Efter en något temposvag period känner jag att det är dags att höja tempen här igen. Och i väntan på att nattens Stanley Cup ska dra igång så kan det vara läge att reflektera lite kring övriga händelser i turneringen.

Som den ”malmöit” jag är (ja, när det gäller klubbtillhörighet alltså) så gläds jag givetvis åt det danska avancemanget. Kul för kaptenen Morten Green, Nichlas Hardt, Kim Staal och Håkan Karlsson, som bekant fungerar som danskarnas materialare under turneringen.

Även våra två andra grannar var i farten under dagen. Finland åkte på torsk mot en av de stora guldfavoriterna, Tjeckien. Den tjeckiska segern kändes planenlig, men av det jag kunnat läsa mig till så verkar finnarna ha stått upp bra mot de regerande mästarna.

För svenskt vidkommande hade det inte suttit helt fel om Österrike hade tvålat till Norge. Hade ett sådant scenario inträffat hade Tre Kronor avancerat till mellanrundan med maximala sex poäng, men alpjoddlarna var inte ens nära att störa Norge denna dag. Svenskarnas banemän vann klart med hela 5-0 och jag känner spontant att Norge kanske är årets motsvarighet till fjolårets Danmark. För visst minns ni att danskarna charmade hela hockeyvärlden och tog sig fram till en kvartsfinal där det till slut tog stopp mot Sverige? Det som egentligen är mest imponerande med Norge är att man gör succé utan sina två bästa spelare i Mats Zuccarello Aasen och Patrick Thoresen.

Jag undrar förresten lite hur man lottat årets VM. Hur Grupp E kan innehålla Ryssland, Tjeckien, Slovakien, Tyskland och Finland samtidigt som Grupp F egentligen bara ståtar med Sverige, Kanada, USA och i viss mån Schweiz är för mig ofattbart. I E-gruppen är det högst troligt att en ”toppnation” får respass redan innan kvartsfinalspelet påbörjas – inte minst med tanke på att Tyskland fortsatt befinner sig på stark frammarsch och kliver in i mellanrundan med sex poäng. Slovakien hänger verkligen löst, men såväl Finland som Ryssland kan också få det knivigt.

Nej, nu blir det fokus på Stanley Cup. Ett dilemma uppstår dock inom ett par minuter. Såväl Tampa Bay – Washington som Boston – Philadelphia drar igång kl 01.00 svensk tid. Och det innebär att jag måste göra ett aktivt val kring huruvida jag ska se den ena matchen eller den andra. Ibland är livet lite extra jobbigt!

/Winnberg