Lassen förstärker - Hascak lämnar

Då blev det till slut Stefan Lassen i Malmö Redhawks ändå. En följetång under sommaren som sen ebbat ut men som nu blev verklighet till slut. Danske backen har skrivit på för två år och kommer till Malmö per omgående. Redhawks har som bekant genomfört försäsongen hittills med sju backar under kontrakt samt junioren Simon Karlsson som extraspelare. Nu är backsidan aningen mer komplett i och med att åtta stycken finns på avtal. 

25-årige Lassen har inlett årets säsong med European Trophy-spel för Djurgården. Det blev alltså bara precis lite mer än en säsong i huvudstaden för dansken. Tidigare har Stefan representerat Leksand under Leif Strömbergs ledning samt lirat för Herning. 

Malmö får framförallt en back med storlek, något som efterfrågats av många. Trots sina 190 cm och 90 kilo får Redhawks ändå ännu en tämligen rörlig och skridskostark back. Sportchef Stefan Nyman är konsekvent i sitt lagbyggande. 

# # # 

Samtidigt står det klart att Marek Hascak får lämna. Väldigt väntat beslut. Hascak har inte övertygat i den utsträckning som krävs för att ta plats. Det finns helt enkelt inte något hos Marek som sticker ut i den mängd som krävs för att ta en plats i dagens trupp. För Redhawks del har det åtminstone varit nyttigt att ha gott om spelare på träning samt i matchsituationer. Strömberg har inte behövt slita på spelarmaterialet i onödan. För Hascaks del önskar vi lycka till vart han nu än hamnar den kommande säsongen.

/Olsson

Helsingborg(!) blir hockeyaktuellt

Helsingborg har länge hamnat i skymundan i den skånska ishockeyn. Till hösten finns där dock större anledning att intressera sig för HHC. Sen tidigare är Markus Matthiasson klar för comeback i laget som har förre Malmöjuniortränaren Jonas Molin som ledare. Nu står det även klart att Mikael Wahlberg tar klivet ner till ettan och lirar med Helsingborg. Riktigt kul att de två kämparna från Redhawks återförenas. 

Wahlberg har som bekant en rätt svag säsong i Malmö bakom sig. Det var kanske inte helt oväntat att det var tempot som skulle sätta stopp för Wahlberg-dominans i Redhawkströjan till slut. I en lägre division har emellertid både Matthiasson och "Sälen" goda möjligheter att dominera och leda laget med all rutin. 

Ett eller ett par besök i Olympiarinken till hösten känns rätt lockande, faktiskt. 

/Olsson

Kan vi hoppas på 1000 fler?

Malmö Redhawks gick igår ut och berättade hur läget ser ut med årskortsförsäljningen. 3100 årskort är nu sålda inför säsongstart. Jag skulle säga knappt godkänt. Med tanke på att Malmö Redhawks slutade åtta i Allsvenskan förra säsongen är det en fin notering, men klubben har trots allt satsat hårt och är troligen den stora favoriten inför grundserien. 

Från 2400 förra säsongen till 3100 årskort ger oss alltså en ökning på 700 personer per match bara i form av redan uppbokade platser. Det är såklart en hyfsad grund att stå på. Jag hoppas ändå att klubben kan kämpa upp siffran till 3500. Det borde leda till att de sämsta publiksiffrorna under säsongen hamnar på en bit över 4000 vilket är klart okej mot lag som Sundsvall, Borås, Tingsryd och så vidare.

Antagligen är det ändå så att en satsning i sig lockar människor men en faktisk framgång blir minst lika viktig i kampen om publiken. Så en bra start på hösten är en stor nyckel, inte bara för laget utan också för klubben i sig med allt vad det innebär. Samtidigt skall understrykas hur viktig det är att Malmöpubliken också ställer upp. En välbesökt arena brukar leda till klart ökade chanser att vinna. Den stämning, inramning och motivationsfaktor som uppkommer är svår att ersätta med någonting annat.

Så, jag håller tummarna för minst 1000 fler årskort i slutändan.

/Olsson

Fler snygga Granlund-mål

Finske talangen Mikael Granlund fortsätter att bjuda hockeypubliken på ögongodis. När hans IFK Helsingfors besegrade Slavia Prag på straffar svarade han för den här godbiten.

 

 

Och när vi ändå är inne på tonåringens mästerverk så kan vi lika bra ta oss en titt på dessa.

 

 

 

 

/Winnberg


Fredrik Kessiakoff fortsätter att åka starkt

Längesedan vi hade ett cykelinslag på bloggen. Nu när Vuelta de Espana är i full gång känner jag att det är hög tid. Inte minst med tanke på att vi har svensk framgång att rapportera om, då Fredrik Kessiakoff efter den första veckan återfinns på en fin fjärdeplats.

 

Kessiakoff, som fick nobben och ställdes utanför Astanalagets uppställning till Tour de France, har visat upp en strålande cykelåkning hittills och ligger bara 18 sekunder efter totalledande holländaren Bauke Mollema. Mellan sig och ledartröjan finner vi två av de stora favoriterna i fjolårsvinnaren, Vincenzo Nibali, samt Joaquin Rodriguez.

 

Inför treveckorsloppet utsåg Astana kazaken Andrei Kashechkin till kapten, men att det nu är Kessiakoff som laget kör för är solklart – inte minst då den tidigare dopingavstängde Kashechkin är över timmen efter i sammandraget.

 

Trots att Fredrik har åkt väldigt bra under den första veckan, så kommer det självklart att bli svårt att knipa en topplacering och att vara med och slåss om totalsegern. Många kvalificerade cyklister finns strax bakom honom i sammandraget, inte minst Bradley Wiggins, Jurgen van den Broeck och Juan José Cobo.

 

I morgon väntar ett tempolopp i och kring Salamanca. Låt oss hålla alla tummar och tår för att Fredrik Kessiakoffs fina form också kan avspegla sig på kampen mot klockan.

 

/Winnberg


Vilken miljö kommer skapas?

I en satsning som den Malmö Redhawks nu gör är det alltid lika intressant att se hur stort tålamodet är under resans gång. Vad kommer hända vid en förlustrad och vad gör man med spelare som inte lyckas eller presterar sett till förväntningarna? Vilken miljö är man ute efter att skapa i laget och hur påverkas just lagkänslan vid eventuella förändringar? Min tanke om bra fungerande lag är att man tillåts att misslyckas och sen växer sig starkare tillsammans. Det borde Leif Strömberg, Ulf Taavola och Stefan Nyman klara av att skapa och hantera.

Däremot undrar jag rätt mycket redan hur man ska gå till väga med spelare som kanske inte motsvarar förväntningarna. Det har ju satsats mycket pengar rent generellt och där finns en del kort som vi faktiskt inte vet hur de presterar i svensk hockey. Om vi ser till försäsongen så här långt skulle jag vilja lyfta fram en trio spelare som jag är lite orolig för:
  • J.D. Forrest har inte varit i närheten av vad jag hoppats på. Tim Heed är förkrossande etta som powerplay-back och även Daniel Josefsson, som ligger mer åt samma håll när det kommer till spelstil, har varit ett par snäpp bättre. Forrest var i mina ögon lite av en prestigevärvning. En spelare som skulle signalera att "klubben nu satsar på riktigt". J.D. har trots allt meriter med bra poängproduktion i Finland och riktigt bra i Schweiz. Jag har förvisso bara sett amerikanen två gånger men adderat med rapporter från övriga matcher så är helhetsintrycket lite väl svalt. För mig är han är för sin puck- och passningssäkerhet. Den varan vill jag se mycket mer utav. Dessutom lite mer tryck i åkningen.
  • Miroslav Lazo missade ett par matcher på grund av skada i början men med tanke på Leif Strömbergs fina, berömmande ord från träningar så undrar jag lite var det har tagit vägen till matchsituationer. Självklart ska man ha med i beräkningarna att träningsmatcher just är träningsmatcher men en attitydspelare med målkapacitet är inte vad vi sett ute på isen än så länge. Däremot ska jag lyfta fram att "Miro" verkligen såg engagerad ut i båset och drev på samt stöttade sina lagkamrater i matchen mot Hamburg. Det har åtminstone inte jag sett från så många andra slovaker i Malmö under årens lopp.
  • Lukas Ericsson är lite av en personlig favorit och en spelare jag trott och alltjämt tror hårt på. Det har emellertid inte stämt i inledningen. Malmö har inte fått ut alls vad som förväntats och den Ericsson som har agerat med fart, styrka och kraftfullhet i Oskarshamn är inte ens en light-version i Redhawks för tillfället. Jag hoppas verkligen att Lukas kan hitta sin roll och sin spelstil i Malmö framöver. För där finns verkligen talang.
Som sagt, det är inte allvar än. Försäsong är trots allt till för att testa, lära känna och komma in i det på bästa sätt. Men lite mer intentioner från spelare som inte kommit igång hade varit välkommet. Det blir en intressant avslutning på träningsmatchandet. Spelare som nämnda Forrest, Lazo, Ericsson men även Tomas Kollar behöver onekligen komma igång.

/Olsson

Malmö räckte inte till mot Hamburg

Det finns många teorier att lägga upp kring varför Malmö Redhawks inte orkade genomföra en stark prestation mot Hamburg under fredagskvällen. Oavsett om vi ska dra upp det faktum att laget hade en lång resa hem från Norge i kroppen eller att laget tränat hårt (vilket lag har inte gjort det?) så kan det ibland bara vara lika bra att erkänna att Malmö inte räckte till mot det tyska laget. Det var bara en sån kväll där det inte fanns mer att krama ur truppen. Det ville sig inte riktigt. Jag tror för övrigt att det kan vara direkt nyttigt att förlora på det här viset tillsammans som grupp. Hur hanterar man det, både som individ och grupp? På så vis sätter sig rollerna ytterligare. 

Om vi ska se det lagmässigt först så fungerade inte powerplay alls lika tillfredsställande som tidigare under försäsongen. Och det var väl egentligen där som Redhawks förlorade matchen. Hade man utnyttjat sina numerära överlägen så hade faktiskt segern varit i hamn på nytt, en sämre insats överlag till trots. Överhuvudtaget hade Leif Strömbergs mannar svårt att bita sig fast i offensiv zon. Det skapades inte tillräckligt många kvalitativa chanser på grund av det. 

Individuellt så ska två spelare plussas mest. Det rör sig om målvakten Hannu Toivonen som var tät, stor och rörlig i målet samt kvicke, tekniske och välmotiverade Alexander Barta. De höjde sig över mängden och jag hoppas verkligen att Barta har satt sin standard genom den här insatsen. För då har Malmö den tillgång jag räknat med på förhand. Även Jesper Mattsson och till viss del Morten Green och Ivan Ciernik ska ha plus för sina insatser. Däremot väntar jag mig oerhört mycket mer utav lagets "energikillar". Spelare som Tomas Kollar, Lukas Ericsson och Miroslav Lazo var väldigt bleka. Lazo var tam i sina ageranden med puck, något som oroar åtminstone mig inför fortsättningen. 

Besviken även på tvillingarna Pathrik och Ponthus Westerholm. Framförallt den sistnämnde hade en svag afton med pucktapp och valpigt uppträdande i egen zon. Pathrik var mest osynlig. Men så är det. Det kommer gå upp och ner för de unga annars så underhållande anfallsspelarna. 

Hamburg var för övrigt ett lag fyllt med rätt så många stora och tunga spelare. En nyttig läxa för Malmö, som i år har ett rätt så kortväxt lag, att få känna på hur ett fysiskt tufft lag kan ställa till problem. 

/Olsson

Olsson rankar Allsvenskan: 9. Oskarshamn

En stark start på hösten gjorde Oskarshamn till en respekterad uppstickare förra säsongen. Undan för undan mattades dock laget av och med turbulensen kring sportchef Tommy Salos övergång till Leksand och därefter Stefan Gråhns avhopp klarade inte Smålandslaget av att hålla kvaliteten uppe. Till slut hamnade IKO som ett typiskt mittenlag, nia i serien.

 

Mycket tyder på att det fortsätter så i år för Oskarshamn. Där finns rätt spännande nyförvärv, framförallt på forwardssidan, men å andra sidan lika tunga förluster. Nye tränaren Fredrik Söderström har med hjälp av sportchefen Roger Jönsson fått in poängkungen från Västerås, Evan McGrath, poängkungen från danska ligan, Morten H. Poulsen, samt rutinerade och allroundkunnige Stefan Öhman.

Å andra sidan har tongivande spelare som Stefan Pettersson, Johan Ryno, Lukas Ericsson och Matttias Guter försvunnit. Överlag har det varit stora förändringar i truppen och frågan är hur IKO kommer ihop som lag och klarar av att stå sig i den tuffa allsvenska konkurrensen i höst.

Frågetecken sätter jag även till viss del för målvaktssidan. Troy Devenport gjorde ett hyfsat jobb i våras men har ändå klen allsvensk rutin. Detsamma gäller för Alexander Bengtsson, förre Malmömålvakten, som nu på allvar ska göra sitt inträde i den allsvenska serien. Kan det bli att någon av Devenport/Bengtsson kliver fram och spelar på en hög nivå har IKO chans att nosa på en playoff-plats. Annars pekar det mesta på att laget placerar sig på samma plats i tabellen i år igen.

Oskarshamn 2011/2012

Målvakter: Alexander Bengtsson, Troy Devenport.
Backar: Jakob Bertilsson, Linus Hultström, Tobias Jonsson, Daniel Ljungkvist, Maxim Matushkin, Linus Morin, Juha Uotila.
Forwards: Joakim Hagelin, Nicklas Jadeland, Mikael Lidhammar, Victor Löfstedt, Evan McGrath, Chris Nybeck, Martin Olsson, Morten H. Poulsen, David Rodman, Viktor Sjödin, Carl-Johan Svensson, Andreas Valdix, Stefan Öhman.
Tränare: Fredrik Söderström, Michael Larsson.

Allt viktigare
Undan för undan har Nicklas Jadeland växt in i den allsvenska kostymen. Till hösten kan han utan diskussion sättas som en nyckelspelare för IKO. 20 mål och 39 poäng den gångna säsongen från snabbskrinnaren inger respekt och den kortväxte forwardens betydelse ska på intet sätt underskattas.

Viktig backkugge
Oskarshamns backsida får som helhet ändå anses som ganska tunn. Där finns flera oprövade kort och det kommer krävas att de mest rutinerade backarna tar sitt ansvar för att nå framgång. Daniel Ljungkvist blir en given nyckelspelare med sin erfarenhet och kvalitativa skicklighet.

 

Nyttig center
Efter en rad år i finska ligan är nu Stefan Öhman åter hemma i Sverige. Och något överraskande sker comebacken i Oskarshamn. Om 35-åringen brinner tillräckligt mycket för att prestera resultat för IKO i Allsvenskan kommer han bli en stor tillgång med sitt centerspel.

1. Rögle
2.
3.
4. Leksand
5. Mora
6.
7. 
8. Almtuna
9. Oskarshamn
10. Borås
11.
12.
13. Troja/Ljungby
14.

/Olsson


Hockey även denna afton

Kvällen har, kanske inte helt oväntat, spenderats med hockey. Luleå straffbesegrade Kärpät på hemmais i European Trophy, turnering där Malmö Redhawks i fjol var ett av de deltagande lagen. Jag gillar väldigt mycket av det jag ser från Luleå. Under de inledande femton minuterna av matchen var det spel mot ett mål, men oförmågan att få till de sista lilla var stor. Men vilket spel norrbottningarna bjöd på i offensiv zon. Rörelse, intensitet, finess och ett sällan skådat passningsspel. Men det handlar trots allt om att göra mål. Och att förhindra att man släpper in mål. Spelar Luleå som man gjorde i kväll när Elitserien är i full gång kommer man utan tvekan att knipa en plats bland de fyra främsta. Spelar David Rautio som han gjorde i dag så kommer han inte att vara värld vatten på marknaden efter säsongen. Jag har sällan, eller kanske aldrig, sett en så dålig målvaktsinsats. Luleå får nog hoppas att utvecklingskurvan är fortsatt god på 19-årige Johan Gustafsson, för Rautio är inget att satsa på i längden.

 

# # #

 

När Malmö Redhawks fixade oavgjort borta mot Växjö i lördags började jag omgående spåna på hur längesedan det är jag hade förmånen att lämna Växjö Ishall utan att ha inkasserat en förlust. Det skedde den 12 november 2007. Malmö vann med 4-1. Antti Bruun debuterade och prickade in avgörande 3-1 i tom bur, då han kom direkt från utvisningsbåset.

 

En seger har dock spelats hem efter det, något som skedde den 14 januari 2009, då Carl Söderberg avgjorde en straffläggning i en av Göran Karlströms första matcher som tränare för klubben. Då hade jag inte möjlighet att närvara.

 

Kanske uppstår det en ny chans att bryta sviten även i tävlingssammanhang under säsongens gång?

 

/Winnberg


Fortfarande obesegrade

Sparta Sarpsborg förmådde inte att rå på Malmö Redhawks denna dag heller, hemmabana till trots. Förvisso började norrmännen matchen starkt, men när Redhawks fyra minuter in på matchen finns chans till powerplay-spel smällde det omgående. Jesper Mattsson öppnade målskyttet, precis som i det förra mötet.

 

Där och då dog egentligen matchen. Malmö tog över fullständigt och dominerade den inledande perioden. Jag tänkte inte att jag skulle beröra själva matchen så mycket i det här inlägget. Det går att läsa om den på en hel del andra sidor och forum.

 

Istället vill jag lägga fokus på Malmös sylvassa spel i numerärt överläge. Mot Sparta ringde det såväl vid första som andra försöket i spel med en man mer på banan. 0-4 styrde nämligen Robert Carlsson in, sedan Tim Heed skjutit från blå. Just i powerplay märks det extra tydligt att det kryllar av puckskickliga spelare i Malmö Redhawks anno 2011/2012. Spelare som Tim Heed, Jesper Mattsson, Morten Green, Daniel Josefsson med flera vågar hålla pucken i tryggt förvar även när de pressas ut mot sarg eller blålinje vilket innebär att man aldrig stressar iväg slarviga passningar. Detta ligger till stor grund för att skapa chanser i powerplay, att man kan flytta pucken med kvalitativa passningar och spela bort motståndarnas box – något vi fick se prov på otaliga gånger i Sparta Amfi.

 

Nu förmådde Malmö förvisso inte att utnyttja det en och en halv minut långa fem-mot-tre-läge man tilldelades, men chanser skapades. Mattsson hade två tunga direktskott, Ivan Ciernik (mycket bra i dag) fick snöpligt se pucken studsa över hans klubba när han skulle raka in den och såväl Alexander Barta som Tim Heed hade vassa avslut.

 

Jag hoppas man förmår att bibehålla detta vapen genom hela säsongen. Powerplay och boxplay blir bara viktigare för var säsong som går.

 

En annan viktig komponent i ett ishockeylag är självklart målvakten. Eller rättare sagt målvakterna. Och detta är ännu ett ämne där Malmö har det gott ställt. Pontus Sjögren visade på nytt att han är en kvalitativ målvakt(dyker upp en kort intervju med honom på www.malmoredhawks.com i morgon) och Hannu Tovionen storspelade verkligen mot Växjö i lördags. Det kommer bli en häftig kamp om förstaspaden mellan dessa bägge herrar. Och såväl Hannu som Pontus känns som killar som bara blir bättre av konkurrens, att behöva pressa sig själv ytterligare för att få vakta kassen.

 

Jag längtar redan till fredagens match mot Hamburg. Men nu ska vi först ta oss hem från Norge. Ännu återstår ett par mil på E6:an. Ni där hemma för sova gott!

 

/Winnberg


På väg mot Norge

Självklart finns bloggen på plats i Norge i kväll när Malmö Redhawks gästar Sparta Sarpsborg. I skrivande stund lämnar vi Malmö för att rulla in i oljans land i lagom tid innan nedsläpp.
Jag vill redan nu säga att blogginlägg kring matchen kommer att dröja till sen kväll eller möjligtvis natt. Jag har ett par timmar på mig att formulera ihop något finurligt, så någon text jag åtminstone se till att prestera. Om jag inte tömt skallen fullständigt under liverapporterandet (jag hoppas vid min Gud att den inte strular i kväll!) samt skrivandet till www.malmoredawks.com.
Som ni säkert redan vet så finns varken Linus Klasen eller Emil Carnestad på plats i Norge. Marek Hascak och Simon Karlsson ser ut att ta deras platser.
Sparta Amfi blir för övrigt den 29:e hallen/arenan som jag ser Malmö Redhawks A-lag spela match i. Troligtvis blir det ett litet jubileum i Hamburg, när Redhawks genrepar inför säsongspremiären.
/Winnberg
Självklart finns bloggen på plats i Norge i kväll när Malmö Redhawks gästar Sparta Sarpsborg. I skrivande stund lämnar vi Malmö för att rulla in i oljans land i lagom tid innan nedsläpp.

Jag vill redan nu säga att blogginlägg kring matchen kommer att dröja till sen kväll eller möjligtvis natt. Jag har ett par timmar på mig att formulera ihop något finurligt, så någon text jag åtminstone se till att prestera. Om jag inte tömt skallen fullständigt under liverapporterandet (jag hoppas vid min Gud att den inte strular i kväll!) samt skrivandet till www.malmoredawks.com.

Som ni säkert redan vet så finns varken Linus Klasen eller Emil Carnestad på plats i Norge. Marek Hascak och Simon Karlsson ser ut att ta deras platser.

Sparta Amfi blir för övrigt den 29:e hallen/arenan som jag ser Malmö Redhawks A-lag spela match i. Troligtvis blir det ett litet jubileum i Hamburg, när Redhawks genrepar inför säsongspremiären.

Kvällens match följer ni förresten här!

/Winnberg

Olsson rankar Allsvenskan: 8. Almtuna

Säsongen 2009/2010 gjorde Jonas Rönnqvist Almtuna till ett kvalserielag genom att bland andra slå ut Malmö Redhawks i playoff. Efter en så pass stark säsong med dessutom tretton inspelade poäng i Kvalserien var det en tuff uppgift för Bobo Simensen att kliva in och befästa Uppsala-laget som ett topplag i Allsvenskan. Han lyckades kanske inte fullt ut men omställningen efter ett par tuffa spelartapp under förra sommaren med i beräkningarna så får insatsen, en sjätteplats i Allsvenskans grundserie, ses som godkänd. Laget var emellertid inte alls lika stabilt spelmässigt och känslan av att vi möter det jobbiga, skridskostarka Almtuna anser jag till viss del försvann.

I år blir det därför extra intressant att se var Almtuna tar vägen. Nu har ju faktiskt Bobo Simensen fått vara med och sätta ännu större prägel på sitt lag och där är en hel del nytt, i synnerhet på forwardssidan. På pappret ser jag det som starka nyförvärv. Mattias Guter kan säkert ta ytterligare steg framåt i Uppsala-miljön, Stefan Gråhns är en pålitlig poängplockare och Daniel Hermansson har kapacitet att vara en måltjuv i Allsvenskan. Lägg därtill profilen Niklas Anger, som kan göra stor skillnad när han är på det humöret, och William Wallén som ska vara på väg in igen. Wallén hade som bekant en fin avslutning i AIS förra säsongen.

Det är hyfsat bra namn som har värvats och samarbetet med AIK kan säkerligen också generera, framförallt genom ett förbättrat djup i laget. Däremot tappar man målvakterna Magnus Hallberg och Fredrik Pettersson-Wentzel fullt ut. Adam Reiderborn är visserligen ytterligare en intressant talang på målvaktssidan men något osäker status sätter jag ändå här. Sen ska det inte underskattas att klubben tappat etablerade namn i Jimmie Kraft, Andreas Paulsson och Joachim Gellerstedt. Förvisso spelare som inte producerat i samma mängd det senaste året men som ändå stått för mycket av karaktären i Almtuna.

Den allmänt tuffa konkurrensen i Allsvenskan ska heller inte glömmas bort i sammanhanget och ska jag sätta mina pengar på ett lag som kan floppa något så blir det därför Almtuna. Jag är inte säker på att Simensens lagbygge står sig tillräckligt bra i konkurrensen. I detta läget är det dock främst en känsla och då att det finns många andra kvalitativa lag som skrinnar ut till hösten. 

Almtuna 2011/2012

Målvakter: Linus Fernström, Adam Reideborn.
Backar: Magnus Eriksson, Jesper Eriksson, Julius Larsson, Patrik Nevalainen, Henrik Nilsson, Eric Norin, Fredrik Sandgren, Jonathan Sjölund.
Forwards: Niklas Anger, Johan Berggren, Andreas Dahlström, Mathias Franzén, Patric Gozzi, Stefan Gråhns, Mattias Guter, Tobias Hage, Daniel Hermansson, Robert Kimby, Rickard Rollin-Carlsson, Fredrik Vestberg, Jonas Westerling.

Snabbskrinnande back
Det ska faktiskt bli intressant att följa snabbskrinnande Patrik Nevalainens utveckling i Almtuna. Jag är av åsikten att där finns potential hos Nevalainen men att han måste hamna i rätt miljö för att ta fram den. Ett mittenlag med hyfsad stabilitet och lugn och ro, som Almtuna ändå får betecknas som, känns helrätt därför. Kanske kan produktionsförmågan komma igång, framförallt.

Artisten
I många år har han producerat och underhållit. Nu är Niklas Anger nere på allsvensk nivå och ska vara en av de ledande spelarna i AIS. Blir intressant att se hur väl förberedd han är. Var ligger ambitionsnivån? Hur vältränad är han för detta uppdrag? Hur är humöret när det är Troja/Ljungby, Sundsvall och Borås borta i vintermörkret?

Hittat rätt?
Efter en ganska rörig säsong med spel i dels Oskarshamn, dels Leksand är det nu dags för Stefan Gråhns att åter hitta stabiliteten i Uppsala. Stefan är under rätt premisser en spelare som är väl användbar i såväl defensiva som offensiva situationer. Dessutom har han bra krigarinstinkt och våga-vägra-förlora-mentalitet. Kan bli mycket värd för Almtuna.  

1. Rögle
2.
3.
4. Leksand
5. Mora
6.
7.
8. Almtuna
9.
10. Borås
11.
12.
13. Troja/Ljungby
14.

/Olsson

Slovenerna redo från start

Södertälje tog i går en riktigt meriterande seger. Hemma betvingade man Elitserielaget MODO, som förvisso saknade en del tunga pjäser, med klara 3-0. Jag har länge hållit SSK på en beskedlig placering i den HockeyAllsvenska tabellen, men jag borde kanske omvärdera min uppfattning kring de nyligen degraderade laget och kanske inse dess möjlighet att landa på en framskjuten placering när serien summeras i början av mars.

 

Laget har gått riktigt starkt på försäsongen. Seger mot MODO var den tredje på fyra matcher där såväl Örebro som Lörenskoug har besegrats tidigare. Enda plumpen i protokollet kom mot fjolårets SM-finalist, Skellefteå AIK, där nederlaget blev en uddamålsförlust, 1-2.

 

Lagets två slovener, Ziga Jeglic och Robert Sabolic, ser dessutom ut att vara redo direkt från start. Jag har inte sett någon av dem in action, men produktionsmässigt imponerar de. I går slog Jeglic till med två mål och en assist, medan Sabolic nöjde sig med ett mål. Totalt har Jeglic svarat för fyra mål och tre assist på de fyra träningsmatcherna, ett väldigt imponerande facit - inte minst med tanke på att motståndet varit av hög kvalitet - två Elitserielag och ett tippat topplag från HockeyAllsvenskan. Även Sabolic har varit flitigt noterad i poängprotokollet och står hittills på två mål och lika många assist.

 

Får Södertälje ihop sitt lagbygge så ser det mycket intressant ut. Under de senaste säsongerna i Elitserien har jag varit av åsikten att SSK haft ett väldigt tråkigt lag. I år tycker jag det ser betydligt mer spännande ut. Unga killar som Thom Flodkvist, Tony Lagerström, Andreas Gröndahl och Christofer Bild ska bli intressanta att följa i vinter. Julius Hudácek bör dessutom vara en framstående målvakt på denna nivå - och sedan har man givetvis också slovenerna.

 

Kan SSK rent av vara med och kriga om en direktplats till Kvalserien?

Vad tror ni läsare?

/Winnberg

Ser fram emot fredag

Tre träningsmatcher och bara en har jag hunnit med att se. På onsdag blir det bara en av fyra när Malmö spelar i Norge mot Sparta igen. Det känns nästan lite konstigt att jag inte sett fler matcher med det här "nya" Malmö Redhawks. Det finns ju så många intryck att ta av och spelare att följa. Å andra sidan finns där goda möjligheter att följa laget när väl serien drar igång i och med alla TV-sändningar av bortamatcherna. Så laget ska jag nog allt lära känna bra med tiden.

Helgens framträdande i Växjö har gett positiva vibbar kring tvillingarna Westerholm som funkade bra med Jesper Mattsson, enligt alla rapporter. Leif Strömberg verkar vilja hålla tillbaka den positiva uppmuntran en aning och hänvisar till att det krävs lika hårt jobb i båda riktningarna. I synnerhet om man ska ta plats i hans hockeyfilosofi. Ulf Taavola backar säkerligen upp till 100 % där så visst kommer Pathrik och Ponthus få kämpa stenhårt med defensiven. För tanken verkar inte vara att ha en defensiv "städgumma" mellan bröderna som förra säsongen då dels Marcus Olsson, dels Mikael Wahlberg fick agera defensivt samvete. Strömberg vill helt enkelt se mer kompletta och allroundkunniga spelare.

På fredag väntar alltså nästa hemmamatch. Återigen på Isstadion. Ska bli riktigt kul att se hur Redhawks har utvecklats och kommit samman mer som lag sen första matchen mot Sparta. Dessutom är det ett kvalitativt bra motstånd i Hamburg. Och nästa fråga blir naturligtvis om det blir samma drag som i öppningsmatchen? Jag hoppas verkligen det. Att hockeytempen trycks upp och att vi har samma positiva känsla i kroppen som när drygt 2000 åskådare bevittnade den tidigare nämnda matchen.

/Olsson

Ribben fortsätter att imponera

I gårdagens inlägg om träningsmatchen mot Växjö valde jag att inte nämna något kring Alexander Ribbenstrands insats. Detta gjorde enbart för att få möjlighet att skapa en text enbart om hans spel hittills i Malmötröjan.

 

Det var många som höjde på ögonbrynen när Stefan Nyman meddelade att Alexander Ribbenstrand skulle representera Malmö Redhawks under de kommande två säsongerna. Frågan löd: vad ska Malmö med honom till?

 

Förvisso har den riktiga säsongen ännu inte börjat, men jag tycker redan att ”Ribben” har givit svar på tal. I går svarade han för ännu en prickfri insats. Han spelar enkelt, löser svåra situationer på smarta sätt och kommer allt som oftast ut som vinnare ur en sargduell.

 

Ska jag jämföra honom med någon ur fjolårslaget får det bli Per-Anton Lundström. Båda är backar som gör sitt jobb i det tysta. Den stora skillnaden? Att Alexander Ribbenstrand är flera klasser bättre. Och dessutom faller inom de ramar jag själv värdesätter på en back. Att han är rörlig.

 

Jag tror att den 24-årige stockholmaren kan ha visat sig vara den stora positiva överraskningen när vi summerar säsongen i april. Åtminstone om han fortsätter på den inslagna vägen – något jag är övertygad om att han kommer att göra.

 

Vad tycker ni om Ribbenstrands spel hittills? Och är det någon annan ni blivit lite extra imponerad av – eller kanske besviken på?

 

/Winnberg


Stark match borta mot Växjö

Malmö Redhawks imponerade stort i bortamatchen mot Växjö Lakers. Det kändes faktiskt som att det var Redhawks som var ett Elitserielag och Växjö som höll till i HockeyAllsvenskan, åtminstone i spelet med lika många på banan.

 

Mest imponerad är jag av tvillingarna Pathrik och Ponthus Westerholm. De kommer att vara riktigt bra i vinter. Tillsammans med Jesper Mattsson naglade sig ungtupparna fast i anfallszon gång på gång och såg till att skapa farligheter. Synd att de inte fick med sig något i protokollet. Pathrik var närmast med två riktigt fina lägen. Men Martin Greber flaxade till och lyckades på något sätt stoppa båda propåerna, med både tur och skicklighet.

 

När vi ändå är inne på Gerber så var det lite kul att han ställdes head-to-head mot Hannu Toivonen. Båda lagen har ju varit ute efter det andra lagets keeper under sommaren. Gerber var absolut vass i dag. Kent Jönsson upplyste mig om att han gick under namnet Mr. Rebound – något som verkligen stämmer. Han släpper väldigt många puckar och jag tycker att Hannu Toivonen vann dagens målvaktsmatch. Han känns lugn och trygg i allt han tar sig för, även om 2-0-målet kanske inte såg helt otagbart ut.

 

Miroslav Lazo gjorde precis som tvillingarna sin första match med laget. Han spenderade mycket tid på botbänken och kändes något övertänd. I tredje perioden lugnade han dock ned sig och jag tror – och hoppas framför allt – att laget kommer att få stor nytta av honom under seriespelet. Han har fysiken och att han har ett vasst skott. Dessutom har han bra fart i spelet.

 

När vi ändå är inne på individuell spelkritik så vill jag lyfta Tim Heed ytterligare. Visst, det kan bli något överkonstruktivt i egen zon emellanåt, men snacket om att han är helt värdelöst i det defensiva spelet känns vansinnigt upphausat. Jag har inte sett honom gå bort sig vid något tillfälle hittills – och nu har vi ändå spelat tre träningsmatcher. Det är inte en hel säsong, men det ger trots allt en del indikationer. Tim kommer att vara väldigt bra i vinter. Det vågar jag lova här och nu.

 

Detsamma kommer tvillingarna att vara!

 

/Winnberg


Ultimat test för årets upplaga

Då var det dags för ny träningsmatch under lördagen. Efter en vecka fylld med träning så står Växjö Lakers på schemat. I Växjö har Redhawks haft det tufft ett bra tag nu så jag skulle vilja påstå, även om det är just en träningsmatch som ska behandlas därefter, att det är ett riktigt fint test för Malmö Redhawks anno 2011/2012. För att inte säga det ultimata.

Ett snabbt, piggt Växjö nu dessutom förstärkt med mer spets och rutin. En uppgift som heter duga. För Malmös del är Pathrik och Ponthus Westerholm nu tillbaka i laguppställningen och troligen tar man plats i en kedja där Jesper Mattsson centrar. För er som tar er till Växjö blir det såklart lite extra spännande att följa just den trion. Hur ser egentligen Pathrik och Ponthus ut nu efter en rejäl sommarträning och dessutom med hårdare konkurrens i laget när det kommer till isträningarna? Kan Leif Strömberg få fart på tvillingarna direkt så finns där en gedigen bredd på forwardssidan.

Annars blir det också ett sätt att få kvitto på att Malmö har en spelidé som håller i tuffare sammanhang. De två tidigare motståndarna får ursäkta. Klarar “rödhökarna” av att vända spelet snabbt, använda sig av fart och pressa i rätt lägen? Ska bli klart intressant att höra rapporterna från er på plats.

# # #

Värt att tänka på är att Tim Heed och Jan Urbas ställs mot sina respektive gamla lag från den gångna säsongen. Heed gjorde som bekant succé i Växjö med ett fantastiskt offensivt spel och Urbas gick från klarhet till klarhet under sina år i Malmö trots problem med skador. Två spelare att hålla ögonen på under lördagen.

# # #

Om Hannu Toivonen står, vilket det verkar som, blir det också en punkt för listan “intressanta test”. Finländaren kommer troligen få det hett om öronen och tvingas göra några avgörande räddningar för att Malmö ska ha chans att åka hem med en seger alternativt ett oavgjort resultat.

/Olsson


Intressant träningsmatchande

Det märks att seriestarten kryper allt närmre för var dag som går. En del konkurrenter i den kommande HockeyAllsvenskan matchade under kvällen och såväl Oskarshamn som Västerås tog hem fina segrar.

 

Gurkorna såg till att besegra Örebro, det lag som tillsammans med Malmö ser ut att ha det största favorittrycket på sig i vinter. Segersiffrorna skrevs till hela 5-1 efter att bl a Kenneth ”Bacon” Bergkvist och Broc Little fått nätkänning. Förvisso ska man aldrig dra för stora slutsatser efter en träningsmatch, men uppseendeväckande är det trots allt, att storsatsande Örebro åker på ett så pass rejält nederlag mot ett lag som tippas hålla till i mitten av serien.

 

Matchen var en del av träningsturneringen Claes Ohlsson Cup, som går av stapeln i Tegera Arena. Värdlaget Leksand var också i farten i kväll, då man ställdes mot Oskarshamn. Dalalaget har fått en tuff start på försäsongen med tre raka förluster. Straffnederlaget mot Färjestad i öppningsmatchen finns det knappast så mycket att säga om, men att såväl Oskarshamn som Bofors nu gått segrande ur matcher mot Leksand bådar kanske inte superbra inför det som komma skall.

 

I Oskarshamn sköt det danska nyförvärvet, Morten H. Poulsen, två av målen och Andreas Valdix skrev också in sig i målprotokollet. Turneringen rullar vidare i morgon med nya spännande matcher. Leksand – Västerås och Örebro – Oskarshamn står på schemat. För Malmös del är vi nu snart framme vid det kanske första riktiga testet under årets försäsong – Växjö borta. På lördag smäller det i Lakerdome! Hur många av er åker upp för att följa matchen på plats? Glöm inte bort att det blir tvillingarnas och – troligtvis – Miroslav Lazos första matcher för säsongen.

 

/Winnberg


Vi Malmöfans har det bra

Såväl Aftonbladets webb-TV-tjänst, S24, och Viasat har nu släppt sitt sändningsschema för hösten. Och för oss Malmöfans är det rena rama jackpoten. Endast 3 av de 26 inledande omgångarna spelas utan TV-bevakning och samtliga bortamatcher kommer vi kunna följa live, antingen via TV:n eller datorn.

Detta underlättar givetvis helt enormt. Jag försöker åka runt och vara på plats på så många av Malmö Redhawks matcher som möjligt, men ibland sätter andra saker i liver käppar i hjulet för diverse resor. Att då istället kunna följa all action hemma från TV-soffan är förstås alldeles ljuvligt.

Viasat Hockey kommer att visa Malmö hela 14 gånger under hösten. 9 gånger kommer lagets matcher att sändas i S24. S24 drar förresten igång sin säsong med att visa Redhawks säsongspremiär borta mot Mora den 17 september. Men den matchen följer vi alla givetvis på plats i FM Mattsson Arena. För ni har väl inte glömt bort att Redhawks Support anordnar resa dit till väldigt förmånliga priser. Läs mer om resorna genom att klicka här!

För att återgå till sändningsschemat så finner vi exempelvis att bortamatcher långt från Malmö, som exempelvis Sundsvall, Almtuna, Bofors och Leksand, kommer att ha bevakning.

I dag skriver vi den 17 augusti. Det innebär att det är exakt en månad kvar till Malmö Redhawks första match i HockeyAllsvenskan säsongen 2011/2012.

Kan jag då göra något för att få er att längta än mer efter den kommande säsongen? Jag antar att ni hänger med i de intervjuer och andra filminslag som dyker upp på Malmö Redhawks officiella hemsida, men jag kan ju alltid ta och dra upp den här gamla godingen, som visades på förra sommarens Redhawksgala!



/Winnberg


Björk blir Hannoverspelare

Ett av få Silly Season-namn som diskuterats på slutet är som bekant Johan Björk. Nu står det emellertid klart att 26-åringen hamnar i Tyskland, precis som hans utgångsvilja var. Hannover har tecknat ett ettårskontrakt med Malmöfostrade Björk.
- Det känns bra att det har ordnat sig med en bra klubb i Tyskland, och när detta dök upp var det ett lätt beslut, säger Johan till hockeyligan.se.

”Björken” har varit ett flitigt debatterat namn under hela sommaren. Fram och tillbaka. Det känns som att den allmänna uppfattningen om backen är rätt delad i supporterled. Att jag står på sidan som säger ”nej tack” är ingen hemlighet. Jag är helt övertygad om att han inte är rätt man när vi pratar kemi med övriga laget. Bara för att en spelare är fostrad här betyder det inte att han är mer lämpad för uppgiften än en kanadick eller finländare med helrätt inställning.

Jag önskar i vilket fall stort lycka till i Tyskland och jag hoppas verkligen att han nu får ordentligt med istid. För åren i HV71 har trots allt inte varit så lyckade om vi ser till Björks egna karriär.

/Olsson


Olsson rankar Allsvenskan: 1. Rögle

Trots ett väldigt nykomponerat lag med inte självklar kapacitet från start fick Rögle till en riktigt fin säsong när klubben var tillbaka i Allsvenskan förra säsongen. Laget växte undan för undan och flertalet yngre spelare klev fram och gjorde sig bekväma i den allsvenska seniorkostymen. Till slut en andraplats i Allsvenskan och en fjärdeplats i Kvalserien med elitseriechans en bra bit in i densamma blev facit för ängelholmarna. I grund och botten bara att lyfta på hatten åt Björn Hellkvist och hans tränarkollegor för ett starkt ledarskap.

Nu ska bedriften upprepas och helst överträffas därtill. Egentligen har RBK alla möjligheter till det. Till skillnad från förra säsongen har man nu kvar samma stomme och kan redan från start konkurrera på ett helt annat sätt. Unga lirare som Ted Brithén, Christopher Liljewall och Simon Olsson är betydligt mer etablerade och respekterade i Allsvenskan i år och man vet att Jonas Fransson tillhör absoluta toppen när det kommer till målvaktssidan.

Backsidan har förvisso blivit Victor Bartley, Christoffer Persson och Mads Bödker fattigare. Där ser jag faktiskt ett frågetecken. Det finns en bra bredd på försvarssidan alltjämt men har trion Daniel Sondell, Sean Curry och Alexander Bonsaksen samma spetsegenskaper som de som lämnat? Lite tveksam till det. Fast i stort är Rögle ändå en tämligen komplett lagmaskin inför säsongen. Och att som sagt just vara så pass mer samspelt som lag är en klar fördel.

Bland nyförvärven på forwardssidan kan Magnus Häggström från MODO mycket väl vara ett klipp signerat sportchef Roger Elvenes. Det finns stor målkapacitet där, utan tvekan. Alexander Bergström, Borås, blir givetvis också med sina nästan en poäng per match i snitt ytterst intressant att följa. Tillbaka i Skåneland som etablerad poänggörare kan det mycket väl explodera här. Kirill Starkov sätter jag möjligtvis ett visst frågetecken bakom. 24-åringen fick tillbaka poängkänslan under sitt år hemma i Danmark men på större scener väntar vi alltjämt på det riktiga genombrottet.

Rögle som etta alltså. Jag tror helt enkelt stenhårt på lagmaskinen i sig. Det är den som gör skillnad i längden.

Rögle 2011/2012

Målvakter: Jonas Fransson, Joel Gistedt.
Backar: Rasmus Bengtsson, Alexander Bonsaksen, Sean Curry, Rasmus Forslund, Daniel Glimmenvall, Jesper Jensen, Victor Panelin-Borg, Daniel Sondell, Jonathan Zaar.
Forwards: Nils Bergström, Alexander Bergström, Andrée Brendheden, Ted Brithén, Dennis Everberg, Eric Himelfarb, Magnus Häggström, Alexander Johansson, Jakob Johansson, Christopher Liljewall, Viktor Lindgren, Simon Olsson, Kirill Starkov.
Tränare: Björn Hellkvist, Roger Hansson, Magnus Wennström.


Talanger
Såväl Christopher Liljewall, 21, som Ted Brithén, 20, slog igenom ordentligt den gångna säsongen. Båda är skickliga med puck och i och med den gångna säsongen visat sig vara goda producenter på denna nivå. Brithén är lite av en favorit som även är skicklig i det defensiva spelet och på att läsa spelet i stort.

Rutinerad kapten
Jacob Johansson är ledaren i Rögle. 32-åringen har spelskickligheten som sitt främsta vapen men med sin goda erfarenhet och stora hjärta för klubben betyder han överlag mycket för laget. En spelare som alltid är där och som man kan förlita sig på.

Framträdande målvakt
Det såg ut att kunna bli en jämn kamp mellan två hyfsat meriterade målvakter i Joel Gistedt och Jonas Fransson förra säsongen. Tävlandet slutade rätt tidigt. Fransson visade sig nämligen vara ett alldeles utmärkt kort att satsa på som förstemålvakt i Allsvenskan. Håller Jonas samma nivå som förra säsongen blir RBK ånyo ett svårslaget lag.

1. Rögle
2.
3.
4. Leksand
5. Mora
6.
7.
8.
9.
10. Borås
11.
12.
13. Troja/Ljungby
14.

/Olsson

Nicolai Meyers utveckling

Till fjolårssäsongen värvades en dansk talang vid namn Nicolai Meyer in till Malmö Redhawks J20-lag. Han kom till klubben från Fredrikshavn, där han svarat för fina 19 poäng på 35 matcher i AL-Bank Ligaen som 16-åring.

 

Jag ska inte påstå att jag varit en slavisk besökare på Isstadion den gångna vintern för att bevittna Redhawks J20-lag in action, men ett par matcher blev det åtminstone. Och det rådde inga som helst tvivel kring Meyers potential och talang. Han matchades ofta i en mycket intressant formation med Emil Sylvegård och Max Görtz (två spelare som inte längre återfinns i klubben), en enhet som ofta svarade för fina insatser.

 

Men så sent som i våras, i mars månad, när J20-slutspelet pågick som bäst, hade jag förmånen att se Meyer på plats under tre hårda kamper mot Skellefteås J20. Där och då såg han väldigt liten ut och blev ofta enkelt bortplockad av Västerbottningarnas stora och starka backar som Johan Alm, Petter Granberg och Rasmus Edström.

 

Därför är det oerhört kul att se hur Meyer har agerat under de två inledande träningsmatcherna inför den kommande säsongen, där han fått tampas med spelare av betydligt större storlek än honom själv. Han har visat prov på ett stort mod och gång på gång försökt ta den närmsta vägen mot mål. Såväl mot Sparta Sarpsborg som SönderjyskE har han ofta lyckas trycka sig in mot kassen. Bara på de här två matcherna vill jag dra slutsatsen att den lille dansken nu är betydligt starkare jämfört med föregående säsong. Men han har absolut inte tappat de uppsidor han haft tidigare, som kvickheten, tekniken och finurligheten.

 

Nicolai Meyer blir utan tvekan spännande att följa även denna vinter – även om merparten av hans framträdanden säkerligen lär ske på J20-nivå.

 

/Winnberg


Olsson rankar Allsvenskan: 5. Mora

Det går aldrig att räkna bort Mora IK. Den läxan lärde vi oss alla ännu en gång förra säsongen. MIK var inget givet topplag under 2010/2011-säsongen och tog sig vidare till förkvalserien till Kvalserien endast fyra poäng före ett underpresterande Malmö. Att lag nummer sju i grundserien sedermera kan hamna i just Kvalserien blev verklighet i våras. En formligen grym formkurva med sex raka segrar i miniserien gjorde att Mora seglade förbi ärkerivalen Leksand och Västerås. Ja, även Almtuna för den delen.

Mycket skulle jag vilja tillskriva den välmeriterade och skicklige tränaren Harald Lückner. Hans tålamod, kunnighet och segervilja har en skön tendens att smitta av sig på hans ofta unga lag. Betydelsen av Lückner och - i år - Lars Ivarsson som ledare kommer vara lika stor i år. Snittåldern ligger på låga 22,4 år och där finns mycket att jobba med i utvecklingsväg. Ganska tacksamt är det dock för MIK som därigenom sällan har stora krav på sig att prestera. Ett lag som helt enkelt kan flyta med och lura i vassen.

Tappet av poängstarka Mikael Zettergren och Martin Johansson kommer naturligtvis bli kännbart. Zettergren med sina 20 mål och Johansson med sin fart och allroundkunnighet är två starka profiler på allsvensk nivå. Även Tony Lagerström är en hyfsad spelare som försvinner vidare.

Bland spelare som kommer in har vi tre AIK-spelare som blir Moras i Peter Nolander, Mattias Beck (fullt ut) och Tobias Ericsson. Nolander med sin rutin och rörlighet blir värdefull på backsidan. Riktigt fin värvning. Beck spelade i MIK förra säsongen på lån och funkade bra då. Annars är det värt att lyfta fram Alexander Sundström från Brynäs som behöver hitta rätt efter många doldissäsonger i Gävle.

Annars är det stora samtalsämnet kring Mora om ryske talangen Denis Golubev kommer eller ej. Självklart en väldigt intressant spelare att se. Hur han klarar av att anpassa sig till den svenska stilen och Harald Lückners lagtänk. Hur bra kan han vara i en allsvensk serie?

Mora, som alltså slutade sjua i Allsvenskan förra säsongen, går mot en bättre säsong i mina ögon. Jag tror man i större utsträckning konkurrerar om en direktplats till Kvalserien i år. Det kommer dock bli tufft att i längden mäta sig med klubbar som har bättre djup i trupperna och som även har lite vassare spets. Med den erfarenhet laget fick i våras har man emellertid goda möjligheter att ställa till det i en förkvalserie igen.

Mora 2011/2012

Målvakter: Christoffer Bengtsberg, Daniel Hansen.
Backar: Patrik Andersson, Kalle Eklund, Robin Gartner, Jens Hellgren, Dan Iliakis, Tom Nilsson, Peter Nolander, Mikael Wikstrand.
Forwards: Mattias Beck, Tobias Ericsson, Henrik Eriksson, Niklas Fogström, Denis Golubev, Alexander Hilmerson, Jens Jakobs, Jonathan Johansson, Dion Knelsen, Kim Nabb, Henrik Olsén, Dan Pettersson, Alexander Sundström, Daniel Viksten, Raimonds Vilkoits.
Tränare: Harald Lückner, Lars Ivarsson.

Succéman
En av vårens viktigaste och mest produktiva spelare var Jens Jakobs. Arbetsmyran gick in och blev poängbäst i förkvalserien och gjorde inte alls bort sig i Kvalserien heller. En viktig stöttespelare i Mora-laget som han länge representerat. En av de mer rutinerade i truppen med sina 26 år, faktiskt.

Tillbaka i MIK
Efter sju säsonger i Elitserien, varav de två första i Moras dress, är Peter Nolander tillbaka i dalalaget igen. En back som jag hyser stor respekt för i Allsvenskan. Har farten och rörligheten i sitt spel och kan mycket väl komma igång med produktionen en aning.

Poängstark kanadick
En spelare som borde kunna bli en profil i Allsvenskan är kanadicken Dion Knelsen. Hade en succéartad säsong i Norge för mästarna Sparta Sarpsborg. En center med en spelstil som borde passa in utmärkt i serien. Kan vara ett större fynd av klubben. Örebro var för övrigt också intresserat.

Genombrott?
Grovjobbaren och den starke forwarden Alexander Hilmersson hade en något motig 2010/2011-säsong och fick inte riktigt igång sin produktion. Potential finns där, vilket inte minst första riktiga säsongen i Allsvenskan visade prov på med 17 mål och 29 poäng. Kommer det stora genombrottet under hösten, blir nu frågan.

1.

2.

3.

4. Leksand

5. Mora

6.

7.

8.

9.

10. Borås

11.

12.

13. Troja/Ljungby

14.

/Olsson


Om bygga lag, rörliga backar och Nyman

Första hockeyveckan denna höst är över i Malmö. En hemmamatch i Isstadion och en match i Danmark har avverkats. En rolig start blev det. Matchen i torsdags var rätt go för att vara en träningsmatch. Nästan 2000 åskådare höjde hockeytempen i Malmö ordentligt. Tidigare år i Isstadion har det inte varit tal om en siffra i närheten av det och dessutom med skillnaden att det nu kostade 50 spänn i stället för en frivillig entrépeng. Riktigt kul. Bara hoppas att det fortsätter och min känsla är att en bra start på hösten kan ge rätt hyggliga publiksiffror i Malmö Arena under oktober, november.

# # #

Det gäller ju för ett lag som Malmö med alla sina nya spelare att få ihop det till ett lag. Där har Leif Strömberg och Ulf Taavola en oerhörd utmaning. Självklart hade vilken tränare som helst i serien velat ha de ekonomiska resurserna Redhawks just nu har, men pengarna till trots så handlar ishockey om lagutövande. Det måste klicka, spelare måste vara redo att göra skitjobbet och täcka skott i boxplay likväl som spelare måste stå framför motståndarkassen och ta emot slag och knuffar. Detta kommer vara fokus hela säsongen, är åtminstone min grundteori.

# # #

Spelskicklighet har ju onekligen laget. Det var så slående i torsdags hur snabbt Redhawks plötsligt transporterade pucken uppåt i banan. Antingen genom kvicka och/eller spelskickliga backar eller genom snabba pass. Även om det är bra att ha en stark, defensiv back med hyfsad storlek som komplement till försvarsspelare som Daniel Josefsson, J.D. Forrest, Tero Konttinen och Tim Heed så är jag ändå inte helt övertygad om att det är ett måste. Kanske ska Stefan Nyman ha is i magen på den punkten och vänta tills det dyker upp något riktigt intressant. För mig är det inte Johan Björk.

# # #

Apropå Nyman så gillar jag starkt att han är så pass engagerad och nära laget. Detta var ju det Peo Larsson talade om under sina år i klubben, men det blev liksom inte riktigt av förutom under en turbulent tid i januari månad innan "Babyhawks" tog vid. Stefan Nyman är passionerad och noggrann. Han har värvat spelarna och vet vad han är ute efter i deras spel. Dessutom är han med och ser, hör och iaktar. Det måste trots allt vara en fördel att veta hur kemin fungerar i laget, vilka personlighetstyper som kommer fram vid olika tidpunkter. Möjligtvis kan det hjälpa honom att sätta värvningarna under säsongens gång ännu bättre vad gäller kemi såväl på som utanför isen.

# # #

Tycker det är helt underbart att Nicolai Meyer gått in och spelat så pass bra som han gjort. Utöver en bredare A-trupp i stort så finns där också nya, unga killar på gång i år igen. Precis som det ska vara. Ännu en faktor som kan bidra till framgång.

/Olsson

Två segrar på två dagar

Det får bli ett kort, nattligt inlägg här om matchen i Vojens.

 

Malmö var det klart bättre laget i matchen, inte minst i mittperioden, men tyvärr vill inte pucken in i alla lägen. Därför var matchen också målmässigt väldigt jämn över samtliga sextio minuter.

Linus KlasenDaniel Josefsson och Tim Heed var klara plusvarianter mot Sparta Sarpsborg. I kväll syntes dessa aktörer inte riktigt lika mycket. Heed, som kanske var mest anonym, lämnade ändå matchen med en assistpoäng.

 

Den största plusvarianten i den här matchen var så klart tvåmålsskytten, Nicolai Meyer. Han visade fina intentioner redan mot Sparta och följde upp med en ännu bättre insats i dag - som han dessutom krönte med att bli Malmös stora matchvinnare. Fortsätter 18-åringen på den inslagna vägen kommer han absolut att ges chanser under vintern.

 

Mellan stolparna debuterade Hannu Toivonen. Hemmalagets kvitteringsmål, som tillverkades i spel fem mot tre, såg kanske inte helt otagbart ut, men utöver det svarade finländaren för en strålande insats. Pontus Sjögren var vass i går, men motståndet i kvällens match var klart bättre.

 

Trots att spelet inte stämde på samma sätt som mot Sparta så lyckades ändå Malmö Redhawks vinna matchen. När vi kommer till seriespel är det trots allt just vinster det handlar om. Det behöver inte vara klang och jubelföreställningar varje kväll. Ibland handlar det om att jobba till sig segern också. Och kvällens vinst grundlades utan tvekan med en fin arbetsinsats.

 

/Winnberg


Back-to-back games

I går Malmö Redhawks en otivelaktig seger hemma mot Sparta Sarpsborg. Och redan i kväll är det dags för första bortaresan. Det blir dessutom en ny ishall för undertecknad, när laget åker till Vojens för match mot SönderjyskE.
Miroslav Lazo vilar även i kväll. Leif Strömbergs kommentar när jag frågade honom Lazo i går var riktigt skön:

- Han har sett strålande ut på träningarna med bara ett friskt öga, så det hade varit spännande att se honom med två!

Jag är också riktigt nyfiken på "Miro". Som ni säkert vet tror jag att han kommer att vara en stor publikfavorit i vinter. Men vi får vänta till lördagens bortamatch mot Växjö innan vi kan specialstudera slovaken.

I kväll får vi dock chansen att bekanta oss med ett annat nyförvärv. Hannu Toivonen kommer att vakta kassen - och ska han överglänska Pontus Sjögren får han vara på redan från första nedsläpp. Sjögren var riktigt bra i går. Förvisso hade han inte så värst mycket att ta hand om, men det chanser som Sparta förmådde att skapa satte han stopp för på ett strålande sätt. Att han är rörlig har jag vetat om hela tiden, men han spred ett härligt lugn och visade dessutom prov på något vi i Malmö inte fått vara med om sedan Pasi Nurminens dagar i klubben - ett bra spel med klubban.

Frågan inför kvällen är hur killarna klarar av att spela match två kvällar i rad. Vi ska komma ihåg att laget befinner sig i en stenhård träningsperiod just nu - och i dag väntar dessutom bussresa på ett par timmar innan det är dags för nedsläpp.

Jag tror dock man kommer att klara det galant. Den fart vi fick vara med om att bevittna i går bådar gott inför framtiden. Sällan (aldrig?) har jag varit med om att Malmö Redhawks backar varit så här rörliga. Daniel Josefsson - satan i gatan vad bra han var i går - fanns överallt hela tiden. En fantastisk skridskoåkare som kommer att vara en av seriens främsta backar i vinter. Tero Konttinen och J.D. Forrest visade också prov på stor rörlighet. Och då ska vi komma ihåg att övriga backar, Robin Weihager, Alexander Ribbenstrand, Simon Karlsson och Emil Carnestad, knappast är svaga skridskoåkare.

Jag kommer att vara på plats i Vojens i kväll, men jag vågar inte utlova att det kommer något kring matchen här på bloggen förrän under morgondagen. Jobbet med skrivandet på malmoredhawks.com går före, men jag ska försöka finna energi för att skriva något på vägen i bilen hem.

Jag hoppas förresten att ni hänger med på liverapporteringen!

/Winnberg


Josefsson stora utropstecknet

Första träningsmatchen avklarad då. Malmö vann med 4-0 och det var en rätt så enkel seger mot Sparta. Rätt så slarvig och hafsig match men antagligen bara väldigt skönt att få den genomförd för spelarna. Om vi ska plocka upp det mest positiva i laget ikväll så sätter jag det på följande vis:


* Daniel Josefsson var bäst på isen. Riktigt bra insats. Rörlighet, pucksäkerhet och sa jag rörlighet? Han var flera gånger längst fram i banan och skapade oreda för Sparta-försvararna. Jag är redan väldigt övertygad om att han blir backen som spelar mest.

* Linus Klasen bjöd publiken på entrépengen. Ungefär som förväntat. Några snygga dragningar, några snygga framspelningar och en hel del puckkontroll. Som det ska vara!

* Om Josefsson blir den back som spelar mest så kommer troligen Tim Heed bli den som spelar mest powerplay av backarna. Stort förtroende hela matchen igenom i numerärt överläge och det finns ju egentligen inga argument mot att han inte ska ha den istiden. Väldigt spelskicklig och cool i sina ageranden.

* Pontus Sjögren gjorde en utmärkt insats mellan stolparna. Norrmännen var ganska bleka offensivt men Malmö bjöd trots allt på tre-fyra riktigt bra lägen där Sjögren fick briljera. Jag har ett minne av Sjögren som en ganska så rörig målvakt men där fanns ett skönt lugn och små, stabila rörelser.


Inte lika stora plusvarianter var J.D. Forrest, Alexander Barta samt Lukas Ericsson. Man bjöd på rätt lite ikväll. Även Tomas Kollar hade en rätt trög afton. Detta var dock bara en första träningsmatch. Förhastade slutsatser ska jag inte bjuda på (räcker gott och väl att jag utsett Josefsson till etta på backsidan redan).


Riktigt positivt att det var nästan 2000 betalande åskådare på en träningsmatch i Malmö Isstadion för övrigt. Vi kan få hoppas att det är ett gott tecken inför hösten, som väl redan är här om jag har förstått situationen rätt.


/Olsson


Etthundrasextiotvå dagar senare

Äntligen. Det har gått 162 dagar sedan Malmö Redhawks spelade sin senaste match, men i kväll är det dags igen. Jag har själv längtat efter den här dagen i åtminstone ett par månaders tid. Abstinensen efter hockeyn har knappast blivit mindre när Stefan Nyman presenterat intressanta nyförvärv på löpande band.

I kväll intar vi Malmö Isstadion igen. Bara en sådan sak, som att åter få kliva in i den gamla sunkiga hallen - och känna den speciella doft som finns där - ska bli hur kul som helst. Det finns en hel drös av spelare att hålla ett extra öga på, men jag har kommit fram till att jag främst tänker spana in fem spelare - tre nyförvärv och två kvarvarande spelare.

J.D. Forrest har allt som krävs för att charma mig. Han är liten, rörlig och pucksäker. Egenskaper som jag värdesätter högt, åtminstone de två sistnämnda. Det skulle faktiskt förvåna mig mycket om han inte värmer mitt hjärta i vinter.

Det ska bli oerhört spännande att se vad Miroslav Lazo kan prestera. Jag förutspår att det bara kan gå på två sätt. Antingen gör han succé och blir en stor publikfavorit, som både behärskar det fysiska spelet samt kan förpassa pucken i mål, eller en flopp som kanske är borta från laget om ett par månader. Jag både tror och hoppas på det förstnämnda.

Lukas Ericsson skall enligt alla rapporter ha varit riktigt bra under försäsongen. Han kommer till Malmö efter en mycket fin säsong i Oskarshamn och han bör kunna göra enorm nytta i Leif Strömbergs lag. I kväll kommer han dessutom att spela i en mycket intressant fortmation med Ivan Ciernik och Alexander Barta.

I fjol fick Robin Alvarez någor av ett genombrott. Jag tror - och hoppas - att han kommer att ta ytterligare ett kliv i år. Kan han höja sin lägstanivå kommer han att vara en av lagets viktigaste spelare under den kommande vintern.

I fjol var Simon Karlsson en spännande talang i J20. I år ska den offensivt skicklige backen försöka slå sig in i A-truppen och i kväll får han chansen att spela som en av sju backar. Tidigare har Karlsson sett aningen tunn ut, men han har sätt lite större och starkare ut till årets säsong och jag hoppas att han vågar ta för sig rejält.

Vilka spelare är ni läsare mest spända på inför kvällens premiärmatch?

/Winnberg


Tillbaka i Isstadion

Då var det dags. Att återvända på allvar till ishockeyn igen. Verkligen andas ishallsluft igen. Kanske lite extra mycket i och med att Isstadion är spelplatsen på torsdag kväll. Norska Sparta Sarpsborg kommer alltså på besök och det med före detta Rögletränaren Peter “Piva” Johansson i båset. För Malmös del rapporteras det om tämligen fulltaligt lag på träningarna under veckan, givetvis bortsett tvillingarna Pathrik och Ponthus Westerholm som är på landslagsuppdrag.

MrMadhawk.se har tidigare rapporterat om hur laguppställningen har sett ut på träningarna och om vi ska bryta ner det lite grann och kommentera läget så ser jag det på följande vis:

Målvakter

Hannu Toivonen
, Pontus Sjögren
Återstår att se vem som står i första träningsmatchen. Riktigt intressant oavsett vem Leif Strömberg väljer. Pontus slår i underläge från start och Toivonen får mer än gärna skänka lugn till laget som den tilltänkta förstamålvakt han är.

Backpar

Daniel Josefsson
-Tim Heed
Ett relativt offensivt vapen. Josefsson med sin ruin och allroundkunnighet bör kunna stabilisera upp Heed utan större problem. Ett par med höga krav på sig.

J.D. Forrest
-Alexander Ribbenstrand
Här är jag mest spänd på att se Forrest. Det skulle betyda enormt mycket om han är så pass bra som han beskrivs på förhand. Ribbenstrand ska infinna sig i den defensiva rollen här. Har väl en hel del att bevisa när det kommer till att verkligen ta en plats från start.

Robin Weihager
-Tero Konttinen
Förra årets hackkyckling bland många fans ska nu börja om och gör det bredvid snabbe och offensivt skicklige Konttinen. Weihagers roll kommer bli mer defensiv i år. Det är jag helt övertygad om. Knappast så att Tero kommer övervinna i defensivt samvete här.

Emil Carnestad
-Simon Karlsson
Intressant att se om de kommer få spela. Motbevisar Leif Strömberg den kritik han har fått för att inte släppa in unga spelare?

Kedjor

Robin Alvarez
-Robert Carlsson-Linus Klasen
Till en början har Robert Carlsson tilldelats en centerroll av Strömberg och Ulf Taavola. Jag anade att han skulle bli Klasens defensiva samvete, men trodde mer på ytterforwardsrollen. Självklart kommer Klasen hårdbevakas. Redan mor Sparta. Av alla. Fans, media, motståndare och till och med lagkamrater. Hur trivs Alvarez i samma kedja som puckglade Klasen?

Ivan Ciernik
-Alexander Barta-Lukas Ericsson
Det här är en oerhört intressant enhet. Ciernik, som enligt Panterntränaren Petri Liimatainen, har kapacitet att bli bäste forward i Malmö. Barta med sina goda meriter och sköna spelstil. Och så mitt trumfkort, Lukas Ericsson, som alltså har stora chanser att flippa ordentligt. Kul att Lukas får chansen uppe bland så pass tunga namn.

Miroslav Lazo
-Morten Green-Tomas Kollar
För många det okända och osäkra(?) kortet Miroslav Lazo blir spännande att följa. Tuff? Småful? Skicklig? Kanske vi kan få något svar. Green är ju faktiskt en av få som vi vet vad vi får utav. Kom dock ihåg att Morten nästan aldrig presterar väl i träningsmatcher. Kollar ska visa vägen med sin attityd och arbetsvilja.

Roger Ohlsson
-Jesper Mattsson-Marek Hascak
En kedja som enligt rapporter ska ha varit rätt pigg på träning. Finns ju en del att bevisa här. Roger Ohlsson fajtas för en ordinarie plats. Jesper Mattsson vill högre upp än fjärdekedjan. För att inte tala om Marek Hascak som ska försöka spela till sig en plats. Känns som att Marek måste göra det riktigt, riktigt bra för att ta en plats i laget.

Väl mött i Isstadion. 19:30 är starttid för matchen.

/Olsson


Ett nytt inslag

Det dyker upp nya saker på malmoredhawks.com. Under försäsongen kommer intervjuer med nyförvärven att publiceras, allt för att vi fans skall kunna lära känna dessa lite bättre.

I dag lades det första videoklippet upp. Första intervjuobjektet är också det senaste nyförvärvet, nämligen målvakten Hannu Toivonen. Ni finner klippet nedan:


Fler intervjuer kommer som sakta att dyka upp på löpande band, så glöm inte att hålla koll på den officiella hemsidan!

/Winnberg


HockeyAllsvenska stjärnskott: Jeremy Boyce-Rotevall

Namn: Jeremy Boyce-Rotevall

Position: Forward

Klubb: IF Sundsvall Hockey (utlånad från Timrå IK)

Född: 1993-08-28

Längd: 183 cm

Vikt: 77 kg

 

HockeyAllsvenska stjärnskott

 

Den från Timrå utlånade forwarden, Jeremy Boyce-Rotevall, bör kunna bli en attraktion under den kommande säsongen. Talangen kommer att representera Sundsvall – och i det i övrigt ganska profilfattiga laget hoppas jag att Boyce får stort förtroende, något som därigenom också kommer att gynna hans utveckling.

 

Redan under fjolåret representerade 17-årngen Timrå IK:s A-lag vid hela 33 tillfällen, även om speltiden var klart begränsat. Men som B-junior måste detta ses som väldigt imponerande. Det är även det faktum att han snittade en poäng per match i J20 SuperElit.

 

Jeremy var även en av de mest tongivande spelarna under U18-VM, där Sverige knep en andraplats efter en knapp finalförlust mot USA – där man länge hade ledningen, men tappade den i slutminuten och sedan förlorade i förlängningen. Men för Boyce var turneringen ändå en succé. Han lämnade Tyskland med 6 poäng på lika många matcher, något som gjorde honom till lagets tredje främsta poängplockare.

 

Men Jeremy Boyce-Rotevall är inte bara vass i det offensiva spelet. Han är tvåvägsforward som bygger sitt spel på fart och intensitet. Han använder även sin kropp på ett bra sätt i närkampsspelet och är stark i spelet kring sargen. Återstår att se om han blir långvarig i Sundsvall – eller om Timrå väljer att kalla hem honom i ett tidigt skede.

 

/Winnberg


Olsson rankar Allsvenskan: 13. Troja/Ljungby

Det såg länge problematiskt ut för Troja/Ljungby under 2010/2011-säsongen. Rätt förstärkningar mot slutet med framförallt förändringar på målvaktssidan gjorde dock att Troja behöll sin allsvenska status via kval. Den store mannen i Ljungby-laget var Mattias Persson som i rollen som trollgubbe och poängkung fixade flera viktiga poäng. Tätt följd av finländaren Sami Sandell. Nu är både Persson och Sandell ett minne blott då de återfinns i Luleå till hösten. Frågan är nu hur Troja/Ljungby ska klara av att höja lagets kvalitet utan sina två stora profiler från fjolårssäsongen och undvika kvalspel? Tufft kommer det att bli.

Årets Troja/Ljungby har framförallt inriktat sig på att ge flera talangfulla yngre spelare chansen. Nye tränaren Patrik Ross kan möjligtvis ha en bättre möjlighet att därigenom verkligen bygga ett lag. För det är troligen ännu mer det som kommer krävas i år för att klara sig i konkurrensen. Grundstenen i bygget blir helt klart nye målvakten Trevor Koenig. Förra årets målvaktsproblem med Sebastian Idoff och Petter Sandström får inte upprepas under hösten. Innan säsongen var över hade klubben använt fem olika seniormålvakter där finländaren Tommi Satosaari gjorde störst avtryck.

Trevor Koenig då. 36-åringen hämtas närmast från en stark säsong i norska Storhamar. En riktigt stabil målvakt är vad Troja-försvaret kommer att behöva. Så det vill till att klubben har hittat rätt här.
Bland övriga spelare in blir det riktigt intressant att följa forwards som Janos Vas, Carl Gustafsson och Jacob Berglund. Här finns potential men det gäller att få ut den fullt ut också. Vas svarade trots allt för 21 mål förra säsongen i ett svagt presterande Tingsryd. Kan det bli 25 strutar i år? Gustafsson har haft skadebekymmer som ställt till det. Han borde kunna bli en mycket bra allsvensk forward med sin speed och spelskicklighet. Det gäller dock att få tillräckligt med förtroende. Det lär han få i Småland.
När det gäller Berglund så har han ju en riktigt fin grund i teknik och smartness. Problemet är dock avsaknaden av fart i spelet. Kan den utvecklas har Troja gjort ett kap.

Sammantaget får det trots allt sägas att Patrik Ross gäng går en riktigt tuff säsong till mötes. Med den standarden Allsvenskan har idag kommer laget behöva överprestera titt som tätt.

Troja/Ljungby 2011/2012

Målvakter: Jonas Gunnarsson, Trevor Koenig.
Backar: Viktor Amnér, Joel Backesten, Niclas Edman, Per Johnsson, Daniel Karlsson, Joakim Nettelbladt, Ziga Pavlin, Jesper Williamsson.
Forwards: Mikael Ahlén, Istvan Bartalis, Jacob Berglund, Robin Dahlstrøm, Carl Gustafsson, Oscar Holst, Patrik Kannerling, Johan Linnander, Mattias Nilsson, Ted Nilsson, Janos Vas, Mattias Åkesson, David Åslin.
Tränare: Patrik Ross, Torbjörn Persson.

Ungdomlighet
Troja/Ljungby innehar ett riktigt ungt lag med en snittålder på 22,7 år. Där finns således gott om utvecklingspotential och där någonstans får också Troja sätta sitt hopp. Frågan är bara hur många som besitter den potential som räcker till för att undvika kval.

Rutinerad keeper
Som sagt kommer målvaktsspelet bli en central del i Troja/Ljungbys kamp för överlevnad. Trevor Koenig är tilltänkt förstemålvakt och det blir väldigt spännande att se vilken nivå han ligger på. Bakom Koenig finns för övrigt inlånade "ungtuppen" Jonas Gunnarsson från HV71.

1.
2.
3.
4. Leksand
5.
6.
7.
8.
9.
10. Borås
11.
12.
13. Troja/Ljungby
14.

/Olsson

HockeyAllsvenska stjärnskott: Lucas Sandström

Namn: Lucas Sandström

Position: Forward

Klubb: Leksands IF

Född: 1990-03-23

Längd: 177 cm

Vikt: 81 kg

 

HockeyAllsvenska stjärnskott

 

Som Malmösupporter har jag haft förmånen att få följa Lucas Sandströms utveckling på nära håll under de två senaste säsongerna. Till den kommande säsongen är Sandström emellertid tillbaka i Dalarna, där han tidigare representerat Mora, men nu ska spela för rivalen Leksand.

 

Jag tror att det var en miss från Malmös sida att inte försöka behålla ”Lucky” i truppen, men det finns inget att göra åt detta nu. Jag tror att Tommy Salo gjorde ett riktigt klipp när han lade beslag på Sandströms tjänster. Den rivige ytterforwarden går förvisso ibland över gränsen och han behöver lära sig att tygla sitt humör, men jag tror att detta endast handlar om en mognadsfråga – och att han kommer att få bukt med detta nu när han blivit ytterligare ett år äldre.

 

I Lucas får Leksand en spelare som egentligen kan spela i samtliga formationer – och göra ett fullgott dagsverke oavsett vart i hierarkin han hamnar. För även om hans största uppsida är det hårda arbete han lägger ner i varje byte av varje match, så är han långt ifrån oäven med pucken. Lucas är såväl en duktig passningsspelare som en vass avslutare när lägena väl uppenbarar sig.

 

I fjol svarade han för sin bästa notering i karriären, då han på 50 matcher noterades för 26 poäng fördelat på 11 mål och 15 assist – bara fyra mål sämre än Redhawks främste målskytt, Nichlas Hardt. Fortsätter utvecklingskurvan och Christer Olsson ger honom förtroende kan ”Lucky” utan tvekan nå upp till 40 poäng i vinter.

 

/Winnberg


Härligt att Kent är back in business

När Kent Jönsson har semester är det inte lönt för Sydsvenskan att skriva något om hockey i allmänhet och Malmö Redhawks i synnerhet. Det blir helt enkelt bara en massa blaj från folk som antingen inte är tillräckligt insatta, eller helt enkelt saknar intresset och mycket hellre skulle vilja skapa alster om t ex fotbollen i stadan.

Men nu är han alltså åter på plats och skapar intressant läsning. Precis som både jag och MrMadhawk gjort, så berör Kent den kontraktslöse Johan Björk. Och jag håller med i allt det Kent skriver, att han troligtvis skulle förstärka Malmö Redhawks och vara en av lagets främsta försvarsspelare.

Det finns ju egentligen bara två journalister som ordentligt bevakar Redhawks förehavande. Kent Jönsson och Alf Karlsson. Och i min bok råder det inga som helst tvivel runt vem som dominerar mellan dessa båda herrar. "Affe" kör alldeles för mycket sensationsjournalistik för min del, men så jobbar han också på en kvällstidning. Framför allt tröttnade jag på att läsa hans ständiga påhopp på såväl Magnus Sallbring som Robert Olsson i vintras. Visst, "Robban" var inte rätt man för att leda Redhawks, men samtidigt måste man förstå att det finns två sidor av myntet. Kent målade upp en betydligt mer nyanserad bild och tvingade på så sätt inte heller in sig själv i ett hörn. Men det är historia nu. Och jag hoppas egentligen bara att ovan nämnda herrar är flitiga med pennan under säsongen, så att vi läsare får många sköna texter att vila ögonen på.

Och glöm för allt i världen inte att läsa Kents blogg, men det antar jag att ni redan gör. Om inte så finner ni den här!


Jag ser gärna Björk i Malmö

Tidigt i våras fanns det ett svagt rykte att Johan Björk skulle kunna vara aktuell för spel i Malmö Redhawks till den kommande säsongen. Jag vågar dock inte påstå att det fanns någon som helst sanningshalt i dessa rykten, eller om det bara var rena spekulationer från supporterhåll.

Oavsett hur det låg till för ett par månader sedan så står Björk fortfarande utan arbetsgivare. Det är långt ifrån någon hemlighet att han letar kontrakt på kontinenten, men MrMadhawk har tidigare rapporterat att chanserna att få napp i Tyskland nu verkar mer eller mindre minimala. Frågan är om fiskelyckan är bättre i Österrike?

Jag förstår faktiskt inte riktigt Johans planer på att åka ner i Europa nu, efter att ha "floppat" i HV 71. Egentligen floppade han ju inte heller i Jönköping, han var kort och gott inte tillräckligt bra för att ta en plats på sex backar i den stjärnspäckade truppen. Men det faktum att han inte tog plats har helt klart devalverat hans värde på marknaden.

På allsvensk nivå är jag dock övertygad om att Björk hade gjort ett bra jobb. Senast han representerade en allsvensk förening var det just Malmö Redhawks, under den turbulenta säsongen 2008/2009. Björk var en av spelarna som försvann då klubben inte längre kunda garantera några löner till spelarna och han blev enormt kritiserad för detta, inte minst av Percy Nilsson.

Ärligt talat har jag svårt att se att man kan klanka ner på en kille för att han ser om sitt eget hus. Det är bara att sätta sig in i samma situation. Om jag själv skulle få samma besked från min arbetsgivare och samtidigt ha erbjudandet om att börja jobba på ett nytt ställe - dessutom ett mer attraktivt sådant - hade jag självfallet tagit samma beslut. Det här med hjärta hit och hjärta dit är så oerhört överspelat. Det handlar om professionell ishockey, att spelarna har bra betalt behöver vi inte ens försöka hymla om.

För att åter anknyta till dagsläget ser jag mer än gärna att Stefan Nyman slår Björk en signal. Malmö letar som bekant efter en defensivt skicklig back - och jag räknar absolut in Björk i denna kategori. Han är rörlig, trots sin storlek, kan leverera bra förstapassningar och är positionssäker i försvarsspelet.

Men Johan Björk är ett känsligt ämne. Det hade varit intressant att veta vad ni läsare tycker och tänker kring Malmöpågen!

/Winnberg


HockeyAllsvenska stjärnskott: Alexander Hilmerson

Namn: Alexander Hilmerson

Position: Forward

Klubb: Mora IK

Född: 1990-11-26

Längd: 185 cm

Vikt: 90 kg

 

HockeyAllsvenska stjärnskott

 

20-årige Alexander Hilmerson hade en succéartad rookiesäsong i HockeyAllsvenskan, med 17 mål på 49 matcher. Men under fjolåret hade han det betydligt tyngre. Förväntningarna ökade efter det fina debutåret, men Hilmerson förmådde inte att motsvara dessa.

 

Att killen har talang råder det ingen tvekan om.  Talang nog för att komma tillbaka under årets säsong och vara en av de ledande spelarna i Mora IK – och förhoppningsvis även en av de giftigare målskyttarna i serien. Jag tror åtminstone att så kommer att vara fallet när vi summerar säsongen 2011/2012.

 

Hilmerson är stor och stark, något som gör det svårt att ta pucken av honom. Näsan för målet finns där sannerligen, men Morasonen är långt ifrån bara en målskytt. Han svarar alltid för ett hårt jobb och är något så värdefullt som en grovjobbare som samtidigt kan sätta dit puckarna.

 

När den forne skyttekungen, Mikael Zettergren, nu lämnat Dalarna till förmån för Västerås är det fullt möjligt att det är just Hilmerson som fyller luckan som Zettergren lämnar bakom sig.

 

/Winnberg


HockeyAllsvenska stjärnskott: Ted Brithén

Namn: Ted Brithén
Position: Center
Klubb: Rögle BK
Född: 1990-11-25
Längd: 186 cm
Vikt: 86 kg

 

HockeyAllsvenska stjärnskott


Rögletalangen Ted Brithén är en av mina absolut favoriter när vi kommer till spelare i HockeyAllsvenskan – detta trots att han spelar i helt fel lag. Redan under fjolåret var Brithén kanske Rögle bästa spelare. I år kan 20-åringen mycket komma att vara hela seriens bästa och en fixstjärna för precis det som HockeyAllsvenskan står för – fart, fläkt och entusiasm.

 

Trots att han nu alltså gör blott sin andra säsong som senior visar han ständigt prov på ett moget centerspel, där han håller ihop sin enhet på ett strålande sätt. Hans formation är för övrigt en av de mest spännande under den kommande säsongen, där Brithén flankeras av Christoffer Liljewall och Simon Olsson.

 

I fjol producerade han 36 poäng på 49 matcher, fördelat på 11 mål och 25 assist. Sin fina poängproduktion till trots, så är Brithén kanske än nyttigare i det defensiva spelet med sin smartness, speluppfattning och förmåga att alltid ligga rätt i banan. När vi summerar säsongen om sisådär nio månader förväntar jag mig att vi finner Brithén på topp 10-listan i den HockeyAllsvenska poängligan – och kanske i spets vad gäller statistiken för +/-.

 

Jag är faktiskt förvånad över att inget Elitserielag såg till att lägga beslag på Brithéns tjänster redan under den här sommaren. Men går Rögle inte upp i år, så lär Ted Brithén vara förlorad för klubben.

 

/Winnberg


Olsson rankar Allsvenskan: 10. Borås

Borås hamnade förra säsongen, tämligen väntat, i ingenmansland i Allsvenskan. Mycket talar för att klubben går samma öde till mötes den kommande säsongen också. Ekonomiska problem har redan påverkat laget och frågan är om detta blir en följetång under resans gång. BHC ser trots allt ut att under nye tränaren Per Ljusteräng få ihop ett hyfsat kunnigt allsvenskt lag. Problemet är bara att antalet kvalitativa lag i Allsvenskan ökar och toppen spetsas troligen åter till.

Värvningen som skapat störst uppståndelse under sommaren är utan tvekan målvakten Magnus Åkerlund. Osbyfostrade keepern, närmast från Timrå i Elitserien, kan definitivt göra skillnad för Borås till hösten. Åkerlund har god elitserievana och vid rätt kvällar skulle han kunna vinna matcher för BHC. Att just gå till ett lag på nedre halvan i andradivisionen är ett intressant steg som Åkerlund tar. Det kan innebära stor succé och en väg tillbaka till högsta serien. 25-åringen kommer med all sannolikhet få många skott på sig under säsongen och kommer därigenom ha chans att stå i blickfånget tämligen ofta.

Annars blir det för Borås till att förlita sig på välmeriterade namn som Mats Hansson, Jens Karlsson, Linus Fagemo samt måltjuven Henrik Eriksson och defensivskicklige Erik Andersson. Även transatlanternas framfart, Adam Hobson och Brent Davidson, blir av intresse att följa. Det som saknas i truppen är det där riktiga djupet som krävs för att kunna prestera kväll ut och kväll in.

Spännande blir det också att se var BHC tar vägen rent spelmässigt med Per Ljusteräng tillbaka vid rodret i klubben. Malmö Redhawks J18-tränare Peter Bolin har som bekant blivit utsedd till den assisterande tränaren. Pressen är kanske inte jättestor vad gäller att prestera resultat, men Jens Gustavsson har med förhållandevis små medel lyckats hålla Borås som ett mittenlag. Blir det så i år igen?

Borås 2011/2012


Målvakter: Jonatan Bjurö, Magnus Åkerlund.
Backar: Stefan Espeland, Mats Hansson, Robin Karlsson, Markus Karlsson, Andreas Lindström, Olov Lundqvist, Patrik Magnusson, Olle Ohlsson, Jonathan Prim, Ola Svanberg.
Forwards: Erik Andersson, Oscar Andersson, Sebastian Benker, Tim Bränholm, Brent Davidson, Rasmus Ericsson, Henrik Eriksson, Linus Fagemo, Pontus Gulldén, Adam Hobson, Magnus Isaksson, Jens Karlsson, Lasse Lassen.
Tränare: Per Ljusteräng, Peter Bolin.

Matchvinnaren

Med en så pass kunnig målvakt som Magnus Åkerlund mellan stolparna har Borås chans att störa de flesta lag i serien. Det har trots allt saknats till och från de senaste säsongerna. Det finns experter eller tyckare, väl själv, som rankat Magnus riktigt högt bland målvakterna i serien. Jag nöjer mig med att säga topp-5 på förhand. Jonatan Bjurö är för övrigt en fullt godkänd backup i ett lag som BHC.

Poängkung och buse
Största profilen i Borås får ändå sägas vara Jens Karlsson. Retstickan, busen, poängmakaren. Han har många roller och det är definitivt en forward som kan reta gallfeber på sina motståndare i serien. Ibland kan åtminstone jag känna från läktarhåll att det är synd att han håller på med så mycket annat än själva spelet för där finns, åtminstone på allsvensk nivå, stor kapacitet i hans spel. Ibland funderar jag över hur mycket energi det ger till egna laget när Karlsson går över till annat än att producera och skapa möjligheter.

Rutinerad räv

Linus Fagemo återvände till Sverige efter tre år utomlands inför den gångna säsongen. Borås fick inte riktigt nyttja Fagemos poängkapacitet 2010/2011. Dels lånade Frölunda in 34-åringen i 12 matcher, dels hade han skadebekymmer. Om allting stämmer för Linus igen så kan han nästan ses som ett nyförvärv till hösten. För även här finns god poängkapacitet.

1.
2.
3.
4. Leksand
5.
6.
7.
8.
9.
10. Borås
11.
12.
13.
14.

/Olsson


HockeyAllsvenska stjärnskott: Nicklas Jadeland

Olsson har kört igång sitt HockeyAllsvenska tips. Jag tänka köra en annan lista. Jag vill titta närmare på fem spelare som jag tror kommer att göra stora avtryck i årets serie, spelare som tidigare kanske inte fått så värst mycket mediautrymme och som kan komma att bli riktiga stjärnskott – lite som Patrik Lundh när han exploderade i Bofors säsongen 2009/2010.

 

Jag delar upp listan och kör en spelare varje dag under de kommande fem dagarna. Först ut är IK Oskarshamns kvicke ytterforward, Nicklas Jadeland.

 

# # #

Namn: Nicklas Jadeland
Position: Forward
Född: 1986-05-13
Längd: 180 cm
Vikt: 84 kg

Bild till HockeyAllsvenska stjärnskott

Jag har alltid varit svag för Nicklas Jadeland. Redan när han som junior fick chansen i Malmö Redhawks säsongen 2005/2006 och 2006/2007. Hans kvickhet, teknik och strävan efter att ta sig mot mål är egenskaper som jag värdesätter väldigt mycket – och egenskaper som gjort "Jade" till en klasspelare på allsvensk nivå.

 

I ärlighetens namn kom genombrottet redan under fjolårssäsongen, men jag tror att vi bara fått vara med om starten på den utveckling jag förväntar mig att få se när det gäller Jadeland. I år lär han vara en av seriens främsta – och jag har svårt att se att han inte ska vara den spelare som leder Oskarshamn under vintern.

 

25-åringen sitter på ett kontrakt som löper ut efter den här säsongen och det här lär bli hans sista vinter i Arena Oskarshamn. Efter årets säsong kommer han att söka sig vidare mot en högre nivå och det skulle förvåna mig mycket om Elitserielagen inte får upp ögonen för honom.

 

I fjol presterade Nicklas 39 poäng på 50 matcher, fördelat på 20 mål och 19 assist. I år förväntar jag mig att han snittar en poäng per match och hjälper sitt Oskarshamn med avgörande mål och framspelningar i viktiga lägen av matchen. Får Nicklas Jadeland ut max av sin potential så kommer det bli kul att besöka den svinkalla ladan i Oskarshamn i vinter.

 

/Winnberg


Puffar för officiellas filmklipp

Jag vet inte om det är så många som lagt märke till det, men det har faktiskt kommit upp ett par videoreportage på Malmö Redhawks officiella YouTube-kanal under sommaren. Det senaste klippet är det, som åtminstone jag, tycker är klart mest intressant, men har ni inte sett reportagen från Öppet hus och sponsorgolfen tycker jag faktiskt att ni ska göra det också. Nedan finner ni dessa tre - resterande videoinslag från klubbens sida finner ni genom att klicka här!

Det är ju faktiskt mindre än en vecka kvar till första matchen och jag hoppas att detta får er att längta än mer till den kommande säsongen.







/Winnberg


Olsson rankar Allsvenskan: 4. Leksand

Efter en säsong med rätt så utpräglad ungdomlig satsning och med ekonomin i blickfånget ska Leksand göra sitt yttersta för att åter bli ett lag för Kvalserien. Fjärdeplatsen i grundserien var egentligen ingen större flopp men det stora tappet i förkvalet till Kvalserien har säkerligen satt sina spår i de förändringar som Tommy Salo nu gjort.

Överlag har Leksand en bred trupp och i år finns där spännande spetskunskap i form av återvändande Pelle Prestberg, lagspelaren Gabriel Karlsson och försvarsgeneralen Mattias Timander. Dessutom finns där en spännande joker i Bofors poängmakare från 2009/2010-säsongen i Jacob Blomqvist.

Frågetecknen kring dalalaget ligger för mig i tränarkonstellationen. I år är Christer Olsson utsedd till huvudtränare och duon Olsson-Niklas Eriksson blir dessutom en trio med hjälp av Andreas Appelgren. Är det en ledarstab som Tommy Salo fullt ut har förtroende för eller är det en kompromisslösning tills kontraktstiden löper ut på Olsson-Eriksson? Ska bli mycket intressant att se hur tålmodigheten är under vinterns gång.

Nästa fundering ligger vid målvaktssidan. Erik Hanses är klart lovande målvakt, men erfarenheten är rätt så blygsam sett till rollen som Erik troligen kommer ha. För inte kan nyförvärvet Jens Holmström ses som något annat än en backupkeeper. Holmström är förvisso relativt ung alltjämt men har knappast visat tecken på att vara en förstemålvakt för ett lag med kvalserieambitioner. Hur den biten löser sig avgör troligen mycket kring Leksands framfart.

Leksand 2011/2012

Målvakter: Erik Hanses, Jens Holmström, Alexander Sahlin.
Backar: Alen Bibic, Mads Bødker, Alexander Deilert, Tommy Enström, Jean-Luc Grand-Pierre, Kenny Källström, Patrik Norén, Joonas Rönnberg, Johan Svedberg, Mattias Timander.
Forwards: Johan Alcén, Henric Andersén, Jens Bergenström, Jacob Blomqvist, Tobias Forsberg, Filip Forsberg, Martin Janolhs, Martin Karlsson, Gabriel Karlsson, Jon Knuts, Ken Andre Olimb, Pelle Prestberg, Michael Raffl, Lucas Sandström.
Tränare: Christer Olsson, Niklas Eriksson, Andreas Appelgren.

Måltjuven


I två säsonger öste han in poäng och framförallt mål i Leksand. Med en avstickare till Färjestad med SM-guld som facit är nu Pelle Prestberg tillbaka på orten. 36-åringen är ett riktigt starkt offensivt vapen och kanske kan Prestberg vara den som ser till att LIF i år vinner rätt matcher och därigenom leder laget till Kvalserien. Pelle blir naturligtvis en stor profil i Allsvenskan på nytt. En spelare som för övrigt många motståndarfans ofta retar sig på.

Backgiganten

När Tommy Salo fick chansen att värva in Mattias Timander, trots en redan ganska så tillfredställande bredd på backsidan, fanns det inte mycket som kunde stoppa sportchefen. Timander blir försvarsgeneralen i ett ganska så ungt Leksand. Ska bli intressant att se hur Mattias passar in i den allsvenska hockeyn där fart och fläkt är a och o. 37-åringen kommer i vilket fall vara till stor hjälp för Hanses/Holmström framför det egna målet.

Se upp med

Det kan vara möjligt att jag överskattar Lucas Sandströms förmågor, men jag tror definitivt att 21-åringen i rätt omgivning kan bli en riktigt stark allsvensk spelare. Ettrigheten, tempot, tjurigheten. Lägg därtill offensiv kapacitet i form av bra passningsspelare och god puckkontroll. Det som framförallt är större jämnhet i det offensiva deltagandet samt mer mogna beslut i viktiga lägen.

Frågetecknet

Efter en säsong i skymundan hos flopplaget MODO i Elitserien är Jacob Blomqvist åter tillbaka på allsvensk nivå. I Bofors gick det som bekant strålande, i synnerhet tack vare samarbetet med Patrik Lundh. Blomqvist blir väldigt intressant att följa i höst. Återhämtar han sig och kommer tillbaka till en poängskörd på 50+ i Allsvenskan? Eller blir det en knackig väg dit?

# # #

1.
2.
3.
4. Leksand
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.

/Olsson


Mina tröjnummer

I dag valde Hannu Toivonen nummer 28. Helt klart ett överaskande val, åtminstone i mina ögon. Jag var helt hundra på att han skulle välja 33:an.

Det händer inte så mycket spännande i Hockeysverige just nu och därför tänkte jag delge er vilka nummer jag hade satt på Malmö Redhawks spelare, om jag fått välja efter eget huvud.

33 Hannu Toivonen
35 Pontus Sjögren

3 Robin Weihager
5 Tim Heed
6 Emil Carnestad
7 Alexander Ribbenstrand
15 J.D. Forrest
22 Daniel Josefsson
55 Tero Konttinen

4 Roger Ohlsson
9 Miroslav Lazo
10 Robin Alvarez
13 Morten Green
14 Robert Carlsson
16 Ponthus Westerholm
17 Pathrik Westerholm
21 Jesper Mattsson
27 Ivan Ciernik
28 Tomas Kollar
29 Alexander Barta
53 Lukas Ericsson
86 Linus Klasen

Många av er känner säkert till att jag är ganska allergisk mot höga nummer - och därför hade jag gärna sett att flera spelare hade valt betydligt lägre tröjnummer.

/Winnberg


Redline testar: Rulleboll

I dag satte jag min fot på Swedbank Stadion för fjärde gången. Jag har tidigare varit där för att bevittna premiärmatchen mellan Malmö FF och Örgryte IS, jag såg Sveriges U21-kamp mot Serbien i EM för två år sedan och dessutom upplevde jag Hoffmaestros spelning där tidigare i våras.

 

Denna afton var jag så klart där för att se om MFF:s äventyr i Europa skulle fortgå. Och i kväll sympatiserade faktiskt även jag med den ljusblå klubben – något som jag aldrig annars bryr mig om, men det hade varit trevligt med ett svenskt lag i Champions League.

 

19.000 hade letat sig till arenan denna vackra sommarkväll. Och det var riktigt bra drag från start. Detta trots att Malmö knappast bjöd på något bra spel.

 

Rent stämningsmässigt var det en härlig upplevelse. Inte minst på slutet när Malmö gick mot segern (i det sammanlagda resultatet). Så jag är mycket nöjd med kvällens evenemang. Kvalitetsmässigt var fotbollen sådär – absolut inte bra. Men allt runtomkring gör att Redline (eller jag, om ni hellre vill det) trots allt är mer än nöjd.

 

/Winnberg


Historiska slovaker i Malmödressen

I Malmö Redhawks trupp finns för närvarande tre slovaker, förvisso har Marek Hascak bara ett provspelskontrakt, men detta fick mig ändå att titta lite på hur det sett ut för de sju andra slovakerna som representerat klubben under tidigare säsonger.

Robert Svehla, back
Aktiv i klubben:
1992-1995
Antal säsonger: 3 stycken
Antal matcher: 109
Antal mål: 44
Antal assist: 48
Antal poäng: 92
Antal utvisningsminuter: 296
Kommentar: Föreningens första slovak är också den mest framgångsrika. Robert Svehla var en stor publikfavorit på sin tid - och tillhör fortfarande en kategori av spelare som fansen gärna tänker tillbaka på. Meritlistan under de tre säsongerna i Malmö är minst sagt imponerande. Ett SM-guld, en Europacuptitel, två gånger bästa målskytt bland backarna och en gång backarnas poängkung. Lägg därtill att han under två av säsongerna var Elitseriens mest utvisade spelare. Svehla var i mångt och mycket en drömback, som kunde producera offensivt samtidigt som han var stenhård som ett granitblock och något av ett svin i det defensiva spelet.

Radovan Somik, forward
Aktiv i klubben:
2004-2005
Antal säsonger: 1
Antal matcher: 8
Antal mål: 1
Antal assist: 0
Antal poäng: 1
Antal utvisningsminuter: 6
Kommentar: Radovan Somik var en de spelare som skulle spetsa till Malmö Redhawks trupp under den NHL-lockout som rådde under säsongen 2004/2005. Säsongen innan hade han spelat NHL-hockey i Philadelphia Flyers, men någon direkt NHL-prägel kunde han inte sätta på Redhawks. Somik gjorde absolut inte bort sig. Jag skulle snarare vilja påstå att han gjorde ett mycket bra jobb. Problemet var dock att en hårt arbetande ytterforward knappast var det som Redhawks behövde när han värvades. En spelare man i ärlighetens namn nätt om jämt minns. Lämnade inga större avtryck. Varken flipp eller flopp.

Lubomir Sekeras, back
Aktiv i klubben:
2005-2007
Antal säsonger: 2
Antal matcher: 58
Antal mål: 6
Antal assist: 26
Antal poäng: 32
Antal utvisningsminuter: 48
Kommentar: Den rutinerade backen Lubomir Sekeras kom till ett allsvenskt Malmö på ett s.k. artistkontrakt under säsongen 2005/2006. Han gjorde inte direkt något större avtryck under den säsongen, även om han inte var i närheten av att göra bort sig. Jag vill dock säga att förväntningarna var något större - och i Kvalserien var det tom så att en ung och oerfaren Johan Björk överglänste honom. När han kom tillbaka säsongen efter, i Elitserien, var han en av få som faktiskt var riktigt bra. Under den turbolenta säsongen svarade han för ett stabilt backspel och får ses som ett lyckat förvärv - även om han säkerligen kostade en hel del.

Robert Tomik
Aktiv i klubben:
2005-2007
Antal säsonger: 2 stycken
Antal matcher: 58
Antal mål: 21
Antal assist: 14
Antal poäng: 35
Antal utvisningsminuter: 20
Kommentar: Mär Robert Tomik värvades in till HockeyAllsvenskan var han en klasspelare, en målskytt ut i fingerspetsarna som hängde puckar på löpande band. I Kvalserien blev det sedan förvisso bara två mål på nio matcher, men Tomik gjorde succé. När nivån på motståndet sedan höjdes efter avancemanget till Elitserien upptäcktes också stora brister i Tomiks spel. Han lämnade Malmö efter bara elva matcher - och en ynka assistpoäng- i högsta serien och min bloggkollega tycker fortfarande det är kul att minnas tillbaka när jag demonstrerade Tomiks värdelös överstegsåkning i katakomberna på Malmö Isstadion. Jag gav honom namnet Lille Skutt, då han tog sig högre upp i luften än vad han kom framåt i denna åkform.

Rastislav Stana
Aktiv i klubben:
2006-2007
Antal säsonger: 1
Antal matcher: 29
Räddningsprocent: 90,7 %
Mål insläppta per match: 2,97
Kommentar: Corey Hirsch lade skridskorna på hyllan efter avancemanget till Elitserien och Rastislav Stana hämtades in som ersättare. Han kom närmast från två fina säsonger i Södertälje (fanns kanske en koppling redan på den tiden - även Sekeras har ju ett förflutet i SSK) och svarade för ett bra jobb i Malmökassen. Tyvärr blandade han kalasräddningar med alldeles för enkla misstag. I den stora spelaomsättning som fanns under just denna säsong tvingades ävan Stana lämna när Markus Korhonen värvades som nytt förstaval. Jag håller dock Stana som en av de mer lyckade slovakerna.

Milan Bartovic, forward
Aktiv i klubben:
2006-2007
Antal säsonger: 1
Antal matcher: 24
Antal mål: 1
Antal assist: 4
Antal poäng: 5
Antal utvisningsminuter: 26
Kommentar: Ytterforwarden och snabbskrinnaren Milan Bartovic kom till Malmö från Chicago Blackhawks organisation, där han producerat hyfsat med poäng på AHL-nivå och även fått representera NHL-laget vid 24 tillfällen under säsongen 2005/2006. På våren, innan Malmö Redhawks signade honom, hade han gjort succé i VM och undertecknad hade suttit framför TV:n och tänkt att en sådan spelare skulle Malmö verkligen behöva. Men i Elitserien uteblev succén och Bartovic floppade rejält. Han lyckades inte omvandla sin fina skridskoåkning till poängproduktion och det faktum att han bara svarade för ett ynka mål på 24 matcher säger det mesta. En av floppsäsongens absolut största floppar. Lämnade mitt under säsongen för spel i schweiziska ZCS Lions.

Andrej Nedorost, forward
Aktiv i klubben:
2006-2007
Antal säsonger: 1
Antal matcher: 21
Antal mål: 2
Antal assist: 6
Antal poäng: 8
Antal utvisningsminuter: 20
Kommentar: Andrej Nedorost var den tredje slovaken som inledde säsongen 2006/2007 i Malmö Redhawks, men som under säsongen fick lämna. Nedorost gjorde en betydligt bättre insats än landsmannen Bartovic, men han gjorde för den saken skull absolut ingen succé. Var säkerligen ingen billig lösning och ser man till det (att jag tror att han tjänade riktigt bra) så är även Nedorost en flopp. Efter 21 matcher lämnade han Malmö för spel i Skellefteå AIK, där han var något vassare, men inte heller där blev det någon riktig succé.

För att sammanfatta kan vi krasst konstatera att bara Robert Svehla har varit en riktigt bra värvning. Andrej Nedorost och Milan Bartovic placerar jag i floppfacket, medan Lubomir Sekeras, Rastislav Stana, Robert Tomik och Radovan Somik kommer undan med godkänt.

Låt oss hoppas att årets slovaker höjer medelvärdet på utfallet av värvningarna från den östra delen av det forna Tjeckoslovakien.

Fotnot: Statistik rör endast grundseriematcher.


Fem potentiella flippar

En så pass negativt laddad lista som en fylld med potentiella floppar måste givetvis följas upp av en betydligt mer positiv flipplista. Ta det för vad det är. Kul att spekulera är det hursomhelst.


1. Lukas Ericsson

En spelare som väldigt snabbt kan bli en publikfavorit. Stor, tung, fysisk men ändå med bra fart och intensitet i det han gör. Stark och vältränad. Kan få det att smälla i sargerna likväl som han kan fixa målen. Lite fråga om hur stort förtroende Lukas kan få av tränare Leif Strömberg. I den roll Ericsson kommer ha ligger troligen Tomas Kollar och Robert Carlsson före i hierarkin.

2. Tim Heed

Den offensiva backen hämtad från Södertälje har ett gott öga hos såväl sportchef Stefan Nyman som coach Strömberg. Tim har inte riktig slagit igenom på elitserienivå men väl i den allsvenska serien med Växjö. Kan Heed fortsätta på den inslagna vägen med framförallt stor delaktighet och succé i powerplay kan 20-åringen vara ett av de största klipp Nyman gjort under sommaren.

 

3. J.D. Forrest

Troligen är amerikanen J.D. Forrest en av de dyrare spelarna i truppen. Förväntningarna är väl också rätt höga initialt. Har Nyman-Strömberg hittat rätt här så är mycket vunnet. Tidigare karriärsnoteringar, framförallt i Schweiz, visar att där finns stor kapacitet. För att bli lite nostalgisk har jag saknat en spelartyp som Johan Tornberg på Malmös backsida enda sedan början av 2000-talet. Kan Forrest fylla en sådan lucka på allsvensk nivå? Det hade onekligen gett Redhawks en dimension i spelet som kan avgöra matcher.

 

4. Alexander Barta

En välmeriterad och rutinerad tysk som i bra ålder behöver en nytändning och pröva vingarna utanför egna landets gränser. Riktigt intressant typ. Både vad gäller karaktär som person och som lagspelare ute på isen. Borde passa in utmärkt i den allsvenska serien med sin speed. Enda frågetecknet som kan sättas är anpassningsförmågan men sett till de omdöme Barta har borde det inte vara något problem. En kandidat till publikfavorit - av många olika anledningar.

 

5. Robert Carlsson

Visst, Carlsson skulle mycket väl kunnat hamna på en flopplista också, men som jag ser det har han goda möjligheter att lyckas väl i Malmö. Hela ledarsidan har det största utav förtroende för Robert. Vad ska då SSK-ikonen lyckas prestera i Redhawks för att vara en flipp? Lite Mikael Wahlberg-stuk skulle jag vilja se fast med addering av fysiskt spel. Det hade varit drömmen. Och återigen, någon måste lyckas vara Linus Klasens defensiva samvete. Ivan Cierniks också, för den delen.

 

/Olsson

Härligt att det är igång igen

I dag smällde det alltså i Malmö Arenas träningshall. Malmö Redhawks är back in business. Bloggkollegan har ju redan berört ämnet och dessvärre satte jobbet stopp för min egen närvaro.

 

Vad kan man då dra för slutsatser av endast hörsägen? Ryktet säger att jag kommer att älska J.D. Forrest. Detta kommer dock inte ens nästan som en överraskning. Jag är svag för rörliga och pucksäkra backar, som dessutom gärna får vara något mindre rent storleksmässigt. Samtidigt får jag återkomma med en egen bedömning efter matcherna mot Sparta Sarpsborg och Sönderjyske.

 

# # #

 

Jag vet inte om ni noterat att det nu finns en länk till vår lilla blogg på HockeyAllsvenskans hemsida. Längst ner på www.hockeyallsvenskan.se finner ni en liten länk. Återstår att se om detta resulterar i ett högre besökarantal. Nu när vi lämnar den löjliga säsongen och kliver in i den riktiga siktar vi också på att höja såväl kvalitet som kvantitet.

 

/Winnberg


Ett stort steg närmare säsongen

Då är Malmö Redhawks åter på is. Eller åter och åter. Det nya Malmö Redhawks-laget har för första gången tränat på is tillsammans. Varken jag eller bloggkollegan kunde bevittna händelserna på plats i Malmö Arenas träningshall men visst ökar suget när man får se och höra rapporter från folk på plats.

 

Jag rekommenderar varmt bildkollaget på Malmö Redhawks officiella hemsida (jodå, den lever). Riktigt skön känsla i kroppen och en verklighetsförankring i att säsongen faktiskt på riktigt allvar närmar sig.

En rolig försäsong väntar minst sagt. Bara att lära sig alla spelare och spelartyper kommer ta sin tid. Så det laddar vi för nu.

 

/Olsson


RSS 2.0