I går tog Malmö Redhawks äntligen en trepoängare igen. En direkt nödvändig sådan för att hänga med i kampen om en direktplats till Kvalserien.

De spel som laget presterade i går var det som jag förväntat mig att se enda sedan det stod klart vilka som skulle leda laget. Jag har aldrig väntat mig någon propagandahockey där motståndarna spelas ut med ett klapp-klapp-spel. Däremot räknade jag med att Leif Strömberg skulle få alla sina spelare att kriga för varandra – varje byte, i varje match.

Tidigare kan jag tycka att det varit aningen för individualistiskt. Inte minst vid underläge, då flertalet av spelarna kanske haft för stor vilja att ”rätta till” resultatet. Detta har utmynnat i alltför många soloåkningar och chanser till snabba spelvändningar som bara runnit ut i sanden.

I går, främst under den första perioden, tyckte jag mig se ett rakare spel, med fler långa passningar upp i banan, ett spel som också var tempohöjande. Dessutom visade Malmö Redhawks prov på en mycket bra forechecking i offensiv zon. Framför allt kedjan med Robin Alvarez, Alexander Barta och Ivan Ciernik borrade ner sina huvuden och körde – och gjorde det tillsammans, som en enhet. Dessutom fick formationen utdelning i form av två mål, där framför allt Alvarez 2-0 var frukten av ett hårt jobb.

Nu gäller det att fortsätta på den inslagna vägen, glömma gårdagssegern och lägga fullt fokus på morgondagens tuffa drabbning med Västerås i Rocklunda.

Avslutningsvis vill jag sticka ut hakan en aning. Ivan Ciernik är en spelare som fått mycket kritik för att han inte har producerat, kritik som helt klart varit befogad. Fortsätter slovaken på den inslagna vägen, med samma spel som i går, tror jag att han mycket väl kan ligga runt 20 mål när vi summerar HockeyAllsvenskan 2011/2012.

/Winnberg