Två trender bröts uppe i Sundsvall. Två viktiga. För det första tog Malmö Redhawks äntligen poäng igen i Allsvenskan. För det andra producerade Linus Klasen åter poäng efter sin alltför långa torka. Där vill jag dock stanna upp och sluta se ljusglimtar. För detta var en usel match. Redhawks var faktiskt snäppet sämre än Sundsvall och det säger väl egentligen allt om hur djup kris det är i Malmö i dag.

Beröm till laget för att man hämtade ikapp ett 2-0-underläge i mittperioden. Det räknade jag inte med, med tanke på Malmös svaga självförtroende. Att Tomas Kollar sedan tryckte in en 2-3-puck i slutminuten var en skänk av känslan "nu j-vlar" men sedan lyckades Malmö Redhawks anno 2011/2012 skämma ut sig ännu en gång genom att lättvindigt släppa in ett kvitteringsmål fjorton sekunder senare. Det fick inte hända. I stället för att offra sig, vara på tårna och stå upp framför eget mål gjorde Malmös forwards precis raka motsatsen.

Hur var det då med det förändrade spelet och den högre farten? Nja, det såg i alla fall inte jag mycket av. Ulf Taavola coachade dock laget lite annorlunda, men framförallt betydligt hårdare än vad vi har sett tidigare under hösten. Den skillnad jag kunde se i spelet var att Malmö nu åtminstone hade tendenser till kontringsspel, vilket har varit obefintligt i princip sen omgång ett. 

Nej, Taavola har enormt mycket att jobba på med det här laget. Det viktigaste nu måste vara att få in en ny assisterande tränare som har passion och prioriterar karaktär hos spelarna. En ny defensiv back som kan peta undan Stefan Lassen på backsidan borde rimligen vara nummer två på listan.

/Olsson