Bottennapp inledde ödesveckan

Malmö Redhawks fortsätter att leverera oväntade resultat. Lika lite som jag förväntade mig tre poäng i Södertälje, lika lite förväntade jag mig en så pass klar förlust som den mot Borås i går kväll. Jag varnade förvisso inför matchen mot Borås om att det skulle bli tufft och att BHC inte på något sätt fick underskattas. Att det dock skulle sluta i noll poäng på det sätt det gjorde kändes alltför förnedrande.

Jag förstår inte riktigt hur Malmö fungerar nuförtiden. Jämna matcher vinner Ulf Taavolas mannar nästan alltid. Däremot vid förluster, så rinner det oavsett motstånd iväg rätt rejält. Märkligt beteende och förödande för målskillnaden.

Nåväl, nu gäller det att ladda om till matchen mot Mora som kommer spelas inför storpublik. Vinner Malmö den så är man i princip klara för "förkvalserien" i vilket fall. Det känns dock onödigt att gå in med så mycket press i en av de två sista matcherna i grundserien. Å andra sidan har MIK också press på sig. Det i princip måste bli seger i arenan i morgon om inte säsongen ska vara slut där.

/Olsson

Borås blir ingen lätt match

Det börjar närma sig. Sista veckan av grundserien i Allsvenskan. Tycker säsongen har gått ganska fort förbi, åtminstone på slutet. För Malmö väntar som bekant närmast Borås borta. BHC har faktiskt fortfarande en minimal chans att undvika negativt kvalspel, men det är nio poäng upp till tolvan Tingsryd med tre matcher kvar att spela. Det ska således mycket till. Borås har först nu i februari månad lyckats plocka två segrar på raken för första gången under säsongen. Att det plötsligt skulle bli tal om fem raka vinster förefaller otroligt. Lägg därtill att Tingsryd inte skall lyckas ta en enda poäng under avslutningen.

Dock ska vi ha klart för oss att det knappast kommer att räcka att ställa in skridskorna mot BHC för Malmös del. I början av månaden tog Borås två raka segrar, följt av tre raka förluster och nu två fullpoängare i följd igen. För ett jumbolag är det ändå ett steg framåt. Att slå Troja/Ljungby borta, som man gjorde senast, är dessutom respekt. Jonatan Bjurö höll faktiskt nollan där.

Malmö har revansch att utkräva på Per Ljusterängs gäng efter senaste matchen i Malmö Arena. Den 14 januari vann Borås med 4-5 i en match som var allt annat än välspelad. Jag skulle nog påstå att det var en av de mest förnedrande förlusterna på hela säsongen. Just hur det såg ut spel- och inlevelsemässigt. Malmöpubliken buade ut sitt lag rätt hårt efter slutsignalen. Jag har för mig att den kanske stora vändpunkten i den bataljen blev när Jean-Luc Grand-Pierre gjorde bort sig och retade upp hela BHC-båset. Därefter var gästerna taggade till tusen och skaffade sig också en tvåmålsledning omgående.

Tabellmässigt är det faktiskt rätt jämnt efter att omgång 49 blivit fullbordad. Redhawks behöver definitivt ta en trea i Borås för att inte göra kampen om "förkvalserieplatserna" onödigt spännande. En hemmamatch mot Mora, som också slåss för fortsatt spel efter grundserien, har aldrig en given utgång. Jag hoppas på att finlirare som Linus Klasen och Dragan Umicevic kan kliva fram med sin spelskicklighet men tror ändå att det kan vara tal om grovjobbarnas afton igen, som mot Södertälje senast.

Vad tror ni besökare om måndagens match? Tar Malmö ett jättekliv mot "förkvalserien"?

/Olsson

Slutspelsfasen har höjt Malmö

När Malmö förnedrades på hemmais mot Borås valde laget tillsammans med ledarteamet att gå in i egen ny fas. En "slutspelsfas", som Patrik Sylvegård kallade det. Tala om att det har förändrat Malmö Redhawks inställning och vinnarmentalitet. December var en mycket smärtsam månad och början på januari var också riktigt risig och tung. Undan för undan har dock laget växt och Ulf Taavolas taktiska förändringar har gett resultat. Taavola plus Sylvegårds engagemang och hjärta har höjt lagets lägstanivå. Kanske kan även en individuell tränare i Dean Fedorchuk sporrat Malmölaget.

Så här ser Malmös facit ut sen "Slutspelsfasen" inletts.

12 matcher
9 vinster (varav 3 efter förlängning/straffar)
3 förluster (varav 1 efter förlängning)
+2 i målskillnad (30-28)
25 poäng (av 36 möjliga)
2,1 p/match i snitt

Notabelt: Om vi exkluderar förlustmatcherna (insläpptrad 5-5-6) har Malmö släppt in 1,33 mål per match.

Nu återstår en vecka av grundserien. Borås borta på måndag, Mora hemma på onsdag samt Almtuna borta på fredag är vad som väntar. Malmö har onekligen hittat ett sätt att vinna matcher igen på. Lite som i början på säsongen, fast nu med lite bättre grundspel och - oftast - en starkare defensiv. Dessutom har Malmö fått fram en förstemålvakt på riktigt. Sista matcherna i grundserien är dock alltid luriga. Alla kan slå alla, är känslan.

Borås är redan klara för negativt kval, kan spela avslappnat och har inget att förlora i en match mot Redhawks. Mora är på gång och kämpar stenhårt för att knipa en "förkvalserieplats". Almtunas säsong är över och matchen mot Malmö kommer vara säsongens sista. Antagligen spelar man för hedern och att avsluta snyggt. Så för mig är det vidöppet, vad som helst kan fortfarande hända.

/Olsson

I dag är jag stolt Malmöit

Ännu en seger. En trepoängare på bortais mot ett lag som i allra högsta grad konkurrerar om samma platser. Jag är imponerad. Jag är stolt i dag. Stolt Malmöit. Laget hade bra fokus, ville mycket och spelade ett bra bortaspel. Två mål i boxplay(!) avgjorde.

Robin Alvarez och Alexander Barta var riktigt bra i kväll, Magnus Häggström tuggade på bra och fick göra sitt första mål i Redhawkströjan. Jesper Mattsson imponerade också med ett riktigt bra passningsspel. Även Morten Green offrade sig bra i kampmomenten. Skulle just vilja hävda att det var mer grovjobbarna och "Malmöiternas" kväll i AXA Sports Center.

Robert Carlsson var förvisso klart bättre än senast uppe i Södertälje, men var inte sig helt lik. Linus Klasen gjorde bort sig vid SSK:s 2-2-mål. Dragan Umicevic blandade och gav som vanligt. Däremot ska Pontus Sjögren hyllas, Tim Heed var hyfsad också och den tid Daniel Josefsson spelade var han godkänd. Om vi nu ska tala lite om ex-SSK:are.

Vinsten gjorde att Redhawks nu ligger femma, visserligen en match mer spelad än Rögle. Neråt är det fyra poäng till Mora, fem poäng till Södertälje och sju pinnar till Oskarshamn (dock en match mer spelad där). En intressant avslutande vecka av grundserien väntar onekligen.

/Olsson

Bergenström förbättrade Malmös situation

En match i går i Allsvenskan. Väldigt viktig för Malmö Redhawks. Oskarshamn var på väg att skrälla en aning genom att tre poäng i Leksand, men Jens Bergenström ville annat och kvitterade matchen med 57 sekunder kvar. Bergenström gjorde för övrigt LIFs 1-1-kvittering och satte sen dessutom den avgörande straffen. Snacka om att Leksand har Jens att tacka för mycket i går, men även givetvis Malmö vars tabellsituation stabiliserade sig.

IKO hade som bekant två matcher färre spelade och fem poäng att ta igen på Redhawks. Nu blev det en pinne i första matchen. Match nummer två som gör att IKO och även åttan Södertälje spelar ikapp sin match som man har tillgodo avgörs just mellan SSK och IKO. Vi talar om en riktig rysare uppe i AXA Sports Center. Det är ju väldigt svårt att säga vad som är bästa resultat i denna batalj. Min bedömning är dock att Oskarshamn har ett relativt enkelt spelschema kvar. SSK möter ju Malmö själva på fredag kväll.

Sen får vi absolut inte utesluta Mora som visserligen inte presterat på topp på slutet men som ändå är med i racet i allra högsta grad alltjämt. MIK har som jag varit inne på tidigare Troja/Ljungby hemma. Troja har nog inte gett upp helt och hållet än, även om där är en bra bit upp till en sjundeplats.

# # #

Annars har det ju varit mycket snack om stängda träningar i Malmö nu. Jag kan köpa båda sidor. Å ena sidan känns det väldigt udda att Malmö som en av få hockeyklubbar inte skulle kunna klara av att hantera mediainsyn på sina träningar. Å andra sidan kan vi ju ställa oss frågan, är där någon som förutom MrMadhawk någonsin rapporterat eller skrivit något av värde från en träning? Det händer då inte ofta. Känns mer som en ursäkt för exempelvis Sydsvenskan att hitta ytterligare något att hacka på, faktiskt.

/Olsson

Klasen och Umicevic klev fram

Det går fortsatt bra för Malmö Redhawks i avslutningen av Allsvenskan. En tredje raka seger inkasserades i kväll mot Örebro, dock först efter förlängning. Det blev så pass jämnt som jag förväntat mig. Örebro har ju pendlat väldigt mycket i resultatväg på slutet och åkte på en storförlust mot Troja/Ljungby. Att Peter Anderssons mannar därför skulle se till att tajta till matchen var precis enligt förväntningarna.

Malmö fixade 1-0 i mittperioden genom ett väl fungerande powerplay. Underbar pass av Dragan Umicevic till Linus Klasen som kunde skicka in pucken bakom inlånade keepern Magnus Hellberg. Redhawks hade en rätt bra andra period och satte även en 2-0-puck men målet dömdes bort. I min värld är det felaktigt att det inte blir någon form av konsekvens i det läget. Örebrospelaren flyttar på målet när Malmöspelaren bara skall lägga in pucken i öppet läge. Borde inte det vara minst två minuters utvisning för "delaying the game"? Dessutom hade vi en solklar fasthållning bredvid målsituationen. Å andra sidan gjorde domaren bort sig fram och tillbaka under hela matchens gång. I grund och botten klagade alla på domarens insats. Jag vill dock bara framhäva att Peter Andersson inte behöver vara mer besviken än någon annan på domaren. Båda lagen straffas. Punkt.

Örebro kvitterade ganska sent, mindre än tre minuter kvar, men Redhawks fick i alla fall en bonuspoäng genom firma Klasen-Umicevic igen. Skönt att de äntligen kliver fram igen och avgör en match. Känns som att laget behöver det, framförallt när de kostar så mycket energi i vissa andra lägen. Inte minst defensivt är det mycket upp och ner.

Nu blir det riktigt intressant att följa övriga lag runt "förkvalseriestrecket", som ska spela ikapp de matcher som man ligger efter. Vi har i morgon Leksand-Oskarshamn och på onsdag Södertälje-Oskarshamn samt Mora-Troja/Ljungby. Snacka om rysare även när Malmö inte spelar.

/Olsson

Tre poäng att ha med sig till Tälje vore utmärkt

Tredje matchen denna vecka avgörs om några timmar i Malmö Arena. Ta er gärna dit! Bara två grundseriematcher kvar på arenan nu, hemmalaget är formstarkt och behöver allt stöd man kan få för att fixa en "förkvalserieplats". Serieledarna kommer dessutom på besök, senast bjöds det på en riktigt härlig match mellan två spelskickliga lag. Allt talar för att det blir så i dag också, även om kampmomentet kan ta över en aning.

Redhawks behöver trots två segrar i veckan höja sig för att ha chans till tre poäng. Troja/Ljungby-insatsen var godkänd men uppe i Oskarshamn imponerade inte Malmö alltför mycket. Visserligen en bra tredje akt men där stannade det också vid. Det har varit lite väl mycket Pontus Sjögren som räddat laget i denna vecka. Som många andra har påpekat ingår ju absolut målvakten i laget som helhet, men Sjögren kan inte topprestera varje dag.

Jag skrev tidigare att vinna mot Oskarshamn var verkligen rätt match att vinna. Egentligen gäller precis samma sak mot Södertälje i nästa omgång, som spelas på fredag. Jag tror dock den matchen blir väldigt svår för Malmö, så tre säkerhetspoäng hade varit utmärkt till den matchen.

Känns som att Malmö har lite revansch att utkräva efter den senate bataljen uppe i Örebro. Visst, Örebro var lite bättre totalt sett men Redhawks gjorde en bra bortamatch och skulle dessutom ha haft ett femminuterspowerplay när Linus Klasen skadades av Christoffer Norgren. Då slutade det i uddamålsförlust, 2-1. Låt oss tro på en bättre utgång i arenan.

/Olsson

Rätt match att vinna

Så som läget ser ut i tabellen så gäller det för Malmös del att verkligen vinna rätt matcher. Att ta poäng men givetvis allra helst besegra IK Oskarshamn på bortais på fredagkvällen var kravet innan match. Det blev till slut två fina poäng att med sig hem till Malmö för Redhawks. Oskarshamn inledde bataljen väldigt starkt och borde nog ha avgjort den redan efter 30 minuters spel, men Ulf Taavolas gäng kom tillbaka och spelade upp sig undan för undan. Ett enkelt kvitteringsmål till 1-1 hjälpte Malmö att få upp energin rejält och till slut fixade man 2-2 efter ordinarie tid. Matchen avgjordes på straffläggning där rutinerade räven Jesper Mattsson fick sista ordet.

Insatsmässigt påminde alldeles för mycket av framförallt den första perioden tidigare synder, som exempelvis skedde uppe i Leksand precis innan uppehållet. Jag saknar stabiliteten i laget och förmågan att prestera hyfsat jämnt över tre perioder. Jag får ju dock ge beröm till Skånelaget för att man hittat sätt att vinna matcher på igen. Det kan faktiskt bära långt, oavsett hur det ser ut ute på isen.

Oskarshamn var rätt så uppretade på domarens insats och ja, han var inte särskilt bra i kväll heller. Nånstans vill jag dock känna att tur och otur samt fördelaktig respektive ofördelaktig domare jämnar ut sig över en lång serie. I ämnet tur och otur tänker jag på de sena kvitteringar som Malmö har åkt på i ett par matcher och i ämnet fördelaktig respektive ofördelaktig domare tänker jag exempelvis på just matchen mot Oskarshamn borta sist där en icingpuck fick avgörande utgång i matchens sista minut - den gången till fördel för IKO.

Nåväl, tabellmässigt är det fortsatt ett nervpiller men Redhawks hänger med riktigt bra nu och har satt sig i ett läge som gör att en förlust inte behöver betyda en katastrof längre. Jämnt kommer det ju vara hela vägen in i mål i vilket fall.

/Olsson


Oväntade målskyttar klev fram

Det blev tre livsviktiga poäng för Malmö Redhawks i arenan inför lite drygt 4000 åskådare. Troja/Ljungby blev precis som väntat en svår uppgift och det krävdes ett avgörande i tom kasse för att säkra tre poäng. Överlag en match som inte höll särskilt hög klass, många misstag och svagt spel i egen zon från båda sidor. Redhawks levde mycket på sina "gnuggare" samtidigt som "lyxlirare" som Dragan Umicevic och Linus Klasen föll tillbaka i gamla, för laget väldigt negativa, spår.

Glädjeämnen i Malmö var Jean-Luc Grand-Pierre som fyllde på väldigt fint i anfallen och också fick sätta ett tjusigt 1-0-mål i boxplay genom samspel med Robert Carlsson, Magnus Häggström som gjorde sin bästa insats i Redhawkströjan så här långt och Roger Ohlsson som för en gångs skull fick utdelning för sitt slit. Självklart var dock Pontus Sjögrens prestation den viktigaste. Han räddade laget, inte minst genom en skarp frilägesräddning i mittperioden.

Jag är en aning oroad över det faktum att Ulf Taavolas boys har tappat noggrannheten igen och kanske framförallt att ödmjukheten är som bortblåst på nyckelspelare. Ska Malmös hockeysäsong leva efter grundserien måste det till desperation på nytt. Jag fullkomligt avskyr bekvämlighetsstämpeln som lyser starkt på en del håll och kanter. Det blev ju seger i dag, men med rätt skärpa hade Redhawks kunnat spela hem en ganska så säker trepoängare för chanser skapades det.

Nåväl, ingen tid att älta mer. Oskarshamn borta på fredag. Känns nästan löjligt att nämna ordet nyckelmatch i nuläget, men jag tror att något poäng kommer krävas uppe i Småland för att det ska sluta lyckligt i sista omgången. Nu gäller det att Klasen & Co. kliver fram.

/Olsson

Tillbaka i hockeyverkligheten: Flera bra resultat

Efter en liten minisemester lagom till serieuppehållet så är det nu dags att avsluta grundserien. Tabellen blev komplett i går och nu återstår det sju matcher för samtliga lag. Så tätt det är inför avslutningen, det borde avgöras i sista omgången med tanke på hur många lag som är inblandade. Resultaten under måndag kväll var för övrigt klart fördelaktiga för Malmö Redhawks.

Visst, Rögle betvingade Örebro hemma, genom att vända på matchen i Lindab. Däremot föll Södertälje hemma mot Västerås, Mora borta mot Bofors och Troja försvann troligen ur striden då Sundsvall vann med 5-2 över smålänningarna. Det intressanta nu är att SSK har gått från en riktigt stark trend till att ha förlorat två matcher på raken. Även Mora har gått från en riktigt fin segersvit till att ha förlorat tre raka matcher. MIK har för övrigt fyra förluster på sina senaste fem. Vi har således konkurrerande lag som är på väg neråt i form.

För Malmös del gäller det att se till att Leksandsförlusten var en engångsföreteelse i sammanhanget. Redhawks hade fem segrar på sex matcher samt tre raka vinster innan Leksandsbataljen. Ulf Taavolas mannar måste såklart fortsätta sin överlag positiva trend om säsongen ska förlängas.

Följande matcher återstår för Redhawks:

Troja/Ljungby (h): Bara måste bli tre poäng. Troja har tappat på slutet, men är säkert revanschsugna efter Sundsvallsförlusten. Troja har för övrigt passat Malmö rätt dåligt. Kan hemmaplan dock avgöra?
Oskarshamn (b): Malmö har haft lätt för IKO och tagit 8 av 9 pinnar den här säsongen. Oskarshamn är dock luriga, så vi talar om en vidöppen match. Helst bör Redhawks knipa en eller två pinnar.
Örebro (h): På slutet har Örebro tappat något, vilket säkerligen beror på att laget har tränat hårdare för att vara väl förberedda inför kvalspelet. Hemmaplan måste Malmö ta full pott under avslutningen.
Södertälje (b): En väldigt svårt match. Att ta poäng av en nära konkurrent är naturligtvis det ultimata, men jag har svårt att "kräva" några poäng i en sån här match. SSK vill såklart krossa Malmö igen. 
Borås (b): Lurig motståndare, men ska Malmö ha i "förkvalserien" att göra så måste det bli tre poäng här.  
Mora (h): Som sagt - hemmaplan måste bli tre poäng. Matchen kan komma att definitivt avgöra säsongens utgång för båda lagen. Redhawks kommer behöva allt stöd man kan få.
Almtuna (b): Kommer antagligen vara en match där Almtuna inte har något att spela för. Det är alltid lurigt, men en match Malmö ska kunna vinna. Redhawks har tagit full pott mot Almtuna än så länge.

/Olsson

Final i Oddset Hockey Games

Om ett par timmar gör Tre Kronor och Finland upp om turneringssegern i Oddset Hockey Games. Jag finner förvisso de här Euro Hockey Tour-turneringarna som måttligt underhållande och nyttjar matcherna mest som tidsfördriv, men den avslutande matchen i Stockholm får väl ändå ses som den hetaste under vintern. Matcherna mellan Sverige och Finland är ändå något extra, även när det bara är ”träningsmatcher”. Som svensk vill man inte gärna förlora sin egen turnering – och framför allt inte mot lillebror från öst.

 

Precis som brukligt har jag följt de två tidigare matcherna med måttligt engagemang. Av det jag ändå bevittnat tycker jag att svenskarna varit ganska vassa. Det skulle ha varit tre poäng mot tjeckerna i torsdags, men trots den förlusten toppar Sverige tabellen inför eftermiddagens ”final”.

 

Tjeckien går i skrivande stund mot en meriterande seger mot Ryssland. Det innebär att tjeckerna passerar såväl Sverige som Finland i tabellen, men trots detta är tjeckerna redan borta från turneringssegern.

 

Vad krävs då för att vinna turnering? Besegra Finland. Så simpelt är det. Straff- eller förlängningsseger räcker, men om finnarna lägger beslag på bonuspoängen går de segrande ur turneringen tack vare inbördes möte. Tiden som gäller för matchen är 15.30. Kanalen? SVT2.

 

/Winnberg


Mitt OS-lag: Forwards

Tro det eller ej, men här kommer min uttagning av forwards till OS 2014 i Sochi. Ber om ursäkt för att det har dröjt – samtidigt som jag tycker att det är trevligt att ni efterlyst den.

 

9 Mattias Tedenby

Kommentar: Det lilla energiknippet med de mjuka handlederna har kanske inte slagit igenom fullt ut borta i Nordamerika, men jag ser gärna att han finns med i diskussionerna kring kommande OS. En spelare som kan bryta mönstret – och som dessutom kan göra det hårda jobbet.

 

10 Alexander Steen

Kommentar: Frölundakillen känns som en de NHL-spelare som är mest underskattad hemma i Sverige. Men sedan flytten från Toronto Maple Leafs till St. Louis Blues tycker jag att han tagit enorma kliv. Steen är nu en av de viktigaste kuggarna i ett av NHL:s mest spännande lag.

 

12 Daniel Sedin

Kommentar: Kommentarer är egentligen överflödiga. En av världens absolut främsta spelare som dessutom vann NHL:s poängliga under fjolårssäsongen. Även denna säsong är han en av ligans mest produktiva spelare och den konstruktiviteten han och tvillingbrorsan visar upp är något alla lag har problem med. Borde vunnit Jerringpriset!

 

16 Anton Lander

Kommentar: Jag tror att den forne JVM-kaptenen kan utvecklas till en riktigt bra defensiv center lagom till OS i Sochi. Inte någon flashig spelare som bjuder publiken på de där snygga dragningarna, men en spelare som gör sitt jobb till 110 % och som tränaren älskar.

 

18 Patrik Berglund

Kommentar: Stor, stark och spelskicklig center som förvisso inte haft sin främsta vinter. Ändå en spelare som borde ta plats i ett kommande OS-lag. Berglund tar ansvar såväl offensivt som defensivt och får i mitt lag centra den tredje enheten.

 

19 Nicklas Bäckström

Kommentar: En av mina största favoriter. Jag älskar Nicklas Bäckströms majestätiska rörelseschema. Hade en ”dålig” säsong i fjol och noterades ändå för 65 poäng på 77 matcher. Tillsammans med tvillingarna Sedin vår mest konstruktive spelare som i vinter kanske varit Washington Capitals främste. Given i OS.

 

20 Henrik Sedin

Kommentar: Precis som tvillingbrorsan och Bäckström är Henrik självskriven i truppen. Har under de senaste säsongerna varit NHL:s mest konsekvente spelare. När en del av ligans andra superstjärnor varit skadade (Sidney Crosby) eller haft en något dalande stjärna (Alexander Ovechkin) har Henrik bara fortsatt på den inslagna vägen.

 

21 Loui Eriksson

Kommentar: Dallasstjärnan har växt ordentligt under de senaste säsongerna. En notorisk målskytt som kanske är den viktigaste spelaren i sitt lag nu när Brad Richards lämnat för New York Rangers. Spelaren som ska pricka in puckarna under OS.

 

26 Carl Hagelin

Kommentar: En blivande stjärna som har tagit NHL med storm och utvecklats till en nyckelperson i New York Rangers lagbygge. Hans skridskoåkning kan ta honom oerhört långt, dessutom har han visat sig ha näsan för målet under sin hittills väldigt korta karriär.

 

40 Henrik Zetterberg

Kommentar: En av de stora ledarna under kommande OS. En av NHL:s främsta tvåvägsspelare som är en stor nyckel till att Detroit Red Wings gång på gång återfinns i det absoluta toppskiktet av NHL-tabellen. Lagkaptensmaterial?

 

90 Marcus Johansson

Kommentar: En spelare ur den nya generationen. Ganska okänd hemma i Sverige, då det bara blev ett par säsonger i Elitserien med Färjestad, men han får ett hyfsat stort förtroende i Washington Capitals och är en producerande spelare där.

 

91 Magnus Pääjärvi

Kommentar: Det stora lyftet har ännu inte kommit, men den Malmöfostrade forwarden har potential att bli en ledande spelare i Edmonton Oilers. Hans största verktyg är den naturliga farten. Jag blir inte förvånad om han utvecklas till en spelare som säsong ut och säsong in nosar på 30-målsstrecket, men det gäller att spela till sig en roll där han får utrymme för sin offensiva skicklighet.

 

92 Gabriel Landeskog

Kommentar: En powerforward med en succéartad rookiesäsong i ryggen. Landeskog draftades som nummer 2 i somras och han har levt upp till de höga förväntningarna. Colorado Avalanche ger sin nya gullegris stort förtroende och om två år kan han faktiskt vara hur bra som helst.

 

93 Johan Franzén

Kommentar: Sedan flytten till NHL har Johan Franzén utvecklats till en notorisk målskytt. Han är en oerhört viktig kugge i Detroit Red Wings rooster och jag ser honom som en sådan även i Tre Kronor våren 2014. En powerforward som har näsa för målet, något som är ovanligt värre i svensk ishockey.

 

Nu, när jag äntligen fått tummen ur röven, vill jag höra er dom.

 

/Winnberg


Styrelse tillsatt - viktiga beslut att fatta

Det känns riktigt bra att ett första steg mot professionalism är taget inom Malmö Redhawks. Ny styrelse är tillsatt och känslan är att denna är en mer gedigen sammansättning än Hugo Stenbecks första styrelse. Framförallt finns fullt fokus på att ha personer med lokal ankytning. Ett klart plus.

Nu ska det bli intressant att se vilken riktning Malmö Redhawks tar. Det låter lite obestämt i det pressmeddelande som formulerats ihop om vad som kommer ske framöver, kan vara så enkelt att ingen helt enkelt vet. Tänker exempelvis på "Delårsrapporten per den 31 december 2011 visar en stabil ekonomi. Sedan gäller det att finna stabila lösningar som fungerar över en längre tidshorisont", som nye ordföranden Tommy Qvarfort säger, samt "Beslut om eventuella ytterligare investeringar från Hugo Stenbeck kommer inte att fattas förrän en ekonomisk analys är genomförd. Styrelsens utgångspunkt är att verksamheten ska kunna stå på egna ben med intäkter och kostnader i balans" som det sedan står skrivet.

Vad innebär det ovan egentligen? Kan det vara så att Hugo tar bakvägen ut trots allt? Jag vidhåller att situationen måste få en lösning väldigt snart, så att klubben vet hur man ska gå vidare och framförallt få klarhet i vilka förutsättningar som finns för att bygga nästa säsongs lag. Tanken från början med Stenbeck-kontraktet var ju att det fanns garanterade pengar över en treårsperiod, så att klubben hade lugn och ro på det ekonomiska planet och kunde bygga lite mer långsiktigt. Nu verkar det ju inte vara så riktigt.

Tiden får utvisa hur det blir, som sagt. Ska exempelvis sportchefen bytas ut är det hög tid nu. Annars får Malmö nya problem igen.

/Olsson

Ledningsfrågan måste lösas snart

Det finns många anledningar att vara orolig för Malmö Redhawks som klubb. En av de största i mina ögon är numer det faktum att klubben ligger på efterkälken inför kommande säsong. Det är av högsta prioritet att få till en lösning med Hugo Stenbeck, få en styrelse på plats och lägga upp riktlinjer för framtiden. Malmö behöver ordning och reda, en plan att följa samt få till en helt annan professionalism när det kommer till det sportsliga. Ledningsproblem och med dem även ekonomiska ramar som blir luddiga behöver se ett slut snarast.

Malmö Redhawks behöver bygga ett lag som har betydligt fler kombinationer än vad Stefan Nyman satt ihop inför och under årets säsong. Där finns en rad aspekter som är viktiga i sammanhanget. En ny sportchef skulle vara det optimala, då respekten och förtroendet för Nyman är nära nog noll. Inte bara för hans misslyckade värvningar, som är väldigt många på ungefär ett års tid nu, utan också för att han representerar Malmö utåt sett på ett dåligt sätt. Hur många gånger har Nyman stått till svars för sitt lagbygge? Hur många gånger har han antingen deltagit i TV-sändningar eller talat med supportrar och svarat på frågor?

Redhawks behöver en färgstark sportchef, som allra helst ska ha nån form av ankytning till klubben. För ett lagbygge i framtiden kommer kräva en rad olika saker.
- Givetvis spelskickliga lirare
- Hårt arbetande spelare, som accepterar sina roller (även längre ner i hierarkin)
- En stomme med fem till åtta spelare som har lokal ankytning
- Två till tre platser för juniorer att ha chans att spela sig in i A-laget

Fyra rätt så grundläggande punkter, och där finns säkerligen fler, men Malmö har inte allt detta i dag.

Dessutom ska en tränarsida tillsättas. En tränarsida som klubben och fansen kan ha förtroende för i minst två år, helst tre. Mats Lusth säger att han siktar på att leda Malmö och visst, jag vill verkligen ha tränare som brinner för Redhawks och som symboliserar klubben. Det är dock viktigt att han har kunskaperna som krävs och inte "bara" har hjärtat för det. Lusth var ju som bekant assisterande tränare i två år för A-laget - dels under Stephan "Lillis" Lundh, dels under Björn Kinding/Dan Hobér. "Lillis" berömde honom, men han fick också negativ kritik under framförallt lockoutsäsongen. Lusth har emellertid gått sin egen väg och fått ny erfarenhet utifrån genom olika uppdrag i Europa. Samtidigt tycker jag att dagens assisterande tränare Patrik Sylvegård är ett intressant ämne, men dock som just assisterande. Frågan är om han själv vill.

Ulf Taavola sitter som bekant på ett kontrakt i ett år till, dock som assisterande coach. Frågan är vad som händer med norrlänningen. Det känns inte som att Ulf är den givne tränaren att köra vidare på, på längre sikt. Spelmässigt har Ulf fått till en helhet som passar laget bättre sett till det material som finns, men jag sätter vissa frågetecken kring ämnen som vinnarskalle och matchcoach.

Vi får se vad som sker den närmaste månaden. Jag hoppas att Stenbeck kan tänka sig satsa vidare, men under förutsättning att han litar på de som känner klubben bäst och redan finns i regionen. Låta det ta lite tid men fortfarande ställa grundliga krav.

/Olsson

Ännu en genomklappning

Jaha, hoppet steg, positiva vibbarna började komma. Plötsligt nere på jorden igen - rejält. Leksand körde över Malmö. Ren utklassning från start till mål. Redhawks hade INGET att sätta emot. Redan efter några få sekunder slarvade gästerna och så fortsatte det hela kvällen. LIF var förvisso riktigt bra, med härligt driv, men Ulf Taavolas mannar gjorde en genant dålig insats och inställningen måste ännu en gång denna säsong ifrågasättas. Det har varit många magplask under resan men jag undrar inte om denna insats svider mest. Så pass få omgångar kvar, så mycket som står på spel och så gör laget inte ett skvatt för att försvara klubbens färger ens en gång.

Hela backsidan var bedrövlig.
- Daniel Josefsson hade ett riktigt svagt passningsspel och såg sliten ut
- Jean-Luc Grand-Pierre gjorde ännu en gång en slätstruken insats, håller inte måttet
- Stefan Lassen, som kommit igång på slutet, var tillbaka i gamla synder
- Marcus Högström hade heller ingen större afton
- J.D. Forrest spelade som vanligt utan distinkthet i spelet
- Robin Weihager hade bitvis svårt att hänga med
- Tim Heed var ännu en gång en katastrof i 5-5-spelet och gjorde snudd på ett bottennapp i nivå med Västerås-matchen

Forwards skall givetvis inte komma undan så lätt heller. Robert Carlsson svarade för en av sina tre sämsta matcher under säsongen. Tomas Kollar kom ingenstans. Robin Alvarez helt osynlig. Dragan Umicevic utan spets. Ja, listan kan göras hur lång som helst. INGEN får godkänt, André Burakovsky kom väl närmast.

Nu är det i alla fall uppehåll.
Läge att ladda om och avsluta säsongen.

/Olsson

Fler kämpar har lyft laget

Malmö hade som bekant en rätt så stark start på årets seriespel, men föll i mitten ner flera hack. Formsvackan, om vi nu ska kalla de dåliga resultaten för det, såg aldrig ut att gå mot sitt slut men äntligen har Redhawks lyft något och har nu chans att rädda lite av hedern. Jag skulle vilja hävda att det inte hade varit möjligt om inte Ulf Taavola och Patrik Sylvegård släppt fram spelarna som lever på att kämpa, kriga och/eller åka, åka och åter åka.

Den som ska lyftas fram mest är Lukas Ericsson, som verkligen har kommit igång på ett strålande sätt. Imponerad att Taavola såg hans kapacitet, inte minst då hans självförtroende var kört i botten och spelet väldigt stelt och segt. I dag är han en viljeorkan som bara "går för det" i varje byte. Dessutom viktig i såväl powerplay som boxplay.

Utöver Lukas måste Roger Ohlsson nämnas som också gjort ett stort jobb, visserligen är istiden något mer begränsad men Roger är väldigt viktig som lagspelare han med. Spelarna som gjort inhopp på slutet alternativt värvats har också haft positiv effekt. Tänker på Viktor Holmkvist (visserligen bara ett par byten), André Burakovsky och Magnus Häggström. Även Tomas Kollar, som har lyft sig mot slutet. Det är sådana spelare som ger balans till ett lag som i övrigt har många spelskickliga och inte alltid lika hårt arbetande spelare.  

Bra då att Roger Ohlsson är tillbaka till matchen mot Leksand i kväll.
Det kommer att behövas uppe i Tegera Arena.

/Olsson

Effektiviteten måste upp

En match kvar innan landslagsuppehållet för Malmö Redhawks. Majoriteten av övriga allsvenska lag har redan gått på uppehåll men Malmös match mot Leksand borta tidigarelades för att det blev för tajt i spelschemat efter Euro Hockey Tour-turneringen. För Redhawks, som vunnit tre raka och har fem segrar på de sex senaste matcherna, kan det emellertid vara rätt bra att man får en match till. Goda trender har en tendens att hålla i sig sämre när längre uppehåll bryter in.

Leksand borta är hursomhelst en väldigt svår batalj och egentligen är det denna match som jag anser att Malmö ska ha råd att förlora i. På hemmais nästan måste det bli full pott (bara tre matcher kvar i arenan för övrigt). Sen har Redhawks bortamatcher mot två av sina närmaste konkurrenter i Oskarshamn och Södertälje, därutöver bottenlagen Borås och Almtuna.

Formen är dock så pass god och intentionerna så pass fina att Malmö borde kunna störa LIF rejält på måndag kväll. Det som behöver förbättras är skärpan i avsluten, ja att få upp effektiviteten helt enkelt. Tittade på höjdpunkter från Malmö-Sundsvall och det var ju väldigt slående hur många chanser spelare som Alexander Barta, Dragan Umicevic och Lukas Ericsson brände. Frilägen alternativt öppna lägen måste tryckas dit om det ska bli seger mot Tommy Salos mannar.

Visserligen släppte Malmö bara in ett mål i Leksand sist och visserligen har Pontus Sjögren nu släppt in tre mål på lika många matcher men jag anar att det kommer bli lite mer öppet och några fler mål i måndagens möte.
Det ska faktiskt bli riktigt kul att se vad Ulf Taavolas mannar kan ställa till med uppe i Tegera Arena. 2-1 i matcher till Redhawks inför fighten. Återstår att se om Leksand kvitterar eller tappar ännu en hemmamatch till Malmö.

/Olsson


Positiva trenden håller i sig

Malmö Redhawks håller ångan uppe och betvingade Sundsvall med 2-1 i går. "Förkvalseriestriden" lever i allra högsta grad och faktum är att det blev snäppet jämnare i tabellen efter att femman Södertälje förlorat mot Borås på bortais. På grund av jobb såg jag själv endast den tredje perioden mellan Malmö och Sundsvall, men jag upplevde det som att det blev onödigt jämnt på resultattavlan mot slutet. Notabelt är att Redhawks vann genom två mål i spel 5-5. Det är väldigt ovanligt att laget vinner utan att få utdelning i powerplay.

Domaren har varit i fokus efter matchen och där kan jag egentligen inte uttala mig särskilt mycket. Daniel Olsson i Sundsvall var ruskigt förbannad på domaren efter slutsignalen, vilket också visade sig på presskonferensen efter matchen. Å andra sidan hade Malmö klagomål också och av allt att döma hade matchen avgjorts till 3-1 om Lukas Ericsson fått chans att avsluta med balans när Sundsvallsmålvakten var utplockad på slutet.

Nåväl, tre poäng är tre poäng och egentligen allt som betyder något så här sent på säsongen. Att ha med sig denna positiva trend inför mötet mot Leksand på måndag är bästa tänkbara utgångsläge. LIF blir antagligen en av de två, tre tuffaste matcherna på slutet - om inte den tuffaste. Oavsett domare kommer det krävas oerhörd disciplin uppe i Tegera Arena samt att powerplay åter kommer igång.

/Olsson


Malmö har chans att sätta press

Under en tid har Malmö Redhawks fått jaga ikapp lagen ovanför "förkvalseriestrecket". Efter tre poäng i Tingsryd är Redhawks med i ett riktigt getingbo där laget har samma poäng som sjuan Rögle och nian Oskarshamn. Dessutom är det bara en pinne upp till sexan Mora.

På fredag kväll har Ulf Taavolas mannar chans att börja sätta press på sina konkurrenter, vilket hade varit en angenäm utgång. I dessa matcher som dock betyder så mycket spelar det sällan roll vem man möter. Den största motståndaren i sig själva finns ju alltid där, dessutom är det tal om såväl kamp om direktplatser till Kvalserien uppåt som neråt som också påverkar. 

Sundsvall är just en sådan motståndare. Det är faktiskt "bara" åtta poäng upp till att slippa negativt kvalspel. Tingsryd har tappat på slutet och plötsligt finns där ett tävlingsmoment igen för Sundsvall. Notabelt är att Malmö också har haft svårt för Sundsvall den här säsongen. 2-3-seger i början på säsongen har följts upp av 3-4-förlust efter straffar hemma i arenan samt 3-4-seger efter förlängning för Redhawks i senaste bataljen. Ännu alltså ingen hemmaseger lagen emellan den här säsongen.

Malmö går in till matchen med en hyfsat stark trend, åtminstone i jämförelse med hur det har sett ut under två månaders tid. Förhoppningsvis kan laget bygga vidare på ett stärkt självförtroende och med samma noggrannhet som visats upp under 125 minuters spel i veckan.

Samtliga matcher är för övrigt av stort intresse på fredag kväll:

Borås - Södertälje
Malmö - Sundsvall
Troja - Rögle
Västerås - Oskarshamn

/Olsson

En kväll som förändrade läget

Tänka sig, det blev tre poäng uppe i Småland för Malmö Redhawks. 0-3-seger mot Tingsryd gör nu att säsongen lever i allra högsta grad. Lägg därtill att Mora, Rögle, Oskarshamn och Troja/Ljungby gick av isen med noll poäng. Vi talar om en riktig jackpot för Malmö som nu ligger på samma poängnivå som RBK och IKO samt bara en pinne efter MIK.

Tabelläget är naturligtvis klart väsentligt men vi ska inte underskatta att Malmö nu faktiskt tog en trea på bortais för första gången sen sista november samt att laget tog en andra raka seger, vilket Ulf Taavolas gäng inte har gjort sen mitten av november då Leif Strömberg ledde laget till fyra raka vinster. Nog så viktigt att kunna bryta och vända sådana trender. Det här ger dessutom Malmölaget förstärkt självförtroende och en signal om att förmågan definitivt finns där.

Har själv inte sett matchen i kväll, men ändå kul att André Burakovsky fick göra sin riktiga debut. Assistpoäng nästan omgående dessutom. Beröm till tränarduon Taavola-Patrik Sylvegård som nu vågar släppa fram unga spelare igen. Just mixen i laget är så viktig. Oavsett hur mycket pengar det finns i klubben måste det alltid finnas en plan för att få ihop ett fungerande lag. Så är det bara. Spelare ska trivas i sina roller och acceptera dem, det gör exempelvis Lukas Ericsson med bravur kväll ut och kväll in sen Taavola blev huvudtränare.

Två segrar på raken behöver emellertid bli tre när Sundsvall kommer på besök till Malmö Arena på fredag. Vi talar om en batalj där bara tre poäng räknas. Redhawks är förhoppningsvis varnade efter att Rögle gått på pumpen i Ängelholm i kväll. Fokus, koncentration och tålamod blir nyckelorden på fredag. För inte ska väl Sundsvall få vinna i arenan två gånger på en säsong?

Patrik Sylvegård talade förresten om att Malmö gått in i en slutspelsfas efter den pinsamma Borås-förlusten. Så här har laget skött sig sen dess:

6 matcher
4 vinster, varav en straffvinst
2 förluster, varav en övertidsförlust
12 poäng av 18 möjliga
+2 i målskillnad (17-15)

/Olsson

Malmö måste bryta bortatrenden

För att gå till "förkvalserien" måste nu Malmö Redhawks bryta sin brutalt svaga trend på bortais.
Smaka på följande facit:
Redhawks tog sin senaste seger på bortais den 14 december i en match mot Sundsvall. Efter straffar.
Redhawks tog sin senaste trepoängare på bortais den 30 november(!) när man betvingade Almtuna.

Malmö bara måste hitta ett sätt att vinna när laget nu åker upp till Tingsryd för match mot ett TAIF som Redhawks ofattbart nog har minusstatistik på. Det kan alltså bli tre förluster i sämsta fall mot Tingsryd den här säsongen. Jag hoppas verkligen spelarna sätter heder i att se till att det inte blir så. Varannandagslaget Malmö har framförallt släppt in för många mål på bortais i de senaste två matcherna. Fem mot Västerås och fem mot Mora. Så länge det fortsätter kommer Ulf Taavolas mannar aldrig kunna vinna. Samtidigt är problemet att Malmö har en tendens att få problem med effektiviteten när defensiven tajtas till.

Hur mycket påverkas laget och spelarna av all turbulens i klubben? Det är nog svårt att avgöra. Å andra sidan så är det bara ut och köra som gäller. Säsongen lider mot sitt slut, åtminstone grundserien. Vill spelarna lira hockey i mars också är seger det som gäller mot TAIF. Ska bli väldigt intressant att få höra rapporterna kring matchen, kan Redhawks spela oväntat aggressivt samt orka och våga stressa motståndet precis som mot Rögle?

Nyckelmatch känns som en klyscha i sammanhanget. 

/Olsson

RSS 2.0