ifrån att vara en endimensionell, offensiv spelare. Han har även goda egenskaper när det gäller spelet i den egna zonen – något som bör ta honom långt i hockeykarriären.
Kalkonen
Jukka Voutilainen
Den forne skyttekungen kan mycket väl komma att gå en tung vinter till mötes. Finländaren hade en nedåtgående trend vad gäller såväl mål som poäng under den senaste säsongen. Skadade sig under European Trophy. Och formationen med Johan Davidsson och Martin Thörnberg är dessutom spräckt sedan den sistnämnde flyttat till KHL.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7. HV 71
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Olsson rankar Allsvenskan: 14. Sundsvall
Med nöd och näppe höll sig Sundsvall Hockey kvar i Allsvenskan utan kval i våras. Kanske det mest osexiga laget i serien går därmed in på en ny säsong där man har siktet inställt på att ställa till det för de större klubbarna. Sundsvall har en fin tradition av att utnyttja sina resurser till max, hjälpa spelare att ta nästa kliv i karriären och ge unga spelare chansen på en så pass hög nivå som Allsvenskan idag ändå är på. Snittåldern för Pär Djoos manskap ligger på väldigt låga 22,7 år och det vill till att man som vanligt arbetar hårt som lag och spelar en tillknäppt ishockey.
Förra säsongen hade Sundsvall en utmärkt sista utpost i Tim Sandberg men i år får man klara sig utan Tim och istället dels satsa vidare på Gustaf Lindvall, dels ge Axel Brage chansen. Brage hade en något rörig 2010/2011-säsong och var bland annat utlånad till både Tingsryd och Troja/Ljungby. Han har sedan tidigare även erfarenhet från utlåningar till Växjö och Oskarshamn. Så det blir intressant att se om Brage nu kan hitta jämnheten i sitt spel under förutsättning att han får vara i en klubb hela året.
Backsidan ser tunn ut för Sundsvall. Namnet som kittlar mest är helt klart Eric Moe som lånas in från Leksand. Moe borde kunna accelerera upp i en miljö där han är given powerplayback och kan få spela mycket om han sköter sina kort rätt. Sen undrar man förstås om Dennis Bozic kan hitta rätt i Sundsvall efter att även han haft ett par röriga år bakom sig. Solida försvarsspelare som Niklas Enberg, Fredric Mannström och Petter Rydén utgör i övrigt stommen i den defensiv som kommer betyda så mycket för Sundsvall.
Offensivt ser det något bättre ut med framförallt Mattias Wennerberg som tilltänkt målgörare. Förra säsongens poängkung Gustaf Thorell, hyfsat stabile Niklas Zetterström och finske nyförvärvet Aatu Hämälinen är också spelare att hålla ett öga på. Tobias Lindström blir av intresse att följa efter att ha gjort 38 poäng på 44 matcher i den norska ligan för Lørenskog.
Totalt sett ser det emellertid svagt ut på pappret för Sundsvall. Jag blir dock inte alltför förvånad om klubben överraskar igen och tampas rejält med bottenkollegorna.
Sundsvall 2011/2012
Målvakter: Axel Brage, Gustaf Lindvall.
Backar: Dennis Bozic, Niklas Enberg, Johan Eriksson, Fredric Mannström, Eric Moe, Petter Rydén, Magnus Svanberg.
Forwards: Anton Byström, Aatu Hämäläinen, Oscar Johansson, Pär Lindholm, Tobias Lindström, Henrik Lundberg, Joakim Mattsson, Christoffer Persson, Adam Pettersson, Adam Rundqvist, Gustaf Thorell, Christopher Thörn, Mattias Wennerberg, Niklas Zetterström.
Tränare: Pär Djoos, Mathias Svedberg.
Finsk flipp?
Det är inte ofta Sundsvall tar in spelare från andra länder. Därför ska det bli spännade att följa Aatu Hämäläinens framfart i Sundsvallsdressen. Hur bra är han? Vad kan han med sin högerfattning och SM-liiga-erfarenhet tillföra? 29 poäng på 58 SM-liiga-matcher säsongen 2008/2009 vittnar om att kapacitet finns. Kommer den fram i Sundsvall?
Olssons ersättare
Länge, länge har Daniel Olsson varit en oerhört viktig poängplockare för Sundsvall. När han nu valt att lägga av krävs en ny naturlig poängplockare. Tanken är troligen att Mattias Wennerberg ska kliva in i den rollen. Wennerberg har gott om elitserierutin från MODO och Timrå och har också kämpat igenom ett antal år i Björklöven i Allsvenskan.
1. Rögle
2.
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14. Sundsvall
/Olsson
Dödskrasch i Ryssland
Ett plan med passagerare tillhörandes KHL-laget Lokomotiv Jaroslavl har störtat i dag. Endast en resenär har hittills funnits i livet. I Lokomotiv spelar svenske stjärnmålvakten Stefan Liv. Det är oklart huruvida han fanns ombord på planet.
/Winnberg
Olsson rankar Allsvenskan: 6. Södertälje
Att dra upp alla förluster blir en segdragen historia så i stället fokuserar vi på det Södertälje har här och nu. Bland spelare som stannat blir Mathias Månsson en stor profil. Aggressiviteten, inlevelsen och attityden blir väldigt viktig, inte minst för att inspirera övriga laget. Även Julian Jakobsen tror jag kommer kliva fram och kanske framförallt få igång sin produktion på svensk mark. Stefan Bemström har varit med förr och blir viktig med sin rutin i första hand.
Annars har nye tränaren Johan Strömwall såklart fått lyfta in en hel del nya ansikten. Det allra mest spännande är målvakten Julius Hudacek som mycket väl kan vara ett stort fynd för SSK. Det kan rentav vara så att slovaken är ett starkare namn än vad Södertälje hade i Elitserien förra säsongen, då Pontus Sjögren och Riku Helenius var burväktare i kringelstan.
Överlag är min känsla att Södertälje kommer behöva bygga på att verkligen få ihop ett lag. Man har inte bäst individualister i serien, inte ens nära. Däremot kan det räcka långt som en lagmaskin. I det långa loppet tror jag dock att SSK får svårt att hävda sig i topp-3-diskussionen. Att Allsvenskan ser ut att kunna bli en väldigt jämn historia är emellertid något som är klart positivt för Tälje.
Södertälje 2011/2012
Lagspelaren tillbaka
Slovenska ungtuppar
1. Rögle
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6. Södertälje
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 8: Växjö
Elitserienykomlingen Växjö Lakers ser väldigt spännande ut i mina ögon. Jag håller inte direkt laget nära mitt eget hjärta, men kan knappast blunda för det faktum att såväl målvakts- som forwardsbesättningen håller hög Elitserieklass. Det stora frågetecknet rör helt klart backsidan, där jag tycker att nivån ligger på medelmåttig allsvensk klass. Växjö är dessutom det enda Elitserielag jag sett på plats under årets försäsong och jag imponerades direkt av ett par spelare.
Nyförvärv
Martin Gerber (målvakt), Ilkka Heikkinen (back), Per Hållberg (back), Mitja Robar (back), Dennis Rasmussen (forward), Mikael Eriksson (forward), Tomi Kallio (forward), Jan Urbas (forward), Liam Reddox (forward) och Mike Iggulden (forward).
Förluster
Christoffer Bengtsberg (målvakt), Karol Krizan (målvakt), Nicklas Rahm (back), Joakim Larsson (back), David Lundbohm (forward), Joakim Hillding (forward), David Laudius (forward), Dustin Johner (forward) och Christian Magnusson (forward).
Stjärnan
Tomi Kallio
Med nio Elitseriesäsonger, inkluderat två SM-guld, flertalet VM-turneringar och övriga landskamper med de finska lejonen samt en treårig sejour i NHL kommer Tomi Kallio att bidra med ovärderlig rutin till Växjö. Lägg därtill att han fortfarande är en mycket skicklig ishockeyspelare och vi finner en av spelarna laget kommer att byggas kring.
Doldisen
Erik Josefsson
Den assisterande lagkaptenen är redan en stor favorit bland fansen. Han är en spelare som sätter en stor ära i att göra det hårda jobbet i det tysta. Tillsammans med Johan Markusson är han en viktig kugge när det handlar om att mala ner motståndaren. Jag tror att Erik kommer att vara lika framgångsrik med detta även på Elitserienivå.
Kanonen
Liam Reddox
I den kanadensiske snabbskrinnaren får Växjö en spelare med få övermän i Elitserien vad gäller just fart. Reddox imponerade stort på mig i den match jag såg Växjö göra och jag tror att han kommer att göra succé i svensk hockey. Kan mycket väl återfinnas i toppen av seriens poängliga när vi summerar säsongen i april.
Kalkonen
Björn Karlsson
Den reslige backen fick enorma lovord under Kvalserien. Jag har svårt att se varför. I mina ögon är Karlsson en oerhört begränsad ishockeyspelare och jag tycker nästan att jag är orättvis som tar med honom som kalkon. Jag räknar redan på förhand med att han kommer att få stora problem i den högsta serien. Karlsson får här representera det faktum att jag tror hela backbesättningen kommer att få det tufft.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Växjö Lakers HC
9. MODO Hockey
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Olsson rankar Allsvenskan: 12. Tingsryd
Bland nya spelare in kittlar Växjö-förvärven Dustin Johner och David Laudius mest. Johner borde kunna bidra riktigt mycket med sin fart och sitt spelsinne. Att TAIF i år dessutom har tagit in en stark målvakt från första nedsläpp bör vara en avgörande faktor för att klubben inte hamnar i Kvalserien till våren. Michal Zajkowski hade förvisso upp- och nergångar i Örebro den gångna säsongen men är ändå en klart respektabel keeper i Allsvenskan och när han är på topp kan han ställa till det rejält för övriga lag.
På backsidan är Philip Hersby ett intressant nytt ämne. Har internationell rutin och är en värvning som borde slå väl ut i andradivisionen. Annars vill det till att rutinerade Tom Koivisto bidrar varje kväll då hans offensiva kvaliteter är utav hög allsvensk klass.
Tingsryd 2011/2012
Given nyckelspelare
Finsk rutin
Mer att hämta?
1. Rögle
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6.
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12. Tingsryd
13. Troja/Ljungby
14.
/Olsson
Olsson rankar Allsvenskan: 3. Örebro
Till hösten ska det bli ett ännu mer genuint topplag av Örebro och det finns mycket som pekar på att det ska bli så. Förvisso har skicklige backen Ryan Gunderson lämnat och Fredrik Orrsten klivit ner till Arboga men på plussidan talar vi om klart spännande varianter som Jared Aulin (Leksand), Emil Kåberg (Färjestad) och Matt Keith (Abbotsford). Dessutom har man en ny formering på målvaktssidan som blir både viktig och intressant att följa. Andro Michel har ingen betryggande statistik sen tidigare men har klar potential att växa. Nicklas Dahlberg däremot kommer från ett par år med begränsad speltid och utan att få det att stämma sedan succésäsongen 2008/2009 i Skellefteå. På allsvensk nivå borde Dahlberg ha mycket att bidra med.
Annars är där en stark stomme kvar i Örebro. Det ser stabilt ut med tanke på den gångna säsongens prestationer. Och förhoppningsvis slipper man i år lägga energi på att Conny Strömberg ställer till det för laget med saker som sker utanför planen. Det finns ju självklart inga garantier men Strömberg är trots allt en väldigt central spelare i Örebros offensiva spel. Så det blir en av nycklarna till att ÖHK håller sig fast i toppen av tabellen.
Örebro 2011/2012
Målvakter: Nicklas Dahlberg, Andro Michel.
Ledargestalten
Attitydspelaren
Måltjuven
1. Rögle
3. Örebro
4. Leksand
5. Mora
6.
7.
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12.
13. Troja/Ljungby
14.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 9: MODO
Ångermanlänningarna har gjort en total makeover i sommar. Nytt folk på kansliet, nya tränare och en hel del nya spelare. Försäsongen har dock lämnat en hel del i övrigt att önska. Det finns dock massvis med potential på såväl spelar- som ledarnivå, jag tror dock att det kan dröja en säsong till innan folket i Örnsköldsvik får uppleva lite framgång igen.
Nyförvärv
Mikael Tellqvist (målvakt), Thomas Pöck (back), Patrik Hersley (back), Jonas Ahnelöv (back), Freddy Meyer (back), Joonas Lehtivuori (back), Fredric Andersson (forward), Dick Axelsson (forward), Måns Krüger (forward), Rob Schremp (forward) och Mika Hannula (forward).
Förluster
Nicklas Dahlberg (målvakt), Tuomas Tarkki (målvakt), Daniel Josefsson (back), Anders Eriksson (back), Per Hållberg (back), Mattias Timander (back), Hannu Pikkarainen (back), Alexander Bonsaksen (back), Robert Rosén (forward), Byron Ritchie (forward), Jacob Blomqvist (forward), Magnus Häggström (forward), Lubos Bartecko (forward) och Ladislav Nagy (forward)
Stjärnan
Dick Axelsson
Prestigevärvningen av teknikern Axelsson är imponerande. Det var mycket snack om en flytt till Detroit under slutskedet av fjolårssäsongen, men till slut blev det MODO som vann kampen om hans signatur. Dick bör bli en attraktion i Fjällräven Center under den kommande vintern.
Doldisen
Freddy Meyer
Den amerikanske backen är okänd i svensk ishockey. I NHL har han knappast gjort något större väsen av sig, men på Elitserienivå borde han kunna bli en stor tillgång. Meyer är bra såväl offensivt som defensivt, rörlig i sitt spel och klyddar inte med pucken.
Kanonen
Rob Schremp
Den tidigare supertalangen lyckades aldrig göra något större avtryck i NHL. Nu går karriären vidare i MODO. Och den tekniske och spelskicklige forwarden har allt som krävs för att bli en publikfavorit. Jag tror på succé.
Kalkonen
Mika Hannula
Den forne landslagsspelaren har bara kontrakt till mitten av oktober. Och tur är kanske det. Han producerade förvisso hyfsat efter återkomsten till svensk ishockey och Djurgården i fjol. Trots det har jag svårt att se att Hannula, som säkerligen dessutom har ganska höga lönekrav, skulle kunna göra något större avtryck i Ö-vik.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9. MODO
10. Brynäs
11. AIK
12. Timrå
/Winnberg
Winnberg tippar Elitserien - plats 10: Brynäs
Anrika Brynäs ser ut att gå en ganska jobbig vinter till mötes. Laget ser förvisso ganska spännande ut, inte minst tack vare mång unga, spännande spelare – men jag tycker att den sista lilla spetsen saknas. Detta i kombination med att jag ställer mig väldigt frågande till målvaktsparet Johan Holmqvist/Niklas Svedberg gör att jag har svårt att se att Gävlelaget ska kunna ta sig till slutspel denna säsong.
Nyförvärv
Johan Holmqvist (målvakt), Ryan Gunderson (back), Jesper Ollas (forward), Martin Johansson (forward), Mats Lavander (forward) och Daniel Widing (forward).
Förluster
Björn Bjurling (målvakt), Dale Clarke (back), Mattias Ekholm (back), Eero Somervuori (forward), Ludvig Rensfeldt (forward), Alexander Sundström (forward) och Magnus Kahnberg (forward).
Stjärnan
Jakob Silfverberg
Den unge forwarden är en spelare som jag gillar skarpt. Han är en vass målskytt likväl som en grovjobbare i samma kropp. I vinter kan det mycket väl vara så att han är den som får bära sitt Brynäs, något han kommer att göra med bravur. En potentiell skytteligavinnare?
Doldisen
Martin Johansson
Landskronasonen såg jag som en drömvärvning för Malmö Redhawks. Nu blev det istället spel i Elitserien, där han kan kliva in utan några större förväntningar. Med sin fart och sitt hårda arbete kommer han att bli en favorit bland Brynäsfansen.
Kanonen
Jesper Ollas
Leksingen har i flera säsonger varit en publikfavorit uppe i Tegera Arena. Han har dessutom visat att han kan producera i HockeyAllsvenskan. Jag tror att hans spel kommer att passa alldeles utmärkt även i Elitserien.
Kalkonen
Johan Holmqvist
”Honken” rosade långt ifrån marknaden under åren i Frölunda. Förväntningarna var höga, men det slutade nästintill med pannkaka. Nu är han hemma i Gävle igen – och jag har svårt att se att han åter skulle nå upp i gammal fin potential. Brynäs får nog ställa sitt hopp till Niklas Svedberg istället.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10. Brynäs IF
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Svar på tal av Malmö
Jag är klart imponerad och jag tycker att detta ger ett kvitto på att Redhawks har kvaliteter som i kombination med rätt motivationsnivå kan räcka långt i höst. Dessutom är det glädjande att Lukas Ericsson gick in och producerade och enligt MrMadhawk.se gjorde bra ifrån sig. Att även Tomas Kollar visade framfötterna känns förträffligt. Riktigt kul.
I övrigt får vi idag hänvisa till MrMadhawk.se och sydsvenskan.se som har bra texter och information om matchen.
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 11: AIK
I fjol tog Viktor Fasth på egen hand sitt AIK till SM-slutspel, där laget sedan skrällde sig vidare till en semifinal. Jag tror att den kommande säsongen kan bli en ordentlig bakfylla för Solnagänget. Vid en närmare titt på truppen är det sannerligen inget som imponerar. Varken back- eller forwardsbesättningen är något som skrämmer och jag tror inte att Fasth ensam ska kunna rädda laget även denna vinter.
Nyförvärv
Markus Svensson (målvakt), Tobias Viklund (back), Christopher Aspeqvist (back), Linus Videll (forward) och Robert Rosén (forward).
Förluster
Vesa Toskala (målvakt), Christopher Heino-Lindberg (målvakt), Mikael Österberg (back), Filip Olsson (back), Peter Nolander (back), Mattias Beck (forward), Rastislav Pavlikovsky (forward), Richard Zednik (forward), Johan Andersson (forward) och Tobias Ericsson (forward).
Stjärnan
Viktor Fasth
Det enda riktigt stora namnet. En spelare som egentligen borde återfunnits på andra sidan Atlanten, inte minst efter det som han visade upp under VM i våras. Viktor Fasth är enligt mig det enda som står mellan AIK och den Kvalserie som ska avgöras till våren.
Doldisen
Robert Rosén
Vi som följer HockeyAllsvenskan vet att Alvestasonen har potential att bli en klasspelare även på Elitserienivå. Jag såg honom som en drömvärvning för mitt Malmö inför den kommande säsongen. Nu blev det istället et flytt till AIK och här bör han kunna få betydligt mer istid jämfört med fjolårssäsongen i MODO.
Kanonen
Christian Sandberg
Den lille centern var redan i fjol en av lagets främsta poängplockare. Detta under sin första Elitseriesäsong. Nu har han fått välbehövlig rutin från spel i den högsta serien och vägen mot en ännu större succé ligger därmed vidöppen.
Kalkonen
Tobias Viklund
Den lille backen är förvisso en spelare som är stöpt i precis den form som många av mina favoritspelare. För ett par år sedan trodde jag också mycket på Viklund, men han har haft väldigt svårt att visa något i såväl Skellefteå som Frölunda. Jag tror inte det kommer någon bättring efter flytten till Stockholm.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. AIK IF
12. Timrå IK
/Winnberg
Veckans enda träningsmatch
Känns bra att Linus Klasen är tillbaka efter sin fingerskada. Gäller att få ihop "leading line" för Malmö och där ingår ju i allra högsta grad trollgubben Klasen. Robert Carlsson centrar alltjämt den kedjan men nu har man Miroslav Lazo där som en tredje länk. Bättre chans än så här får inte slovaken att visa vad han går för.
Backsidan är väl det som blir allra mest intressant nu i och med Stefan Lassens inträde. Jag undrar lite var Lassen står i konkurrensen på backsidan. Hursomhelst är det viktigt att det just blir en konkurrenssituation framöver även bland backarna. Nu saknas förvisso Tero Konttinen mot Hannover, men när alla är friska är det trots allt ett klart hälsosamt läge i försvarsleden. Lassen ska enligt MrMadhawk.se spela med Robin Weihager till en början. I övrigt känns det som att Leif Strömberg verkligen har hittat sitt förstapar i Tim Heed och Daniel Josefsson.
Bloggen närvarar tyvärr inte på matchen, men vi kommer av allt att döma finnas på plats i nästa veckas bägge matcher mot Växjö (hemma) och mot Hamburg (borta).
/Olsson
Winnberg tippar Elitserien - plats 12: Timrå
Mitt allsvenska tips är lagt sedan en tid tillbaka, ett tips som inte kommer att revideras det minsta inför seriestarten. Istället tänkte jag ge er min syn på årets Elitserie. I dag drar jag igång tippningen av tabellen och tänker bjuda på ett lag varje dag fram till och med Elitseriepremiären på tisdag om en och en halv vecka, då Frölunda tar emot nykomlingen Växjö.
# # #
Jag ser det som omöjligt att inte hålla Timrå på jumboplatsen inför den kommande säsongen. Medelpadingarna ser väldigt svaga ut – trots dagens värvning av den lettiske backen Aleksandrs Jerofejevs. Ska Timrå IK undvika Kvalserien vill det till att flera av lagets yngre spelare tar stora kliv framåt.
Nyförvärv
Joakim Lundström (målvakt), Stefan Ridderwall (målvakt), Marcus Högström (back), Nichlas Torp (back), Mat Robinson (back), Oscar Hedman (back), Aleksandrs Jerofejevs (back), Max Friberg (forward), Simon Önerud (forward), Johan Andersson), Yared Hagos (forward), Johan Andersson (forward), Petr Vampola (forward), Viktor Hertzberg (forward) och Jonathan Hedström (forward).
Förluster
Juha Pitkämäki (målvakt), Magnus Åkerlund (målvakt), Pär Styf (back), Mattias Karlsson (back), Sebastian Erixon (back), Fredrik Sonntag (back), Mikko Jokela (back), Tomas Skogs (back), Anton Axelsson (forward), Gabriel Karlsson (forward), Anton Lander (forward), Fredrik Hynning (forward), Kim Hirschovits (forward), Björn Svensson (forward) och Jamie Lundmark (forward).
Stjärnan
Timo Pärssinen
Den lille finländaren var i fjol Timrås främste spelare. Trots att han – som vanligt – hade diverse problem med skador och därmed också missade en hel del matcher, producerade han helt okej med poäng. En skadefri Pärssinen lär behövas om det inte ska bli en mörk vinter i E.ON Arena.
Doldisen
Elias Granath
Den defensive backen får inte några stora rubriker, men gör allt som oftast sitt jobb i det tysta. Med sin storlek och styrka är han bra på att hålla spelare borta från det egna målet.
Kanonen
Simon Önerud
Den 23-årige forwarden fick aldrig den stora möjligheten att blomma ut i HV 71. I Timrå bör han få mer speltid, något som mycket möjligt kan ge honom större utrymme även i det offensiva spelet. Att Simon är en god tvåvägsspelare råder det inga tvivel kring. Kan han explodera i vinter?
Kalkonen
Petr Vampola
Den tjeckiske landslagsmannen har producerat flitigt på hemmais, men utflykten till Ryssland och KHL lämnade en del övrigt att önska. En assist på sexton Euro Hockey Tour-landskamper är inte heller något som imponerar. Tror förväntningarna på Vampola är ganska stora, men jag tror att succén kommer att utebli.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12. Timrå IK
/Winnberg
En titt på powerplay
Malmö Redhawks powerplayspel har sett mycket bra ut hittills under försäsongen. Sex mål har tillverkats i spelet med en man mer på banan. Hela 24 procent av möjligheterna har utnyttjats – och då ska vi ha i åtanke att Malmö misslyckades med att göra mål i numerärt överläge hemma mot Hamburg, trots hela sju möjligheter.
Räknar vi bara de fyra första matcherna höjs procenten till mäktiga 33,3. Kan laget ligga på denna nivå när seriespelet drar igång lär motståndarna göra rätt i att hålla sig på isen.
Tittar vi på truppen är det faktiskt inte heller konstigt att just spelet i powerplay ser betydligt bättre ut. Pucksäkra spelare som Tim Heed, Jesper Mattsson, Alexander Barta, Morten Green och Linus Klasen kan samtliga styra och ställa i offensiv zon. Dessutom stressar ovan nämnda spelare mer eller mindre aldrig bort en passning, vilket gör att man kan dra på sig motståndare och därmed ge sina medspelare större ytor.
Att sedan Robert Carlsson, Robin Alvarez, Ivan Ciernik etc. gång på gång gör ett stort jobb i målvakternas ansikte är en annan orsak till att powerplay givit resultat i form av mål gång på gång.
/Winnberg
Ett nytt försök vore lägligt på Björn
Enligt Kent Jönssons blogg, Inside Redhawks, så är det dock Tyskland som verkar vara huvudspåret alltjämt. Pappa Gunnar Svensson berättar att man jobbar mot andra klubbar i samma land som söker forwards. Ska bli intressant att se hur det utvecklar sig. Det verkar onekligen vara en allt trögare marknad för spelarna nuförtiden. För Redhawks hade det även varit kul att ha ytterligare en betydelsefull spelare som är från just Malmö (moderklubben).
Med Björn i laget hade formationerna kunnat se ut på följande sätt:
Vilken press på att prestera det hade varit. Dessutom skulle Stefan Nyman skaffa sig ett läge där han har råd att släppa iväg en eventuell misslyckad värvning. För med så pass många nya kan vi ju faktiskt inte förvänta oss att alla värvningar går så bra som förväntat.
En annan aspekt att väga in är dock vad det gör med lagharmonin och kemin som man är ute efter att skapa. Det är väl egentligen det mest känsliga i sammanhanget.
/Olsson
