Den 24 maj 2011 kommer för all framtid att vara ett mörkt datum i den skånska idrottshistorien. Hittills har vi skåningar inte varit drabbade av den form av vandalism som i dag inträffade på Swedbank Stadion i det glödheta derbyt mellan Malmö FF och Helsingborgs IF.

Fotbollen har utan tvekan mycket att få bukt med. Två avbrutna matcher inom loppet av en månad är givetvis fullständigt horribelt – och det gäller verkligen att supporterföreningarna går samman och tar ett än större avstånd från all form av sådan aktivitet.

Tack och lov har vi hittills varit relativt förskonade från liknade incidenter inom ishockeyn. Visst har det skett saker även i vår sport som jag vill ta ett stort avstånd ifrån, men – i vår del av landet – har det aldrig varit nära att en match behövt brytas. Och jag hoppas att av hela mitt hjärta att det aldrig heller ska behöva inträffa.

Nu talar jag enbart utifrån egna erfarenheter och det är möjligt att någon uppmärksam läsare har andra reflektioner och jag hoppas att ni i så fall välvilligt delar med er av dessa.

Jag har personligen aldrig känt någon rädsla över vandra omkring i Lindab Arena/Ängelholms Ishall. Dock känns det långtifrån optimalt att som pressackrediterad tvingas till en vandring förbi såväl högra sitt som hemmastå för att ta sig till presskonferensen.

/Winnberg