Midsommarafton – sill och nubbe börjar så smått rinna ner i halsen och jag hoppas att ni har det riktigt bra. Jag tänkte köra en liten jämförelse mellan gammalt och nytt i head-to-head-form, spelare mot spelare. Hur står sig de nya mot en spelare från fjolårslaget. Jag har försökt ta liknande spelartyper, men ibland har det varit så gott som omöjligt.

Skalan som används för jämförelsen är följande:

+++ Mycket bättre

++ Bättre

+ Något bättre

- Något sämre

-- Sämre

--- Mycket sämre

Pontus Sjögren vs. Markus Svensson

Betyg: -

Kommentar: Spelmässigt skulle jag vilja påstå att Sjögren och Svensson är likvärdiga, det kanske rentav är så att den förre SSK-keepern är ett strå vassare. Han kommer till Malmö med färsk Elitserierutin och statistiken säger att han svarat för ett helt okej jobb i högsta serien. Man ska dock inte glömma att ”Mackan” blivit omåttligt populär i Malmö och han har dessutom gjort två bra säsonger sedan han slog igenom under ”Babyhawks” – även om fjolårssäsongen inte var så bra som åtminstone jag förväntat mig.

Alexander Ribbenstrand vs. Per-Anton Lundström

Betyg: +

Kommentar: Per-Anton var kanske en av få backar som levererade på den nivå man kunde förvänta sig under fjolåret, men jag håller ändå ”Ribben” som ett strå vassare. Jag tror han kommer att vara en positiv överraskning för många i vinter. Man ska ha i åtanke att han ska brädda laget och egentligen enbart spela enkelt i egen zon, det offensiva finns det andra som kan ta hand om.

Tim Heed vs. Patrik Nevalainen

Betyg: +++

Kommentar: SM-Liigaförvärvet Nevalainen kunde inte leva upp till förväntningarna och han kompenserade inte heller sitt svaga defensiva jobb med att dominera offensivt. Tim Heed är fortfarande väldigt ung, men visade under sin tid i Växjö under fjolårssäsongen att han är en offensiv kraft. Förvisso är Heed inte heller strålande i den egna zonen, men hans offensiva kvaliteter väger upp här.

Daniel Josefsson vs. Patrik Hersley

Betyg: ++

Kommentar: Daniel Josefsson hade absolut inte någon strålande säsong i MODO under den gångna säsongen, men i den skridskoskicklige backen får Malmö Redhawks en modern back som är skicklig i spelet med puck och som dessutom inte är ovän i defensiven. Hersley skulle kunna ha varit hela HockeyAllsvenskan främsta, men hans nonchalanta spelstil och problem med inställningen (åtminstone vad det verkar från läktarposition) gjorde att jag alldeles för ofta satt och var irriterad på hans taffliga agerande.

J.D. Forrest vs. Jesper Damgaard

Betyg: ++

Kommentar: Jag ska ärligt säga att jag inte har någon ordentlig koll på Forrest, men han kommer till Malmö med goda vitsord och fin statistik. Förhoppningsvis blir han den ledande back som lagledningen antagligen förväntar sig. ”Faxe” värvades för tre säsonger sedan och var tänkt som förstaback, men levde inte upp till förväntningarna. I år klev han upp en aning, men säsongen blev dessvärre kortvarig.

Tero Konttinen vs. Ossi-Petteri Grönholm

Betyg: +

Kommentar: Ossi värvades sent och skulle spetsa till backsidan. I själva verket breddade han den bara. Han växte aldrig ut till någon klippa och blandade kanonmatcher med rena juniormisstag. Tero Konttinen är redan en personlig favorit. Han har varit bra i de matcher jag sett med Oskarshamn och jag hoppas att han kan bygga vidare på det när han nu ska representera Malmö. Jämförelsen rent speltypsmässigt känns inte helt klockren, men hittade dessvärre ingen bättre.

Alexander Barta vs. Mikael Wahlberg

Betyg: +++

Kommentar: ”Sälen” kom tillbaka och – gjorde de flesta besvikna. Han höll tyvärr inte alls samma klass som när han lämnade två år tidigare och symboliserade till viss del fjolårets Malmö Redhawks. Jag har bara sett Barta i diverse VM-matcher och har därför inte hundra koll på honom, men nog tusan är det ett kalasförvärv som spetsar till centersidan. En tvåvägscenter som egentligen behärskar allt och som ”Strumpan” och Taavola kommer att få stor nytta av.

Robert Carlsson vs. Lucas Sandström

Betyg: +

Kommentar: ”Lucky” gjorde en fin fjolårssäsong, men jag vill ändå hävda att Carlsson är strået vassare. På allsvensk nivå har han tidigare visat att han inte bara är en grovjobbare, utan att han även kan producera. På förhand känns det dessutom som att han kommer att få en roll ganska högt upp i hierarkin. Att han till på köpet är vass i boxplay och kan agera som någon form av lagpappa är inte helt fel.

Lukas Ericsson vs. Nichlas Hardt

Betyg: --

Kommentar: Missförstå mig rätt här. Jag tror att Ericsson kommer att svara för en riktigt fin säsong, även om jag inte förväntar mig att han klättrar över 40-poängsstrecket. Men i rollen som brunkare kommer han att vara klockren. Dock kommer det vara omöjligt att ersätta publikfavoriten Hardt. Dansken kommer att vara saknad även om det finns spelare som kan göra samma jobb.

Linus Klasen vs. Carl Söderberg

Betyg: ++

Kommentar: En superstjärna ut, en superstjärna in. Carl Söderberg har stundtals visat att han är en spelare som borde hålla till på en betydligt högre nivå, men alltför ofta har han försvunnit som en i mängden. Förhoppningsvis kommer inte Klasen att hamna i samma fälla. Dessutom har Linus Klasen producerat på en annan nivå än Carl. Han kommer närmast från en poängmässigt stark säsong i AHL och dessförinnan återfanns han i den absoluta toppen av Elitseriens poängliga.

Tomas Kollar vs. Tomas Larsson

Betyg: +++

Kommentar: Kollar må vara skadedrabbad, men det spelar ingen roll. Tomas Larsson har i mina ögon inte uträttat mycket under sin tid i Malmö. Hans jobb som retsticka har varit mer eller mindre obefintligt och även om Per Forsberg en gång kallat honom för sniper så har Larsson inte särskilt mycket att komma med i det offensiva spelet heller. Kollar kommer som ett rivjärn med stora ledaregenskaper. Jag räknar kallt med att han kommer att driva på sina lagkamrater på varenda träning under det kommande året.

Miroslav Lazo vs. Jan Urbas

Betyg: -

Kommentar: Slovaken mot slovenen. Lazo har möjlighet att bli en riktig publikfavorit, men i jämförelsen med ”Ubbe” börjar han något på minus. Urbas är, tillsammans med Nichlas Hardt, i mina ögon de enda tyngre tappen. Även om han varit extremt skadeförföljd under de två senaste säsongerna så är han en klassforward på allsvensk nivå. En målgörare och grovjobbare i ett. Jag hoppas innerligt att han slår igenom i Elitserien.

Truppen är i nuläget inte lika bred som den var när fjolårets säsong avslutades. Detta gör att vi har ett gäng spelare som ännu inte kan jämföras head-to-head. Jonatan Bjurö, Anton Blomqvist, Victor Svensson, Sebastian Dyk, Victor Öhman och Marcus Olsson kommer eventuellt att läggas till på listan när säsongen närmar sig. Jag tänkte nämligen återkomma med ett liknande inslag när försäsongen är i full gång, när jag hunnit se samtliga spelare in action.

Vad tycker ni om sammanställningen? Är jag helt ute och cyklar på någon front?

/Winnberg

PS. Glöm inte bort att sillen ska simma – men låt den inte drunkna. DS.