Det har varit lite upp och ner på slutet resultat- och spelmässigt för Malmö. Att bottenlaget Borås då kom på besök i arenan borde ha passat laget riktigt bra. Det passade väl... sådär. Det blev en hyfsat säker seger till slut, men det satt klart hårdare åt än vad jag förväntat mig. Först tio minuter in i den tredje perioden fixade Linus Klasen ett 4-2-mål med en individuell slutprestation som stängde bataljen. Skotten slutade 28-45 vilket dock inte speglade matchen i stort. Förklaringen stavas till att Borås la många enkla och nätta puckar på mål, många bara för att få blockering och byte till följd.

Spel 5-5 var det emellertid en jämn match, Borås hade framförallt en stark mittperiod med mycket puck och det kunde ha slutat illa där. Hannu Toivonen var dock på tårna och stod upp bra för laget. Den stora skillnaden lagen emellan blev powerplay samt individuellt starkare spelare. Då tänker jag framförallt på Linus Klasen med sina tre mål och Jesper Mattsson med tre passningspoäng. 

Rätt intressant det här med hur många av Malmös motståndare som anser sig vara bättre i 5-5-spelet. Och i många fall får jag ge de tränarna rätt. Det är ju dock så att powerplay och boxplay också räknas och i synnerhet när ett lag nästan har 40 procentig utdelning i PP på tolv spelade matcher. Det måste man ju räkna in i helheten och se som en enorm styrka för ett lag. Jag vidhåller dock att Redhawks måste upp i 5-5-spelet och få mer naturlig fart. Det är för omständigt alltjämt och för lite rakt på mål. För få snabba omställningar från defensiv till offensiv. 

Annars tycker jag det är kul för Tomas Kollar att få komma med i poängprotokollet, två gånger om för övrigt. Han gör allt som oftast jobbet och utan hans fina arbete precis framför motståndarmålvakten hade inte PP haft lika bra utdelning. Sen får jag också berömma Jean-Luc Grand-Pierre för hans åkförmåga och sättet som han fyllde på i anfallen och uppspelen. Det behövs lite fler oväntade initiativ i laget. Man ser till exempel så tydligt hur spelet förändras när Daniel Josefsson följer med upp och utnyttjar sin skridskostyrka.

Stora minuset i kväll blir de tunga yttrarna på varsin sida om Alexander Barta. Ivan Ciernik och Dragan Umicevic hittar ingen kemi och det känns som att det är en stor tank för mycket i den här kedjan. En snabbare ytter som Robin Alvarez hade passat utmärkt här igen, fast denna gång i stället för Ciernik. Både han och Miroslav Lazo har svårt att hitta sina platser i laget. Lazo bänkades efter ett par mindre lyckades insatser i mittronden. Synd, för Miroslav hade en bra insats på gång dessförinnan. Helt rätt av Leif Strömberg att ge Lukas Ericsson istid igen. Det gäller att hålla igång alla spelare och på så sätt upprätthålla konkurrensen.

/Olsson