Det där tifot

Jag vet inte om ni såg det som hände i Lindab Arena under gårdagens derby. Missade ni det så gick ni miste om något revolutionerande på hemmalagets ståplatssektion. Det viftades med flaggor. Ett tifo! Angel Island Army har genom alla tider propagerat för att man endast stöttar sitt lag med röster och händer, och aldrig med något så tramsigt som tifo. Frånsett påhopp som ”mikrofonklack” och dylikt brukar det vara Redhawks Supports intresse av att skapa olika tifon som får mest skit från det nordvästra hörnet av Skåne. Så var kom egentligen detta tilltag ifrån?

 

Var detta ett tilltag som endast ett fåtal låg bakom? Eller ligger något djupare bakom? Just det faktum att AIA alltid sagt sitt kring diverse tifon som andra lags supportrar upprättat och förkastat detta å det grövsta gör det här väldigt intressant. AIA har under alla år propagerat för den engelska supporterkulturen, men verkar nu glida över mer och mer åt det italienska hållet – där tifo är en vital del och det finns mängder av olika supporterfalanger samt tifogrupper.

 

Jag har under alla år sett AIA som en enad grupp där samtliga engagerade jobbat åt samma håll och att det inte funnits några alternativa supportergrupperingar med sympatier för Rögle, än just AIA. Men detta tilltag får mig att tvivla. Kan det vara så att det nu finns folk som har en annan, mer italiensk syn på hur man kan stötta sitt lag. Att någon form av Ultrasgrupp är på väg att bryta sig ur AIA.

 

Vi har under de senaste veckorna fått ta del av interna stridigheter på Rögle BK:s kansli. Den nyligen entledigade Sportchefen, Roger Elvenäs, hade inte samma syn på hur klubben skulle föras framåt som övriga ledning, med VD:n Peter Hedlund i spetsen. Är det något liknande vi nu upplever på supporternivå?

 

Såväl gamla Ängelholms Ishall som Lindab Arena har haft trumförbud så länge jag kan minnas. AIA har alltid varit fantastiska på att skapa bra tryck, åtminstone när det vankas Skånederby. På en del TV-sända matcher tycker jag det beryktade trycket är ganska överskattat. Men med bara röst och händer har klacken potential att bära fram sina hjältar på isen. Kan det nu bli tal om förändring även på denna punkt?

 

Varför inte? Om man kan börja med tifo – som tidigare varit helt uteslutet – så ser jag det inte längre som en omöjlighet att en trumma förr eller senare letar sig in på ståplats.

 

När nu spelet på isen börjar stämma allt bättre för klubben i norr, är det då så att det samtidigt har uppstått splittringar på andra nivåer inom klubben?

 

Det där tifot kan komma att sätta djupa spår.

 

/Winnberg


Resultaten gick inte Malmös väg

Jag vill börja med att be om ursäkt för den usla intensiteten i mitt bloggande. Tanken var att jag skulle öka ordentligt nu när Olsson har flytt landet. En hel del annat har dock landat på mitt bord – en av dessa saker, som ska dyka upp under morgondagen, hoppas jag ni kommer att finna väldigt positivt.

 

Över till det som skett under kvällen. Malmö Redhawks spelar som bekant inte förrän i morgon. I övrigt var det full omgång i HockeyAllsvenskan. Och vi kan bara kallt konstatera att resultaten gick emot Malmö.

 

Bofors visade ännu en gång upp en extrem styrka och moral genom att vända underläge 1-2 borta mot Almtuna till en uddamålsseger.

 

Västerås låg under med 1-3 inför den tredje perioden borta mot Mora, men det hindrade inte laget närmast ovanför Malmö att skjuta fyra mål under de avslutande tjugo minuterna – och vinna matchen med 5-3. Där noterar jag främst att William Karlsson svarade för två mål och en assist. Karlsson har ju haft det något tyngre efter sin fantastiska start på serien. Kanske är han på väg tillbaka mot den formen igen.

 

I övrigt vann även Leksand sin knepiga bortamatch mot Troja/Ljungby, där förresten Lucas Sandström sköt sitt första mål för sin nya klubb. Grattis säger vi där.

 

Det hade helt klart underlättat Malmös jakt på en topp 3-placering om något av de tre lagen närmast ovan hade tappat poäng i dessa kluriga bortamatcher. Samtidigt är prio ett i detta skede att Redhawks vinner sina egna matcher. Att titta på vad de andra lagen gör för resultat är i min värld mer eller mindre ointressant. Så som Malmö spelat under flertalet matcher hittills så spelar det ingen roll. Det gäller först och främst att göra jobbet själva. Att börja hämta in fler poäng – och varför inte börja i morgon.

 

Borås borta är dock en knepig match. En match alla förväntar sig att laget skall vinna, och vill man hänga på i toppen är det ett måste. Men Borås borta har varit något av en mardröm för Malmö Redhawks de senaste säsongerna. Tre raka förluster (2-4, 3-4 sd, 0-5) och vi får gå tillbaka till den 18 november 2009 för att finna Redhawks senaste seger däruppe. Den gången avgjorde Carl Söderberg på en fantastisk individuell prestation, men det krävdes förlängning.

 

I morgon är det tre poäng som gäller. Annars är det mycket möjligt att Kvalserietåget har gått.

 

/Winnberg


Shaking generation

Olsson har tagit sitt pick och pack och dragit till Amerika på semester. Det innebär att jag nu helt allena skall underhålla er under de kommande två veckorna. Jag tänker dock börja med något som knappast faller under kategorin underhållning.

 

Att Björn Hellkvist tvingades lämna sitt jobb som huvudtränare i Rögle BK vet vi alla. En sjukdom gör att livet inte kan gå vidare på samma sätt som det tidigare sett ut. Punishers supporterblogg publicerade tidigare i veckan ett brev han mottagit, ett brev som handlar om just Björn och hans sjukdom. Ett brev jag finner väldigt läsvärt oavsett klubbtillhörighet.

 

Jag har en vän, en vän som är 34 år och han heter Björn. Björn har precis byggt färdigt sitt nya hus, han och Anna har två underbara flickor.

Björn är framgångsrik, strävsam och skicklig i sin profession, han har jobbat som tränare för Rögle BK i många år och är en fantastisk kille. Vältränad och en mönstermänniska i många avseenden, rolig, varm och väldigt generös! Björn Hellkvist heter han och är vida känd i Hockeysammanhang och i Ängelholm så klart.

Idag var vi tillsammans på ett födelsedagskalas och allt var kanon, ända tills Björn började få det oerhört jobbigt med sin Parkinson.

Björn har fått en aggressiv form av Parkinson’s sjukdom, vilken är mest vanlig att få när man är äldre och det är inte många under 40 som får den. Michael J Fox är den man känner till som gett sjukdomen ett ansikte i ung ålder. Se länk nedan.

Jag fick mig en tankeställare och har idag omvärderat min syn på vad Parkinson’s innebär framförallt för Björn men givetvis för alla som drabbas. I min föreställning om Parkinson’s fanns inte det jag fick vara med om idag!

Vi åt gott och pratade om massor av saker, ja, hockey, livet och skrattade mycket. Visst skakade Björn lite, mest var det hans hand som skakade och det är just här som min inställning helt tar en annan form, jag börjar fatta mer.

Jag förstår i detta ögonblick att det är inte bara en hand som skakar som är Parkinsons. Rätt som det är så börjar jag se på Björn att allt inte står rätt till, Björn började skaka och röra sig mer än tidigare. Jag såg på Björn att han hade det riktigt jobbigt och skakningarna övergick kramper och han blev rödare och rödare i ansiktet. Shit vad skall jag göra tänkte jag!

Strax innan såg jag att han tog sin bromsmedicin (Den skulle inte börja verka förrän efter 40 min) Nu blir det riktigt jobbigt för Björn, hans ben och armar skakar frenetiskt samtidigt som han krampar oerhört och svetten rinner om honom, alla blir blir tagna av ögonblicket.

Björn fick ett anfall!
Ett anfall av enorm muskelkramp och skakningar, och nu var läget kritiskt. Han lyckades få fram vad han ville vi skulle göra för att hjälpa honom “ge mig den vita tabletten och vatten” vi fick inte i honom varken vatten eller tablett.

Han lyckades få fram “lös tabletten i vatten” sagt och gjort! Men det gick inte att få i honom detta eftersom han skakar och krampar och kan knappt öppna munnen, han får fram “sugrör” snabbt ordnar vi fram ett sugrör och han börjar suga i sig lösningen (som skulle ta 7 minuter att verka)
Äntligen!! Äntligen fick vi i honom det han behövde för att komma tillbaka till där han var innan attacken. Vad skulle vi hänt om vi inte fick fram ett sugrör!? Det som hände Björn igår var sjukdomens yttersta uttryck, som inte ens jag visste var hur Parkinson’s kunde gestalta sig.
Det kunde slutat riktigt illa!

Fy fan vad livet är orättvist!

Efter några minuter avtar kramper och skakningar och Björn torkar svetten med en handduk och är “tillbaka” igen. Jag fick samma känslor av hjälplöshet och “vad kan jag göra” som jag fick när en skolkamrat fick ett Epilepsianfall i grundskolan.

Jag tror inte att det finns någon som förstår hur Parkinson’s kan gestalta sig för de drabbade, och jag vet nu att jag inte heller har förstått vidden av Parkinson’s sjukdom. Det jag har koll på är att jag måste från och med nu försöka göra nått, göra mer för dels Björn men även för andra som drabbas av denna sjukdom i ung ålder!

Björn berättade att han ibland blir överrörlig av medicinen, det uppfattas oftast som att han skulle vara full! “Lite överrörlig” Kolla länken nedan.

Björn startade “Shaking Generation” som är ett arbete att samla in pengar till forskningen kring Parkinson’s sjukdom. Jag kommer hjälpa honom så mycket jag kan på alla sätt! Och nu börjar jag!

Psst… Björn är en utmärkt talare och håller många föredrag om motivation och givetvis med ett tvärsnitt av det han drabbats av. Kontakta honom på hans sida om du vill engagera honom!

Hjälp nu till så mycket som ni kan!

Nr1
Nu vill jag att ni också hjälper till! Börja med att gå med i hans grupp/misson på Facebook.

ÖNSKAR ATT VI BLIR 1500 I GRUPPEN INNAN SÖNDAG! Så dela detta så mycket ni orkar!

Nr 2
Dela denna informationen med era vänner över nätet och se till att den blir belyst!

Nr 3
Sätt in lite pengar på Parkinsonstiftelsens plusgiro 52 90 49-9 eller bankgiro 5223-9159. Märk inbetalningen Björn Hellkvist - Shaking Generation
Jag har satt in pengar! När gör du det?

 

/Winnberg


Mitt lag efter första fjärdedelen

Första fjärdedelen av HockeyAllsvenskan är nu avklarad. Vissa lag har tom hunnit längre än så, men då samtliga lag nått tretton spelade matcher tänkte jag ge mig på att ta ut ”Första fjärdedelens lag”.

 

Målvakt

Nicklas Dahlberg, Örebro

Det går inte att blunda för det faktum att ”Pumba” varit seriens främsta hittills. Han vet ännu inte hur det känns att förlora en match i HockeyAllsvenskan anno 2011/2012. Lägg därtill att han toppar såväl ligan för räddningsprocent samt den för antal insläppta mål per match, så ser jag Dahlberg som den givne burväktaren för detta laget.

 

Backar

Jesper Williamsson, Troja/Ljungby

HV 71-lånet har imponerat stort på mig de gånger jag sett Troja in action hittills i höst. 21-åringen har klivit fram som smålänningarnas främsta back – och ingen i Ljungby lär sakna Joel Johansson, som ju flyktade till Örebro efter fjolårets succé. Williamsson har med råge fyllt den luckan. Dessutom målfarligaste back hittills med sex fullträffar.

 

Robin Gartner, Mora

Jag ska omgående erkänna att jag inte sett särskilt mycket av Mora hittills den här säsongen, men jag gillar det jag har sett av Robin Gartner. 22-åringen tar ständigt kliv framåt och växer alltmer ut som masarnas viktigaste back. Har gjort en hel del poäng, men är också noterad för en fin siffra vad gäller +/- och har bara varit inne på fjuttiga två mål bakåt i spelet med lika många på banan.

 

Forwards

Broc Little, Västerås

Poängkungen och succéliraren är självklart given i det här laget. Men det är inte enbart för hans fina poängskörd som jag väljer att plocka ut honom. Broc Little är en stor attraktion på isen som jag gladeligen betalar pengar för att bevittna. Han bjuder publiken på det där lilla extra, samtidigt som han lägger ner ett stort arbete i varje byte. Lägg därtill att han redan mäktat med två hattrick, mot Malmö och Södertälje.

 

William Karlsson, Västerås

Broc Littles radarpartner har kanske imponerat än mer på än amerikanen själv. Juniorens speluppfattning är gudabenådad. Han hittar allt som oftast fram till medspelare som ser ut att vara markerade och har utan tvekan en stor del i Västerås stora succé under den första fjärdedelen av serien. Nominerad till Guldgallret, priset till seriens främsta junior, och fortsätter han på den inslagna vägen är han given för denna utmärkelse.

 

Jesper Mattsson, Malmö Redhawks

Powerplayspecialisten har kommit tillbaka till Malmö och formligen sprutat in poäng. Har ett poängsnitt på smått ofattbara 1,7 poäng per match och trots att han missade tre matcher med en hjärnskakning återfinns han på tredje plats ipoängligan. Är kanske den viktigaste spelaren i Malmös powerplay och har faktiskt bara varit inne på fyra mål framåt i spelet med lika många spelare på banan.

 

Bubblare

Daniel Bellissimo, Bofors

Andreas Frisk, Örebro

Tim Heed, Malmö Redhawks

Andreas Hjelm, Södertälje

Kenneth Bergqvist, Västerås

Linus Klasen, Malmö Redhawks

Dustin Johner, Tingsryd

Johan Ryno, Leksand

 

Jared Aulin, Örebro
David Åslin, Troja/Ljungby

 

 

Saknar ni läsare någon spelare?

 

/Winnberg


Rögles anmärkningsvärda svit

Jag tycker verkligen inte om att sparka på de som redan ligger, och Rögle är sannerligen ett lag som har det tungt just nu. Förlusten i går var den tredje raka i HockeyAllsvenskan och ängelholmarna sladdar rejält i serien. Faktum är att RBK i dagsläget har närmre till kvalspel neråt än uppåt. Något som naturligtvis kommer att ändras under säsongens gång, men ska det bli spel i ”rätt” Kvalserie framåt våren har Rögle en oerhört lång väg att vandra.

 

I går såg laget faktiskt ut att gå mot en seger. Ledning 2-1 efter två spelade perioder i Arena Oskarshamn. Men nu var det ju Rögles eget bogeyteam, IK Oskarshamn, som tod för motståndet. Och i tredje vände hemmalaget givetvis matchen och vann med 3-2.

 

I fjol tog Rögle endast två poäng av IKO, detta via en förlängningsseger hemma i Lindab Arena.

 

Faktum är att Rögle inte tagit en trepoängare mot smålänningarna sedan den 15 februari 2008, då laget vann uppe i Småland med 2-0. Segerskytt då var Christofer Löfberg (vad hände med honom förresten?) som sköt 1-0 med drygt åtta minuter kvar av ordinarie matchtid. Tommy Enström var sedan påpasslig när han spikade slutresultatet i tom kasse.

 

Sedan dess har resultaten sett ut på följande sett:

2010-09-23 Rögle – Oskarshamn 0-5

2010-11-08 Oskarshamn – Rögle 4-1

2011-01-05 Rögle – Oskarshamn 3-2 efter förlängning

2011-02-04 Oskarshamn – Rögle 5-1

2011-10-25 Oskarshamn – Rögle 3-2

 

Nästa gång lagen möts är onsdagen den 30 november, då i Ängelholm. Kan det månne vara läge att spräcka sviten där och då?

 

/Winnberg


Örebro först till tio

Så blev då Örebro första laget i HockeyAllsvenskan att nå tio segrar efter ordinarie matchtid. I kväll besegrade ”kexen” Södertälje hemma i Behrn Arena. Trots att tabelltvåan bara vann med 2-0 så var det klasskillnad mellan lagen. Jag tyckte inte att SSK hade ett smack att sätta emot Örebro, som svarade för en mycket väl genomförd match. Det blir utan tvekan Kvalseriespel framåt våren i det ombyggda rucklet däruppe.

 

Örebros målvakt, Nicklas Dahlberg, har imponerat stort under upptakten av serien. Under de senaste åren har försvars- och målvaktsspelet varit Örebros stora akilleshäl, men till den här säsongen har man löst en av punkterna med ”Pumba”. Han har vaktat kassen i nio av Örebros matcher hittills – och vunnit samtliga. Det är den statistiken som är viktigast i mina ögon. Det handlar om att vinna matcher, sen spelar det mindre roll om man släpper in ett eller fem mål.

 

Men nu har ju Örebro inte släppt in särskilt många mål. Dahlberg snittar 1,22 insläppta mål per match och motar 95.30 % av de skott som kommer mot hans målbur.

 

Hans facit är fantastiskt.

 

/Winnberg


Snabb genomgång av Allsvenskan

Tio omgångar har spelats i årets allsvenska (VIK och SSK står på elva matcher). Dags att summera lite och gå igenom hur olika lagen har presterat.

1. Västerås

Kommentar: Mats Waltins grabbar har gjort något riktigt stort så här långt. Jag såg VIK som ett svårbedömt lag, men trodde knappast att det skulle röra sig om en absolut topplats i serien. Broc Little har varit en fantastisk värvning så här långt. William Karlssons genombrott riktigt roligt. Ytterst oväntat också i sig att Mikael Zettergren, måltjuven från Mora, svarat för bara två passningspoäng. Målvaktsduon Lars Johansson och Daniel Sperrle har skänkt fin stabilitet.

2. Malmö

Kommentar: Laget det händer saker kring var och varannan dag, känns det som. Spelreglerna förändras ständigt under Stefan Nyman och Leif Strömbergs ledning. Just nu sitter man med snudd på fem femmor. Spelmässigt har det gått mycket upp och ner, kanske ganska väntat egentligen. Resultatmässigt klart okej. Bortasegrar mot Mora, Rögle och Leksand har grundlagt tabellplaceringen.

3. Bofors

Kommentar: Sam Hallams Bofors har kommit tillbaka starkt efter ett par sämre år. Jag såg inte någon väg uppåt för BIK inför säsongen, men på hemmais är man just nu bäst i serien. Nu tror jag att Bofors kommer tappa något framöver men Daniel Bellissimo som ny förstemålvakt var en nödvändig förändring för klubben. Daniel Wessner och Fredrik Höggren är med från start i höst. Det betyder mycket.

4. Örebro

Kommentar: Ett lag som gått enligt förväntningarna. Örebro är ett stabilt topplag i Allsvenskan och kommer att tampas om platserna 2-4 under förutsättning att laget inte drabbas av större skadeproblem. Johan Sjödell-Wiklander, Conny Strömberg och Henrik Löwdahl producerar precis som väntat.

5. Leksand

Kommentar: Hade det trögt i början men växlar nu upp och ligger alltmer och lurar i vassen. Leksand har stor grundkapacitet, frågan är bara om man verkligen får ihop det. Johan Ryno blir en spelare att se upp med fortsättningsvis. Annars är LIF:s stora bekymmer powerplay. Sämst(!) i serien. Desto roligare med boxplay då. Bäst(!) i serien.

6. Troja/Ljungby

Kommentar: Det är bara till att gratulera Patrik Ross för det jobb han lägger ner i Ljungby med sitt unga manskap. Samtidigt måste det vara underbart att gå ut och spela matcher utan någon större press, för inte många räknade med Troja högt uppe. T/L kan sikta på bra prestationer, många andra lag "måste" gå ut och vinna. David Åslin har varit fantastisk, för övrigt.

7. Mora

Kommentar: MIK ligger ungefär där jag förväntade mig så här pass tidigt in på säsongen. Harald Lückners lag brukar växa ju längre säsongen lider. Just nu handlar det mycket om att hänga med och plocka en del poäng här och var. Har skön fart i laget, men behöver hitta mer struktur i spelet på sikt. Vem hade förresten förväntat sig att Johan Alcén skulle vara poängkung i Mora?

8. Södertälje

Kommentar: Jag är väldigt osäker på Södertälje i dag. Nästan mer osäker jämfört med i somras, då jag satte ihop min rankning av Allsvenskan. SSK har gott om talanger, men ett färdigt lag är man väldigt långt ifrån. Frågan är om den före detta elitserieklubben kommer hinna få ihop det redan den här säsongen. Det talas om kvalserieinriktning men har man tillräcklig kapacitet för det? Försvarsspelet har varit svagt, målvaktsspelet sämre än väntat och än så länge fungerar inte bortaspelet.

9. Rögle

Kommentar: För mig är Rögle den största negativa överraskningen. Jag tippade som bekant RBK etta och höstens start pekar mot att det blir svårt att nå en topp-3-placering. Självklart väldigt mycket hockey kvar och ska någon lagmaskin kämpa sig tillbaka till absoluta toppen är det nog Rögle. Skadorna måste dock upphöra inom rimlig tid för att det ska bli verklighet. Styrkan i att spela hemma måste också byggas upp på nytt.

10. Oskarshamn

Kommentar: En väldigt väntad placering för IKO. Ett ganska oerfaret lag som inte riktigt har den där bredden som många andra lag stoltserar med. Framförallt är det tveksamt om Alexander Bengtsson är tillräckligt bra för att vara given förstemålvakt? Ska Oskarshamn kunna ta ett par placeringar så måste spelare som Andreas Valdix (en poäng) och Evan McGrath (ett mål) öka produktionen.

11. Almtuna

Kommentar: Nog för att jag inte trott på Almtuna som ett playoff-lag, men elva i tabellen är en underprestation. Daniel Hermansson och Niklas Anger producerar men det räcker inte. Laget är väl ihåligt, har egentligen tappat det mesta av det som gjorde dem så bra under Jonas Rönnqvists ledning. Jag är inte helt övertygad om att det är lika mycket lagmaskin uppe i Uppsala längre.

12. Borås

Kommentar: Jag trodde att BHC skulle stå upp lite mer, men det är tufft att få ett lag att prestera bra när ekonomin är ett problem redan under försäsongen. Att ha Magnus Åkerlund i mål räcker inte, Borås kommer få kriga för sin allsvenska existens. Det är känslan. Intressant att Linus Fagemo inte producerar på svensk mark - igen.

13. Sundsvall

Kommentar: Redan sparkat tränare Pär Djoos. Har börjat ovanligt svagt för att vara Sundsvall. Har inte fått igång sina poänggörare och släpper samtidigt in flest mål i serien. Det ser ut att bli en tuff vinter för den faktiskt ifrågasatta klubben.

14. Tingsryd

Kommentar: Jag är ändå lite förvånad över TAIF:s klena poängutdelning. Joakim Fagervalls mannar har inte hängt med och haft enorma problem att producera. Dustin Johner är väldigt ensam framåt. Finländarna Tom Koivisto och Jari Kauppila är iskalla, samtidigt som de nordamerikanska värvningarna inte slagit väl ut. På målvaktsposten förväntades Michael Zajkowski kunna sno något poäng till, skall påpekas. 

/Olsson

Femetta när Gurkorna slog Kringlorna

Västerås ångar på i toppen. I dag bortabesegrade man Södertälje, som därmed åkte på sin första förlust hemma i Scaniarinken för den här säsongen. Och SSK, som ställs mot Malmö Redhawks på onsdag, har det riktigt tungt just nu. Dagens nederlag var det tredje raka (föll mot Leksand och Oskarshamn tidigare i veckan) och glappet upp till tabelltoppen blir större för varje poängtapp laget åker på.

 

För Västerås är situationen en helt annan. VIK har studsat tillbaka oerhört fint efter Bofors skrällseger i Rocklunda. I fredags hämtade man upp ett 0-3-underläge borta mot Rögle och fick med sig poäng hem därifrån och i dag plockade laget alltså en ny trepoängare.

 

I dag vill jag dock säga att Västerås vann pga Södertäljes oförmåga att nyttja de klara målchanser som hemmalaget spelade sig fram till. Att bara göra ett mål på åtminstone tio kvalificerade målchanser håller inte om man ska vara ett topplag i HockeyAllsvenskan 2011/2012.

 

Några som däremot gör det bästa av varje situation ute på banan är Västerås livsfarliga duo med succéjunioren William Karlsson och den amerikanske poängkungen Broc Little. 23-årige Little svarade i dag för sitt andra hattrick för säsongen (det första kom i 6-2-segern i Malmö Arena) och Karlsson var framspelare vid samtliga tre mål.

 

Västerås seger innebär att laget nu toppar serien fem poäng före trion Malmö, Bofors och Örebro – som förvisso har en match mindre spelad.

 

# # #

 

Övrigt att notera denna söndag är att Oskarshamn har gjort klart med en ny back i Sam Lofquist. Jag har absolut noll koll på denna amerikan, men fann åtminstone detta YouTube-klipp. Ser man bara till det verkar det som att HockeyAllsvenskan blir ännu en attraktion rikare.

 

 

/Winnberg

En afton i hockeyns tecken

Inte helt oväntat avrundades onsdagen med en afton full med hockey. Tankar fanns på att resa till Vida Arena i Växjö för att såväl spana in nybygget som J20:s bortamötet med Lakers. Men så blev inte fallet. Istället blev det hockey här hemma.

 

Leksand bjöd på hockeyunderhållning när man gjorde 4-0 på SSK på bara 12 minuter och till slut vann med solklara 7-2. Kul att målskyttet lossnade för masarna, som inför matchen bara mäktat med 16 mål på de 8 inledande omgångarna. Ett facit som givetvis inte är tillräckligt bra för ett lag med Kvalserieambitioner.

 

I kväll var det främst Johan Ryno som tog tag i det hela. Jag har varit ganska förtjust i den forne supertalangen sedan säsongen 2009/2010, då jag tyckte att han var ett av AIK:s absolut största hot – åtminstone i matcherna mot Malmö – och jag blev något förvånad att han inte fick möjlighet att testa vingarna med klubben i Elitserien. Men han är kanske fortfarande något för ojämn i sitt spel. I kväll spelade på topp.

 

Jens Bergenström imponerade också på mig. Kanske är Borlängesonen på väg mot fornstora dar efter skadefrånvaron. ”Jensa” är en profil i serien som dessutom är oerhört vass, inte bara med klubban, utan även med en penna i hand.

 

# # #

 

Så åkte Västerås till slut på sin första förlust. Något oväntat kom den på hemmabana. Bofors blev laget som knyckte tre pinnar i Rocklunda – och värmlänningarna ligger på en alldeles ypperlig tredjeplats i tabellen. Vem hade trott det inför säsongen – eller efter 0-5-nederlag i Malmö Arena i den andra omgången. Inte jag i alla fall. Men jag gläds med Sam Hallam, som jag tycker är en av HockeyAllsvenskans största profiler.

 

# # #

 

Rögle fixade tre oerhört viktiga poäng mot deras bogeyteam, Borås. Ändå starkt att få med sig en seger i en bortamatch som man ”ska” vinna. Inte minst med tanke på att skadefrånvaron på ledande forwards fortfarande är galet hög. Trots att mina sympatier finns i de södra delarna av Skåne så hoppas jag att ängelholmarna kommer att finnas med i toppen av serien. Drömmen vore att både Malmö Redhawks och Bandyklubben tar klivet upp i Elitserien i vår.

 

# # #

 

Trojanerna har lagt i en hög växel. I dag knep smålänningarna fjärde raka segern. Och det var inte vilken seger som helst. Borta mot Örebro vann man med hela 6-2, ett resultat som imponerar stort på mig. Och tyvärr tror jag att detta resultat kommer innebära att Malmö får det riktigt hett om öronen när man på fredag skrinnar in på isen i Behrn Arena. Örebro lär inte vara det minsta intresserade av två raka nederlag på hemmabanan.

 

# # #

 

I övrigt bröt Tingsryd förlustsviten och fixade första trepoängaren via 3-1 hemma mot Almtuna, som därmed dalar något i tabellen. Tingsryd lämnar däremot över sistaplatsen i serien, en position som Sundsvall tar över. Norrlänningarna står kvar på två fjuttiga poäng efter kvällens planenliga förlust borta mot Mora.

 

/Winnberg


Malmö nära att ställas mot Mackan

Kvällen har gått i fotbollens tecken. Jag är extremt imponerad att det svenska landslaget lycks rubba Holland i den här avgörande matchen. Visst, man kan poängtera att Holland inte ställde upp med starkaste lag, men det är likväl ett lag vars tränare endast inkasserat en förlust tidigare i tävlingssammanhang. Den gången en betydligt mer kännbar förlust för holländarna i VM-finalen mot Spanien.

 

Den kommande sommarens stora höjdpunkt blir betydligt mer intressant att följa när Sverige är med och tävlar. Inte minst då mitt fotbollsintresse avtar mer och mer för varje år som går.

 

# # #

 

Mitt under fotbollen blev det klart att Malmö Redhawks förre målvakt och den store publikfavoriten, Markus Svensson, kommer att lånas ut till IK Oskarshamn. Efter två långt ifrån succéartade insatser med AIK i Elitserien kan detta vara helt rätt väg att vandra för ”Mackan”. Precis som IKO-tränaren Fredrik Söderström spekulerade i på Twitter finns det troligtvis tre vinnare i den här dealen; Oskarshamn, som är i desperat behov av en kvalitativ målvakt, AIK, som behöver matcha igång reserven till seriens främste målvakt, och inte minst Markus själv, som måste vara långt ifrån nöjd med det han hittills har presterat sedan flytten till Stockholm och utan tvekan behöver matcher för att komma i form.

 

Direkt när jag såg nyheten slog det mig hur nära det faktiskt var att just Malmö kom att ställas mot Markus Svensson. 6-2-matchen skulle ursprungligen ha spelats först i morgon och när nu dealen blev klar i dag är det högst troligt att ”Mackan” funnits på plats redan i morgon. Nu gäller utlåningen främst två match; fredagens mot Södertälje och mot Almtuna kommande onsdag.

 

Jag hoppas Markus Svensson hittar tillbaka till det rätta spåret – och det får gärna inledas med en stormatch mot SSK på fredag!

 

/Winnberg


Jobbigt läge för "Mackan"

Jag väljer att inte yttra mig kring Malmös värvning av Jean-Luc Grand-Pierre utan fokuserar istället på lite annat som skett under dagen.

 

# # #

 

I kvällens HockeyAllsvenska toppmöte plockade Örebro hem samtliga tre poäng mot Rögle. Ängelholmarna kom till Nerike med ett rejält decimerat manskap. Jag tycker faktiskt lite synd om RBK. Att tvingas ställa upp utan Ted Brithen, Christoffer Liljewall, Simon Olsson, Jacob Johansson och Alexander Bergström är långt ifrån enkelt. Att det lag man sedan formera ändå går ut och för matchen under de inledande tjugo minuterna är imponerande. Dock gav det inget resultat i form av mål.

 

Det var istället hemmalaget som hittade rätt och det var till viss del Rögle som bjöd bort två av målen. Såväl 1-0 som 3-1 kom alldeles för enkelt. Jag hoppas innerligt att Bandyklubben studsar tillbaka och kommer att återfinnas i toppskiktet när serien närmar sig sitt slut. Jag vill ha Rögle till Kvalserien – ja, rent av till Elitserien. Under förutsättning att båda Skånelagen tar klivet upp.

 

# # #

 

Samtidigt som jag spanade in den nyss nämnda matchen höll jag så smått koll på Elitserien. Markus Svensson såg ut att få lite upprättelse efter sin debut i högsta serien, då hans AIK ledde stort mot HV 71 i upptakten av den tredje perioden. Men oj så fel jag fick. ”Mackan”, som inför matchen hade väldigt otacksamma 9,00 i mål insläppta per match, tvingades kapitulera hela fem gånger inom loppet av några minuter. Till råga på allt så vann dessutom HV 71 den efterföljande straffläggningen.

 

Markus statistik efter sina två första Elitseriematcher är faktiskt rena katastrofen. Noll vinster, 77,55 i räddningsprocent, 7,76 insläppta mål per match – och bara ett insläppt mål färre än Viktor Fasth, som vaktat kassen i åtta matcher. Men det är bara att gnugga på.

 

/Winnberg


David Åslin show

Jag fick delvis rätt i mina ”farhågor” när jag utfärdade skrällvarning på Twitter tidigare i dag, på matcherna i Ljungby och Ängelholm. Södertälje öppnade bortamatchen mot Troja med två snabba mål. Men sedan var det roliga slut för det forna Elitserielaget. Den småländska nollpoängaren svarade för en mycket stark bedrift, då man vände och vann med 6-3.

 

Sebastian Idoff vaktade SSK:s målbur i dag och han utstrålade inte direkt någon pondus. Men det var å andra sidan inte han som sänkte Södertälje i dag. Laget kom inte upp i den standard man trots allt kan förvänta sig om ett lag som ska vara med och slåss om en topplacering.

 

En spelare som däremot trappade upp denna afton är David Åslin. När jag tippade HockeyAllsvenskan höll jag just Åslin som säsongens kanon i Troja, något jag är ganska nöjd med en kväll som denna. Leksandsförvärvet svarade för mäktiga tre mål och två assist. Ett av målen var dessutom en coast-to-coast-mål som avslutades med en Zorro-liknande dragning. Han var kung i Sunnerbohov denna fredag.

 

I Ängelholm var hemmalaget mycket nära att tappa poäng. Med 1.14 kvar avgjorde emellertid Daniel Sondell fram till 3-2. Jag höll det som klart möjligt att Bofors skulle kunna få poäng med sig hem från Lindab – och spelade tom en slant på det – men Sam Hallams mannar var bara nära denna gång. Betydligt närmare än vad samma gäng var mot Malmö i måndags dock.

 

På tal om den matchen så är jag mest förvånad över publiksiffran. Bara 2637 åskådare på plats i kväll. Knappt halvfullt med andra ord. Och faktiskt en sämre beläggning än vad Malmö hade mot precis samma Bofors IK i måndags. Kanske något att tänka på – inte minst om man ser till Röglefansens ständiga kommentarer om att det gapar 10 000 tomma stolar i Malmö Arena.

 

Sist – och kanske något jag inte borde nämna: Jag höll Niklas Anger som en flopp i Almtuna. Nu har han dunkat in fem mål på tre matcher. Kul att se. Respekt, kort och gott.

 

Nu tar vi nya tag inför Malmö-Västerås i morgon.

 

/Winnberg


Stort sug efter nya matcher

I går såg jag stora delar av den förmodade toppmatchen mellan Leksand och Örebro. En match med bra tempo där framför allt gästerna imponerade stort på mig. Peter Anderssons lag kommer utan tvekan att återfinnas i den absoluta toppen när vi summerar HockeyAllsvenskan i början av mars.

 

Jag tycker att Örebro har det mesta som krävs för att vara en dominerande faktor i ligan den här säsongen. Ja, det mesta för att till och med kunna ta klivet upp.

 

I Nicklas Dahlberg har man en mycket vass sista utpost, där Andro Michel dessutom är en mycket bra back-up.

 

Backsidan ser bra ut med ett par namn som sticker ut och i övrigt gedigna försvarsspelare som gör det enkelt ute på banan.

 

Offensivt har laget en nästintill oändlig arsenal. I går var en personlig favorit i Jon Palmebjörk trettondeforward. Det skvallrar till viss del om hur väl ställt Örebro har det i sin forwardsbesättning.

 

Kanadensaren Matt Keith blev jag genast svag för. Det var mycket i hans spel som föll mig i smaken, även om jag har svårt att sätta fingret på något speciellt. Keith är en spelare som ger Örebro en bredare spets. I fjol var det främst kedjan med Johan Wiklander, Henrik Löwdahl och Conny Strömberg som motståndarna behövde fokusera på. Till årets säsong känns samtliga fyra enheter som ett hot.

 

Det ser ut att bli en trevlig hockeyvinter i Örebro.

 

# # #

 

Malmö då. Jo, det är ju spelledigt fram till på lördag. Suget efter nya matcher är stort – och inte blev det mindre när jag på nytt kollade in sammandraget från hemmapremiären.

 

 

/Winnberg


Tidigare inlägg
RSS 2.0