Klar viktoria mot Bofors gör att vi nu kan njuta fram till lördag. Först då spelas nämligen nästa match. 6397 åskådare är en stark publiksiffra för att vara en premiär i Malmö sett till historiken. Dessutom var det ett tämligen bottentippat lag som stod för motståndet. Det enda jag inte blev imponerad över var ljudnivån i arenan. Väldigt tyst bland sittplatspubliken emellanåt trots bra spel. Är det läge att bli klassiskt Malmöitiskt kräsna redan?

Nåväl.

Spelare för spelare.

Målvakt

Pontus Sjögren agerade tryggt och enkelt i mål. Bofors skapade i ärlighetens namn få heta möjligheter, men Sjögren känns som en klockren konkurrent till Hannu Toivonen. Det gäller att prestera, även på målvaktssidan.

1:a femman

Daniel Josefsson tog för sig på ett helt annat sätt än senast. Pucksäker och vill verkligen ha "gummitrissan". Ett klart steg framåt.

Tim Heed är så skicklig i powerplay. Undan för undan jobbas det på defensiven också och när även den sitter helt har Redhawks en väldigt komplett back.

Linus Klasen kunde göra lite som han ville ute på isen bitvis. Mot Bofors såg jag mer utav den "trollgubben" Klasen verkligen är än vad fallet var uppe i Mora. Sen är det självklart enklare att spela ut inför över 6000 hemmafans. Har fått igång poängproduktionen direkt, väldigt nära att göra säsongens första (dröm)mål.

Robert Carlsson ansåg jag vara bäst rent arbetsmässigt i premiären. I hemmapremiären var han tillsammans med Klasen bäst i laget. Carlsson hade två mål genom styrningar och låg bakom väldigt mycket i Redhawks offensiv. Däremellan fixade han defensiven på ett superbt sätt.

Miroslav Lazo har jag kritiserat bra nu. Äntligen lossnade det lite för slovaken. Inte bara genom ett mål och en assist. Spelmässigt var där en helt annan inlevelse och ett sug efter att få visa upp sig. Tycker det är härligt att se en slovakisk spelare som kramar om Stefan Nyman, Ulf Taavola och så vidare efter att han gjort säsongens första fullträff.

2:a femman

J.D. Forrest fick spräcka sin nolla via 1-0-målet. I övrigt spelade Forrest ett enkelt och säkert spel över hela banan. Förväntar mig fortfarande lite mer av Forrest sett till vad som investerats i amerikanen. Ibland måste man emellertid hitta grunderna innan man kan briljera.

Alexander Ribbenstrand gjorde på nytt sitt jobb och spelade efter resurserna. Viktig när det kommer till att stå upp för laget och bekänna färg i den fysiska biten.

Robin Alvarez har inte varit sig lik sen tacklingen i Mora. Mot Bofors syntes han väldigt lite. Formkurvan som var så ruskigt stark på slutet av försäsongen är plötsligt utraderad. Noll pinnar på nio gjorda mål för laget hittills. Måste upp.

Alexander Barta var det stora glädjeämnet i kedjan. Han tog ett stort ansvar över hela banan, löste småsituationerna så bra. Dessutom lagets överlägset bäste tekare. Har riktigt fin inställning och det avspeglade sig matchen igenom. Genuin insats. 

Ivan Ciernik höjde sig jämfört med Mora-bataljen. Dock inte tillräckligt bra än. Sen är det så att Ciernik är i Malmö för att producera. Det har han inte gjort än. Får hoppas på islossning här snarast.

3:e femman

Stefan Lassen svarade för en gedigen insats. Stark defensiv, allt bättre på att följa med upp i anfallen. Avlossade ett par skott, men behöver sikta in sig.

Robin Weihager stod upp bra och fick koncentrera sig på att ta hand om grisiga Boforsare. Det är precis så här jag tycker man ska använda Robin. Skippa offensiven, fokusera på att stå upp framför målvakten och göra ett jobbigt intryck i defensiven på motståndarna.

Tomas Kollar försökte slita och komma framåt. Inställningen är där, men det vill sig inte riktigt offensivt. Dock riktigt härligt att se hur Kollar stod upp för laget och satte stopp för Bofors larvigheter.

Morten Green har också inställningen, men har än så länge inte lyckats komma in i säsongen på allvar. Antagligen sitter inte kemin på det sätt som behövs. Tveksamt om två brunkare med Green kommer ge dansken chans att producera en poäng per match.

Lukas Ericsson gjorde jobbet, men kändes inte alltför farlig. Känns som att Malmö har sparkapital på en del håll och kanter nu.

4:e femman

Emil Carnestad fick spela hela matchen och gjorde en allmänt stabil insats. Viktigt att ge Carnestad chansen att komma in i säsongen.

Ponthus Westerholm fick hoppa in ett par gånger i den tredje perioden men hann inte få igång något samarbete med Pathrik.

Roger Ohlsson svarade för en fin arbetsinsats. Därför han går före Ponthus Westerholm just nu är för att Roger tar ansvar för defensiven på ett helt annat sätt. Sen är frågan om man verkligen får ut max av kedjan på det sättet?

Jesper Mattsson har verkligen kommit tillbaka till Malmö med besked. Oerhört viktig för powerplay, klart betydelsefull för boxplay. Och så ett mål igen. Mycket bra.

Pathrik Westerholm visade att han verkligen vill komma in i säsongen på allvar. Skulle behöva lite mer istid för att kunna växla upp på allvar. Kanske är det läge att testa en match nu med tvillingbrodern.