Min stora idol under uppväxten och hockeytiden var Paul Kariya. Den speediga kanadensaren är i Sverige främst ihågkommen för straffmissen mot Tommy Salo i OS 1994 (då Kariya förresten var 19 år ung), man han åstadkom ganska mycket mer under sin karriär. Detta till trots nådde den aldrig sin klimax. Hjärnskakning på hjärnskakning satte stopp för så mycket av hans framfart och i går meddelade han att han lägger skridskorna på hyllan. Försöket att ta sig tillbaka efter ännu en svår hjärnskakning slutade inte lyckligt och nu hoppas jag att Kariya får leva ett liv utan kroppsliga problem. En stor liten spelare har tackat för sig!

/Winnberg

Under juli månad kommer Redline inte längre att enbart handla om hockey. Cykel kommer att få en ganska stor roll när nu Tour de France drar igång. I dag presenteras lagen som en lite kick-off inför starten på lördag. Något annorlunda detta år är att man kör igång med en riktig etapp direkt och skippar prologen, som annars är ett ständigt återkommande inslag i Touren.

Precis som de senaste åren är det troligt att slutsegern står mellan spanjoren Alberto Contador och luxemburgaren Andy Schleck. Jag håller utan tvekan på den karismatiske Schleck.

Som vanligt storsatsar Eurosport på tävlingen, som är den största årligen återkommande i världen. Är ni någorlunda intresserade av cykel så är detta banne mig en av årets stora höjdpunkter. Att guidas igenom etapperna av alltid lika pålästa och hängivna kommentatorerna i Roberto Vacchi och Anders Adamsson är en fröjd. Självklart visar Eurosport också lagpresentationen. Sändningen drar igång 15.15.

/Winnberg

Så var vi då äntligen framme på plats 1 i min tippning. Med den supersatsning som mitt eget lag just nu genomför kan jag inte annat än att tippa laget som etta – åtminstone som läget ser ut just nu. Lagbygget har egentligen allt som krävs för att kunna ta steget upp i Elitserien, möjligtvis frånsett ännu en back med sina största styrkor i defensiven. Stefan Nymans lagbygge besitter skickliga tränare, puckskickliga backar samt såväl spelfördelande som hårt arbetande forwards. Om jag ska vara något negativ så är jag inte helt nöjd med att man inte fann plats i lagbygget för en del unga spelare – främst Lucas Sandström och Victor Svensson. Jag kommer självklart också att sakna Nichlas Hardt och Jan Urbas, men förhoppningsvis har ersättarna inga problem att fylla deras skor. Pressen på laget kommer att vara stor. Det har nu gått tre säsonger utan att Malmö förmått att ”ens” ta sig till Kvalserien. Jag har absolut inget krav på att man ska gå upp till Elitserien, men en förväntan på att det äntligen ska bli kvalspel i Malmö Arena finns så klart inom mig. Och jag antar att detta också är lagledningens målsättning med säsongen.

Nyförvärv

Pontus Sjögren (målvakt), Tero Konttinen (back), J.D. Forrest (back), Alexander Ribbenstrand (back), Daniel Josefsson (back), Tim Heed (back), Jesper Mattsson (forward), Alexander Barta (forward), Linus Klasen (forward), Robert Carlsson (forward), Tomas Kollar (forward), Lukas Ericsson (forward) och Miroslav Lazo (forward).

Förluster

Markus Svensson (målvakt), Jonatan Bjurö (målvakt), Per-Anton Lundström (back), Jesper Damgaard (back), Ossi-Petteri Grönholm (back), Patrik Nevalainen (back), Patrik Hersley (back), Anton Blomqvist (back), Sebastian Dyk (forward), Lucas Sandström (forward), Marcus Olsson (forward), Mikael Wahlberg (forward), Tomas Larsson (forward), Carl Söderberg (forward), Jan Urbas (forward), Nichlas Hardt (forward), Victor Svensson (forward) och Victor Öhman (forward).

Stjärnan

Linus Klasen

Hela HockeyAllsvenskan största namn är givetvis också Malmö Redhawks fixstjärna. Han är lagkaptenen som ska hänföra publiken även en onsdagskväll i november när Sundsvall besöker arenan. Förhoppningsvis klarar han av att prestera mer eller mindre varje kväll och undviker att falla in i samma problem som Carl Söderberg har haft under de senaste säsongerna. Men Klasen verkar sannerligen brinna för den här utmaningen.

Doldisen

Lukas Ericsson

Han kommer förvisso från en galet bra säsong rent poängmässigt, men jag tror trots detta att det inte är särskilt många som har någon vidare bra koll på den store smålänningen. Jag förväntar mig absolut inte någon poängsuccé från Ericsson, men jag är övertygad om att han kommer att komma till jobbet varje kväll. Och i spelet längs med sargerna har han få övermän. Lägg därtill att vi snackar om en kille som springer Coopertestet på sisådär 9.30.

Kanonen

Alexander Barta

Den tyske landslagsmannen Barta är kanske på förhand ett bättre nyförvärv en Linus Klasen. I centern för man en spelare som är vass såväl i offensiv som defensiv zon och dessutom är en stor ledare utanför isen. Han är en bra tekare, en god skridskoåkare och en klockren center att spela bredvid Klasen.

Kalkonen

Miroslav Lažo

Jag tror egentligen att Lažo har allt det som krävs för att bli en stor publikfavorit, men han risken är faktiskt stor att han blir säsongens stora flopp. Slovaken fyller 34 år i höst och har egentligen aldrig producerat utanför hemlandet. Samtidigt är jag säker på att Stefan Nyman har gjort sin hemläxa kring Lažo. Men jag måste sätta upp någon spelare som kalkon även för Malmös del och då får det helt enkelt bli Miroslav.

1. IF Malmö Redhawks

2. Rögle BK

3. Örebro HK

4. Leksands IF

5. Almtuna IS

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås Hockey

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Till skillnad från förra sommaren så har Rögle haft det lugnt på silly season-fronten. Man har fått behålla stora delar av fjolårstruppen och egentligen bara tappat backarna Victor Bartley och Christoffer Persson. Björn Hellkvist kan nu istället fortsätta på den inslagna vägen och i höst lär Rögle vara redo från första nedsläpp – något man verkligen inte var i fjol, då truppen var helt ny och inte var samspelt. Det tog tid för fjolårets upplaga RBK att bli ett stabilt topplag, men när man väl tagit sig dit så var man konstant ett av seriens främsta lag – och var dessutom inte långt ifrån att ta sig tillbaka till Elitserien. Finns det något som helst frågetecken kring årets Rögle så är det backsidan. Daniel Sondell har förvisso hämtats in, men någon direkt ersättare till klassbacken Bartley har ännu inte värvats. Finner RBK ett vasst nyförvärv kommer man att utan tvekan att vara en utmanare till att kliva upp ett snäpp i det svenska seriesystemet.

Nyförvärv

Daniel Sondell (back), Alexander Bergström (forward), Magnus Häggström (forward) och Kirill Starkov (forward).

Förluster

Mads Bödker (back), Victor Bartley (back), Christoffer Persson (back), Adam Hobson (forward), Patrik Bergström (back) och Carl Gustafsson (forward).

Stjärnan

Ted Brithén

Jag fullständigt älskar Ted Brithén och det han presterar ute på isen. En modern center som är pålitligt såväl offensivt som defensivt. Han ä, precis som så många av sina lagkamrater, en god skridskoåkare, har ett utomordentligt spelsinne och ett bra skott. Med andra ord alla kvaliteter som krävs för att leda detta Rögle. Jag tror att vi finner Brithén högt upp i poängligan när vi summerar säsongen.

Doldisen

Alexander Johansson

Precis som Brithén är Johansson en god tvåvägscenter. Inte närmelsevis så imponerande offensivt som sin centerkollega, men en perfekt spelare att ha i de något lägre kedjeformationerna. Hans defensiva kvaliteter är bland de främsta i serien, något som gör honom mycket viktig för sitt lag, inte minst i spel i numerärt underläge.

Kanonen

Magnus Häggström

MODO-killen Häggström kommer till Ängelholm efter två säsonger i Elitserien, två säsonger med väldigt olika utseende. I fjol fanns han på lån till Sundsvall och visade att han kan producera i stor utsträckning på allsvensk nivå och han kan mycket väl komma att bli en viktig nyckel i Rögles lagbygge.

Kalkonen

Jonas Fransson

Det känns aningen hårt att sätta fjolårssäsongens bästa målvakt som årets kalkon, men jag har svårt att se att Fransson skulle kunna upprepa fjolårssuccén. Då kom han fram som något av en doldis och var egentligen inte ens tänkt som förstaval. Hans imponerande spel var dock en starkt bidragande orsak till att Rögle gick så pass bra som man gjorde. Jag tror inte att Fransson kommer att vara direkt svag i vinter, men jag tror inte på samma dundersuccé.

1.

2. Rögle BK

3. Örebro HK

4. Leksands IF

5. Almtuna IS

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås Hockey

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Efter midsommar har besökarantalet här på bloggen nästintill exploderat. Jag tänkte ta tillfället i akt att tacka er för att ni läser det som vi skriver. För egen del – även om jag är ganska bergsäker på att jag för även min kollegas talan här – är det extremt inspirerande att skriva när jag vet att ni faktiskt läser det!

Hoppas att ni känner för att skapa lite mer debatt framöver bara. För tillfället sticker vi kanske inte direkt ut hakan, ”om man säger” (citat Bent-Åke Gustafsson), men det är alltid av intresse att se vad ni tycker och tänker om diverse saker.

Avslutningsvis tänkte jag göra ett nytt försök att locka folk till Twitter. Jag tycker att det hade varit superkul om ni ville följa mig där. Jag ska erkänna att jag lägger en del ganska töntiga tweets – och en del som absolut inte handlar om hockey – men där går det att få ut allt man vill få (som inte är för långt) så oerhört snabbt. Därför tycker jag att ni borde hänga på! Bara att söka på C_Winnberg så finner ni mig.

Även Mattias finns på Twitter. Han är dock inte aktiv där just nu – och hävdar att han inte heller tänker bli det. Men om vi är en hel massa som börjar följa honom så tror jag att det blir svårt för honom att motstå. HockeyMatti är hans alias på det sociala mediet. Bara att följa!

Glöm förresten inte bort att det i dag bara är 33 dagar kvar till Malmö Redhawks gör sitt första ispass. Tiden går fort när man har roligt.

/Winnberg

Tidigare i dag släppte jag tredjeplatsen i mitt allsvenska tips. På den positionen återfinns Örebro, en klubb som i dag meddelar att Jared Aulin kommer att stärka upp truppen inför den kommande säsongen. Nu var detta långt ifrån någon chockartad värvning, utan snarare något som vi egentligen bara väntat på att få svart på vitt – att det kort och gott skulle bli en realitet.

Vad får då seriekonkurrenten i den kanadensiske centern? Ja, utöver det faktum att man får en lirare som dejtat Paris Hilton så kan man förvänta sig en spelare som producerar offensivt – samtidigt som han tar ansvar även i defensiven. Med sin högerfattning kan han absolut bli ett vapen i exempelvis powerplay och han kan mycket väl bli den ledande spelaren i den där andraformationen som jag nämnde tidigare i dag, den som ska kunna ackompanjera Conny Strömbergs kedja vad gäller offensiv produktivitet.

29-årige Aulin representerade Leksand i fjol och gjorde succé från start. Enligt Örebros starke man, Mikael Fahlander, berodde den dipp som sedan infann sig på en efterhängsen armbågsskada. Håller han sig skadefri under säsongen skulle jag bli förvånad om han inte toppar fjolårets 30 poäng på 36 matcher.

/Winnberg

Redan under fjolåret var man ett av seriens vassaste lag och man ser inte sämre ut inför den kommande säsongen. Peter Andersson förfogar över en mycket spännande trupp där inte minst Conny Strömberg är en profil större än de flesta andra i ligan. Jag ser egentligen inte några större brister i lagbygget. Det skulle i så fall vara backbesättningen som ser något tunn ut, men samtidigt är det mer eller mindre samma spelare som i fjol var med om att föra laget till en tredjeplats. Tanken är att truppen ska spetsat med ytterligare något nyförvärv och det har ryktats om Jared Aulin, som i fjol representerade Leksands IF och svarade för 30 poäng på 36 matcher. Örebro vill inte känna sig tvungna att förlita sig till produktion från formationen med Strömberg, Henrik Löwdahl och Johan Wiklander – man vill även finna spelare som kan producera i formationerna en bit längre ner.

Nyförvärv

Andro Michel (målvakt), Nicklas Dahlberg (målvakt), Joel Johansson (back), Jens Skålberg (back), Henrik Björklund (forward) och Emil Kåberg (forward).

Förluster

Johan Svensson (målvakt), Michal Zajkowski (målvakt), Emil Axelsson (back), Albin Lorentzon (back), Robin Olsson (back), Ryan Gunderson (back), Marcus Jonasén (forward), Michal Lukac (forward), Markus Andersson (forward) och Fredrik Orrsten (forward).

Stjärnan

Conny Strömberg

En av seriens absolut största profiler – såväl på som utanför banan. Producerar han inte snygga mål och assist så kan det antingen komma en klubba flygandes i huvudhöjd eller så är han ute och snurrar på diverse nattklubbar. Det händer alltid saker kring Socker-Conny. Han har plockat hem poängligan under de två senaste säsongerna och jag blir inte förvånad om han klämmer till med ett hattrick.

Doldisen

Jon Palmebjörk

Fjolårets förvärv från Sundsvall hade förvisso en bra debutsäsong i Örebro, men han är knappast den spelare som får de stora rubrikerna. 25-årige Palmebjörk är en spelare som mycket väl skulle kunna snitta en poäng per match i vinter om han får rätt förtroende från sina tränare.

Kanonen

Peter Andersson

Här pratar vi om backtalangen och inte om tränaren. 20-åringen har verktygslådan full och är bra såväl offensivt som defensivt. Andersson, som är på lån från Vancouver Canucks, har ännu inte fått det där riktiga genombrottet, men han kan mycket väl komma att få det i vinter. Andersson kanske rent av kan fylla luckan efter Ryan Gunderson.

Kalkonen

Joel Johansson

Här går jag egentligen enbart på andrahandsinformation från Ljungbyhåll. Joel besitter utan tvekan en stor potential, men enligt uppgifter tror han nog lite för mycket om sig själv. Ett bra självförtroende är förvisso aldrig fel, men man ska inte heller sväva iväg och tappa kontakten med verkligheten. Frågan är dessutom om Örebro var det rätta klubbvalet?

1.

2.

3. Örebro

4. Leksands IF

5. Almtuna IS

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås Hockey

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

I dag har ett gammalt hederligt rykte flutit upp till ytan igen. Daniel Tjärnqvist förstärker Djurgårdens backbesättning – något som utan tvekan kan innebära att stockholmarna ser Stefan Lassen som överflödig. Vi vet alla att dansken varit aktuell för spel i Malmö under en längre tid – nästintill hela Silly – och förvärvet av Tjärnqvist gör det knappast en flytt söderut mindre trolig.

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag tycker och tänker om Stefan Lassen. Å ena sidan vet vi att han gjorde en riktigt bra Kvalserie med Leksand för drygt ett år sedan och att han besitter de defensiva egenskaper som bör adderas till det nuvarande lagbygget. Å andra sidan kommer han från en riktigt tung säsong i Djurgården, där han haft oerhört svårt att slå sig in. Jag är kluven här. För en dryg månad sedan hade jag varit mycket nöjd med Lassen, men det har ju skett en del sedan dess. Det känns lite som att jag helt plötsligt har mycket större förväntningar på vilka spelare som ska värvas – att det numera krävs stjärnor.

Oavsett vad jag känner kring Stefan Lassen så lär han nu vara betydligt närmre ett kontrakt med Malmö Redhawks.

Självklart vill jag även veta hur ni läsare ställer er kring en eventuell värvning av den danske 25-åringen!

/Winnberg

Satsningen mot en återkomst i Elitserien tog i fjol ett annat spår för Leksands IF. Till den kommande säsongen fortsätter man på den inslagna vägen och satsar till stor del på unge och utvecklingsbara spelare. Jag gillar att man satsar på Erik Hanses. Jag gillar värvningarna av Alexander Deilert, Tobias Forsberg och Lucas Sandström (som jag absolut kommer att sakna i Malmö). Dessutom kryllar det av intressanta talanger, inte minst på anfallssidan. Jag tror att man kommer att vara med och slåss i toppen av tabellen, men att det inte riktigt räcker hela vägen. Risken finns att det unga laget kommer att pendla ganska rejält i kvalitet – och ska det bära hela vägen vill det till att det rutinerade gardet med Johan Svedberg, Joonas Rönnberg, Pelle Prestberg, Gabriel Karlsson och Jens Bergenström kommer till jobbet och producerar varje kväll.

Nyförvärv

Jens Holmström (målvakt), Mads Bödker (back), Joonas Rönnberg (back), Alexander Deilert (back), Lucas Sandström (forward), Jacob Blomqvist (forward), Pelle Prestberg (forward), Gabriel Karlsson (forward), Tobias Forsberg (forward) och Michael Raffl (forward).

Förluster

Patrick Galbraith (målvakt), Stefan Erkgärds (back), Daniel Gunnarsson (back), Antti Hulkkonen (back), Kimmo Lotvonen (back), David Åslin (forward), Victor Rask (forward), Jesper Ollas (forward), Tomas Kollar (forward), Daniel Hermansson (forward), Stefan Gråhns (forward), Kristian Luukkonen (forward), Jared Aulin (forward) och Johan Hägglund (forward).

Stjärnan

Pelle Prestberg

Han är tillbaka i byn för att ännu en gång försöka föra upp Leksands IF i Elitserien. Att Prestberg kommer att ösa in poäng även under denna sejour i klubben ser jag som en självklarhet, han visade i Färjestad att han fortfarande håller på högsta nivå. Pelle kommer dessutom att spetsa till leksingarnas powerplay med sitt fina skott.

Doldisen

Tobias Forsberg

Västeråsförvärvet har potential att bli en av seriens stora kometer i vinter. Han har redan visat att han besitter en stor potential och jag kan bara gratulera Tommy Salo till en mycket bra värvning. Med rätt förtroende kan Forsberg utvecklas till en spelare av samma snitt som Jens Bergenström.

Kanonen

Erik Hanses

Jag gillar verkligen det faktum att Leksand satsar på Hanses som uttalad etta nu när Patrick Galbraith köpt ut sig från sitt kontrakt. Hanses har redan visat att han håller på den här nivån, inte minst i vårens förkvalserie. Satsningen på Hanses blir ännu trevligare när man ser till det faktum att han är en egen produkt. Jag blir inte förvånad om han återfinns topp 5 i målvaktsligan när vi summerar HockeyAllsvenskan 2011/2012.

Kalkonen

Jacob Blomqvist

Han kommer till Dalarna med enorma förväntningar på sig. Visst, han öste in poäng i Bofors i förrfjol, men jag vill påstå att han i mångt och mycket levde på Patrik Lundhs fart, finess och finurlighet. Utan ”Peppe” hade succén inte varit närmelsevis så stor för Blomqvist. Fjolåret vill han nog glömma snarast möjligt. Jag är dock rädd för att den kommande säsongen bara kommer att bli marginellt bättre.

1.

2.

3.

4. Leksands IF

5. Almtuna IS

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås Hockey

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Uppsalalaget ser riktigt vasst ut. Det lag Bobo Simensen kan mönstra till kommande säsongen ser ut att kunna vara det starkaste Almtunalaget någonsin. Förvisso finns det frågetecken kring målvaktssidan. Såväl Fredrik Pettersson-Wentzel som Magnus Hellberg återfinns nu i Elitserien. Dock har säkert både Frölundalånet Linus Fernström och Adam Reideborn kapacitet att ta laget till en framskjuten placering. Men det är framför allt på forwardssidan som Almtuna ser riktigt starka ut. Vassa killar som Robert Kimby och Fredrik Vestberg är klubben trogen och laguppställningen har spetsat med Niklas Anger, Stefan Gråhns, Daniel Hermansson och Mattias Guter. Almtuna borde vara ett målfarligt lag i vinter.

Nyförvärv

Alexander Hamberg (målvakt), Julius Larsson (back), Patrik Nevalainen (back), Mattias Guter (forward), Stefan Gråhns (forward), Daniel Hermansson (forward) och Niklas Anger (forward).

Förluster

Magnus Hellberg (målvakt), Fredrik Pettersson-Wentzel (målvakt), Magnus Svanberg (back), Niklas Andersson (back), Jimmie Kraft (forward), och Joachim Gellerstedt (forward).

Stjärnan

Niklas Anger

Utan tvekan är stockholmaren Anger det största namnet i årets upplaga av Almtuna. Han kommer till HockeyAllsvenskan med fina meriter som närmast innebar drygt en poäng per match i den italienska ligan. Tidigare har han producerat i såväl Schweiz som i Elitserien, även om sejouren i Timrå knappast kan klassificeras som lyckad.

Doldisen

Fredrik Sandgren

Den 29-årige backen har under de senaste säsongerna varit en av Almtunas främsta backar, såväl i det offensiva som defensiva spelet. För trots att det kanske är i spelet utan puck och i positionsspelet som Sandgren har sina stora styrkor så är han också en pålitlig poängplockare som besitter ett fint spelsinne och ett vasst skott.

Kanonen

Mattias Guter

Trollgubben Guter gjorde succé under sina ett och ett halvt år i Oskarshamn. Nu ska han ta nästa kliv i Uppsala. Den snart 23-årige forwarden är urtypen för spelare med lite mindre storlek – han lever till 100 % på sin fina teknik, goda fart och kvicka riktningsförändringar. En av HockeyAllsvenskans roligaste spelarna att titta på.

Kalkonen

Niklas Anger

Anger må vara det största namnet i årets Almtuna, men jag är rädd för att han inte klarar av att leva upp till förväntningarna. Han har förvisso producerat bra i Alleghe, men frågan är hur pass bra den italienska ligan egentligen är. Året i Timrå var en katastrof. Nu kommer han förvisso få en större roll, men jag tror han kan få svårt att komma upp i den produktion som man kan förvänta sig av en spelare av Angers kaliber.

1.

2.

3.

4.

5. Almtuna IS

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås Hockey

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Under midsommardagen fortsatte NHL-draften i Minnesota där lagen offentliggjorde sina val i runda 2 till 7. Två Malmökillar blev draftade. Nashville Predators lade beslag på backen Simon Karlsson och Pathrik Westerholm blev tingad av Stanley Cup-finalisten Vancouver Canucks.

Just Canucks har det redan gott ställt vad gäller svenska tvillingar. Henrik och Daniel Sedin har varit dominerande faktorer i ligan under de senaste åren – och nu siktar man in sig på ett nytt tvillingpar. För även om Ponthus Westerholm inte draftades under gårdagen så finns han med i klubbens planer.

- Vi vill ha dem båda två. Vi kommer att bjuda in Ponthus till vår camp här i juli och så tar vi det därifrån, berättade lagets svenske scout, Thomas Gradin, för Hockeysverie.se.

Vad betyder då detta för Malmös del? Riskerar man att tappa tvillingarna redan inför den kommande säsongen? Jag har svårt att se att något sådant skulle kunna hända. Killarna är juniorer även denna säsong och de är långt ifrån färdiga för att åka över och spela i världens bästa hockeyliga. När det gäller Ponthus så har Vancouver dessutom inga rättigheter att lägga beslag på honom, då han inte draftats. Killarna kommer säkerligen att åka över på campen – precis som Tim Heed kommer att göra – men jag tar det förgivet att twinsen återfinns i Malmö laguppställning när försäsongen drar igång.

/Winnberg

Säsongens mest svårbedömda lag. Södertälje har tvingats genomgå samma stålbad som Rögle gjorde i fjol, dvs mer eller mindre hela fjolårstruppen har valt att lämna. Detta behöver dock inte enbart vara något dåligt. Bevisligen lyckades de spelare som representerade SSK under fjolåret inte hålla laget kvar i Elitserien – och ett nybygge är kanske den rätta vägen att vandra. Dock har man åkt på ett antal tunga tapp. Då jag är något färgad i ärendet tänker jag utesluta trion som lämnat för spel i Malmö, men spelare som Lukas Kilström, Fredric Andersson och Mattias Carlsson hade varit guld värda att få med sig på återtåget. Detta är dessutom spelare som kanske hade mått bra av att ta ett år i HockeyAllsvenskan och få vara dominerande spelare i serien. Nu har Per Nygårds fått bygga från scratch, men han saknar fortfarande den kanske viktigaste pusselbiten – vem ska vakta kassen? SSK står fortfarande utan keeper. Hittar lagledningen en kanon här kan det bära hela vägen till Kvalserien, annars tror jag det kan bli en något tung vinter i Kringelstaden.

Nyförvärv

Fredrik Sonntag (back), Andreas Hjelm (back), Kurt Davis (back), Ziga Jeglic (forward), Robert Sabolic (forward), Tony Lagerström (forward), Emil Billberg (forward) och Chistofer Bild (forward).

Förluster

Riku Helenius (målvakt), Pontus Sjögren (målvakt), Lukas Kilström (back), Markus Seikola (back), Timo Seppänen (back), Aarto Laatikainen (back), Tim Heed (back), Ryan Lasch (forward), Robert Carlsson (forward), Fredric Andersson (forward), Mattias Carlsson (forward), Linus Videll (forward) och Jonas Almtorp (forward).

Stjärnan

Robert Sabolic

Den unge slovenen svarade för en mycket fin säsong i den österrikiska ligan under fjolåret. Han placerade sig på en sjätte plats i poängligan och var seriens näst bäste målskytt. Dessutom svarade Sabolic för ett fint VM, där han noterades för fyra poäng på sex matcher. I dagsläget en av de klarast lysande stjärnorna på Södertäljehimlen.

Doldisen

Tony Lagerström

Stockholmsgrabben är tillbaka i Södertälje efter tre års exil i Mora, där han aldrig lyfte riktigt till de höjder som han mycket väl kan komma att nå i vinter. Lagerström är en potentiell stjärna på allsvensk nivå och jag tror att miljöombytet kan vara precis det han behöver för att explodera. Med rätt support från ledarhåll kan han mycket väl växa ut till poängkung i årets upplaga av SSK.

Kanonen

Thom Flodqvist

Snart 21-årige Flodqvist var under junioråren ständigt Södertäljes J20-lags farligaste vapen framåt. Han har ännu inte hunnit göra några större avtryck i A-laget, men i vinter kommer han att få chansen att göra det. Han visade i fjol att han håller på allsvensk nivå genom att göra 8 poäng på 14 matcher i Oskarshamn, där han befann sig på ett kortare lån. Jag tror vi kommer att få se mycket av Thom Flodqvist i vinter.

Kalkonen

Mathias Månsson

Han var en av få från fjolårslaget som valde att förlänga sitt kontrakt. Jag ska inte sitta här och vara synisk, men jag har svårt att se att han hade särskilt många erbjudande från andra håll. Åtminstone inga attraktiva sådana. Jag har aldrig varit något fan av Månsson och jag har fortfarande svårt att se att han faktiskt representerat Tre Kronor i VM-sammanhang. Nej, det blir ett nytt dystert år för Gävlekillen.

1.

2.

3.

4.

5.

6. Södertälje SK

7. VIK Västerås IK

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Dags för en av årets stora höjdpunkter borta i Nordamerika – NHL-draften. Om en halvtimme smäller det i Xcel Energy Center i Minnesota. Juniorhockeyn borta i USA och Kanada är knappast något jag har kalaskoll på, men att där finns ett par namn som är hetare än resten av gänget har inte undgått mig. Tänkte ta tillfället i akt att köra en liten gissningslek.

1. Edmonton Oilers

Troligt val: Ryan Nugent-Hopkins

För andra året i rad har Steve Tambellini & co förmånen att välja först. Med tanke på hur hans lag ser ut tycker jag att man bör satsa på en back – och vi vet alla vem som är den bästa backen på marknaden. Just det, Adam Larsson. Dock tror jag att han faller för trycker och draftar Ryan Nugent-Hopkins. Detta skulle innebära att Oilers får in ytterligare en liten, teknisk forward. Knappast vad laget behöver, åtminstone inte enligt mig.

2. Colorado Avalanche

Troligt val: Jonathan Huberdeau

Nyblivne 18-åringen Jonathan Huberdeau är en supertalang precis som övriga konkurrenter om att gå först i draften. Tvåvägsforwarden känns på något vis klippt och skuren för att ta plats i 2011/2012 års upplaga av Avs.

3. Florida Panthers

Troligt val: Gabriel Landeskog

Florida behöver en ny franschise-spelare på forwardssidan och därför tror jag att de kommer att drafta Gabriel Landeskog. I 18-åringen får Panthers i så fall en ledare både på och utanför isen som kan producera och dessutom använda sin hyfsat stora kropp till att bereda väg för sin medspelare.

4. New Jersey Devils

Troligt val: Adam Larsson

Länge tippad att gå först, åtminstone här hemma i Sverige. Jag tycker som sagt att Oilers borde plocka honom, men tror att Lou Lamoriello kan sitta lugnt tillbakalutad i sin stol och hämta in Adam Larsson. Och vilket svensklag Devils skulle kunna komma att bli om det blir verklighet. Henrik Tallinder, Alexander Urbom, Mattias Tedenby och Jacob Josefson finns redan i truppen.

5. New York Islanders

Troligt val: Sean Couturier

Killen med det coolaste namnet, Sean Couturier, är den av de fem främsta som ”blir över”. Å andra sidan tror jag att Garth Snow är tämligen nöjd med att kunna plocka in den stora Drummondvillecentern. Han har förvisso glidit ner en bit på scoutingrapporterna, men jag tror ändå att han kommer att gå som en topp 5-spelare.

Spelare som utmanar

Dougie Hamilton, back

Nathan Beaulieu, back

Sven Bärtschi, forward

Ryan Murphy, back

Joel Armia, forward

Mika Zibanejad, forward

Andra svenskar som kan gå tidigt

Oscar Klefbom, back

Jonas Brodin, back

Rickard Rakell, forward

Känner ni är färdiga med midsommarfirandet är det bara att hänga med när det nu brakar loss. Viasat Hockey sänder draften live med start om en halvtimme, alltså 01.00.

Vad tror ni? Vem går först?

/Winnberg

Västerås rivstartade årets silly season och säkrade upp en hel del spännande spelare och låg redan i april väldigt långt framme med lagbygget. Vid den tidpunkten såg VIK ut som en utmanare om topp 3-platserna. Men sedan dess har inget hänt. Visst, laget är mer eller mindre fullt, men jag skulle vilja se ytterligare någon spetsspelare för att krydda uppställningen lite extra. Vi ska inte glömma att en del bra spelare också lämnat gurkornas förlovade stad i sommar. Framför allt på forwardssidan har laget åkt på tunga avbräck, inte minst i form av Dennis Rasmussen, Damien Fleury och Tobias Forsberg. Jag ställer mig också något frågande till om Lars Johansson klarar av att fylla ut Johan Gustafssons skor. Men jag tror ändå att det här laget kniper den sista platsen till play-off.

Nyförvärv

Lars Johansson (målvakt), Stefan Andersson (back), Mikael Zettergren (forward), David Lundbohm (forward), Jonte Berg (forward) och Broc Little (forward).

Förluster

Johan Gustafsson (målvakt), Simon St. Cyr (målvakt), Alexander Ribbenstrand (back), Jonas Leetma (back), Rasmus Sandström (forward), Tobias Forsberg (forward), Kalle Olsson (forward), Dennis Rasmussen (forward), Jason Walters (forward), Jaroslav Jabrocky (forward), Lubomir Vaic (forward), Damien Fleury (forward) och Evan McGrath (forward).

Stjärnan

Mikael Zettergren

Stockholmaren Zettergren har varit en av seriens vassaste lirare under de tre senaste säsongerna, men det var kanske först under fjolåret som han verkligen exploderade. Att Västerås lyckades lägga vantarna på ”Zäta” och det är möjligt att det var närheten till hemstaden Stockholm som till slut gjorde att han lämnade Mora. Ett mycket bra förvärv är det hur som helst.

Doldisen

Robin Nilsson

Jag ska omgående erkänna att jag inte har någon vidare koll på denna unga back, men jag blev enormt imponerad av honom när jag såg Malmö få stryk med 4-1 uppe i ABB Arena tidigt i höstas. Det är egentligen enbart det jag grundar detta på. Någon med bättre koll på Västerås kanske kan upplysa mig om jag är någorlunda på spåren – eller helt ute på villovägar.

Kanonen

Stefan Andersson

Den förre Sundsvallsbacken är nu tillbaka i svensk hockey efter ett år i Norge. Andersson har alltid varit en mycket bra, men kanske lite bortglömd offensiv back, något han verkligen visade i fjol. På 47 matcher för Frisk Asker dunkade han upp 43 poäng. Jag tror vi kommer att finna Stefan på en av topplaceringarna i backarnas poängliga när vi summerar den kommande säsongen.

Kalkonen

David Lundbohm

Amerikanen har förvisso varit en pålitlig poängplockare i Växjö, men en hel del av dessa poäng har varit märkliga assistpoäng som han faktiskt inte borde ha krediterats för. Jag tyckte dessutom att Lundbohm bara var en i mängden i fjolårets uppsättning av Växjölaget, att han inte var den dominerande faktor som han varit de två tidigare säsongerna. Jag vill härmed utfärda en liten floppvarning.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7. VIK Västerås IK

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Midsommarafton – sill och nubbe börjar så smått rinna ner i halsen och jag hoppas att ni har det riktigt bra. Jag tänkte köra en liten jämförelse mellan gammalt och nytt i head-to-head-form, spelare mot spelare. Hur står sig de nya mot en spelare från fjolårslaget. Jag har försökt ta liknande spelartyper, men ibland har det varit så gott som omöjligt.

Skalan som används för jämförelsen är följande:

+++ Mycket bättre

++ Bättre

+ Något bättre

- Något sämre

-- Sämre

--- Mycket sämre

Pontus Sjögren vs. Markus Svensson

Betyg: -

Kommentar: Spelmässigt skulle jag vilja påstå att Sjögren och Svensson är likvärdiga, det kanske rentav är så att den förre SSK-keepern är ett strå vassare. Han kommer till Malmö med färsk Elitserierutin och statistiken säger att han svarat för ett helt okej jobb i högsta serien. Man ska dock inte glömma att ”Mackan” blivit omåttligt populär i Malmö och han har dessutom gjort två bra säsonger sedan han slog igenom under ”Babyhawks” – även om fjolårssäsongen inte var så bra som åtminstone jag förväntat mig.

Alexander Ribbenstrand vs. Per-Anton Lundström

Betyg: +

Kommentar: Per-Anton var kanske en av få backar som levererade på den nivå man kunde förvänta sig under fjolåret, men jag håller ändå ”Ribben” som ett strå vassare. Jag tror han kommer att vara en positiv överraskning för många i vinter. Man ska ha i åtanke att han ska brädda laget och egentligen enbart spela enkelt i egen zon, det offensiva finns det andra som kan ta hand om.

Tim Heed vs. Patrik Nevalainen

Betyg: +++

Kommentar: SM-Liigaförvärvet Nevalainen kunde inte leva upp till förväntningarna och han kompenserade inte heller sitt svaga defensiva jobb med att dominera offensivt. Tim Heed är fortfarande väldigt ung, men visade under sin tid i Växjö under fjolårssäsongen att han är en offensiv kraft. Förvisso är Heed inte heller strålande i den egna zonen, men hans offensiva kvaliteter väger upp här.

Daniel Josefsson vs. Patrik Hersley

Betyg: ++

Kommentar: Daniel Josefsson hade absolut inte någon strålande säsong i MODO under den gångna säsongen, men i den skridskoskicklige backen får Malmö Redhawks en modern back som är skicklig i spelet med puck och som dessutom inte är ovän i defensiven. Hersley skulle kunna ha varit hela HockeyAllsvenskan främsta, men hans nonchalanta spelstil och problem med inställningen (åtminstone vad det verkar från läktarposition) gjorde att jag alldeles för ofta satt och var irriterad på hans taffliga agerande.

J.D. Forrest vs. Jesper Damgaard

Betyg: ++

Kommentar: Jag ska ärligt säga att jag inte har någon ordentlig koll på Forrest, men han kommer till Malmö med goda vitsord och fin statistik. Förhoppningsvis blir han den ledande back som lagledningen antagligen förväntar sig. ”Faxe” värvades för tre säsonger sedan och var tänkt som förstaback, men levde inte upp till förväntningarna. I år klev han upp en aning, men säsongen blev dessvärre kortvarig.

Tero Konttinen vs. Ossi-Petteri Grönholm

Betyg: +

Kommentar: Ossi värvades sent och skulle spetsa till backsidan. I själva verket breddade han den bara. Han växte aldrig ut till någon klippa och blandade kanonmatcher med rena juniormisstag. Tero Konttinen är redan en personlig favorit. Han har varit bra i de matcher jag sett med Oskarshamn och jag hoppas att han kan bygga vidare på det när han nu ska representera Malmö. Jämförelsen rent speltypsmässigt känns inte helt klockren, men hittade dessvärre ingen bättre.

Alexander Barta vs. Mikael Wahlberg

Betyg: +++

Kommentar: ”Sälen” kom tillbaka och – gjorde de flesta besvikna. Han höll tyvärr inte alls samma klass som när han lämnade två år tidigare och symboliserade till viss del fjolårets Malmö Redhawks. Jag har bara sett Barta i diverse VM-matcher och har därför inte hundra koll på honom, men nog tusan är det ett kalasförvärv som spetsar till centersidan. En tvåvägscenter som egentligen behärskar allt och som ”Strumpan” och Taavola kommer att få stor nytta av.

Robert Carlsson vs. Lucas Sandström

Betyg: +

Kommentar: ”Lucky” gjorde en fin fjolårssäsong, men jag vill ändå hävda att Carlsson är strået vassare. På allsvensk nivå har han tidigare visat att han inte bara är en grovjobbare, utan att han även kan producera. På förhand känns det dessutom som att han kommer att få en roll ganska högt upp i hierarkin. Att han till på köpet är vass i boxplay och kan agera som någon form av lagpappa är inte helt fel.

Lukas Ericsson vs. Nichlas Hardt

Betyg: --

Kommentar: Missförstå mig rätt här. Jag tror att Ericsson kommer att svara för en riktigt fin säsong, även om jag inte förväntar mig att han klättrar över 40-poängsstrecket. Men i rollen som brunkare kommer han att vara klockren. Dock kommer det vara omöjligt att ersätta publikfavoriten Hardt. Dansken kommer att vara saknad även om det finns spelare som kan göra samma jobb.

Linus Klasen vs. Carl Söderberg

Betyg: ++

Kommentar: En superstjärna ut, en superstjärna in. Carl Söderberg har stundtals visat att han är en spelare som borde hålla till på en betydligt högre nivå, men alltför ofta har han försvunnit som en i mängden. Förhoppningsvis kommer inte Klasen att hamna i samma fälla. Dessutom har Linus Klasen producerat på en annan nivå än Carl. Han kommer närmast från en poängmässigt stark säsong i AHL och dessförinnan återfanns han i den absoluta toppen av Elitseriens poängliga.

Tomas Kollar vs. Tomas Larsson

Betyg: +++

Kommentar: Kollar må vara skadedrabbad, men det spelar ingen roll. Tomas Larsson har i mina ögon inte uträttat mycket under sin tid i Malmö. Hans jobb som retsticka har varit mer eller mindre obefintligt och även om Per Forsberg en gång kallat honom för sniper så har Larsson inte särskilt mycket att komma med i det offensiva spelet heller. Kollar kommer som ett rivjärn med stora ledaregenskaper. Jag räknar kallt med att han kommer att driva på sina lagkamrater på varenda träning under det kommande året.

Miroslav Lazo vs. Jan Urbas

Betyg: -

Kommentar: Slovaken mot slovenen. Lazo har möjlighet att bli en riktig publikfavorit, men i jämförelsen med ”Ubbe” börjar han något på minus. Urbas är, tillsammans med Nichlas Hardt, i mina ögon de enda tyngre tappen. Även om han varit extremt skadeförföljd under de två senaste säsongerna så är han en klassforward på allsvensk nivå. En målgörare och grovjobbare i ett. Jag hoppas innerligt att han slår igenom i Elitserien.

Truppen är i nuläget inte lika bred som den var när fjolårets säsong avslutades. Detta gör att vi har ett gäng spelare som ännu inte kan jämföras head-to-head. Jonatan Bjurö, Anton Blomqvist, Victor Svensson, Sebastian Dyk, Victor Öhman och Marcus Olsson kommer eventuellt att läggas till på listan när säsongen närmar sig. Jag tänkte nämligen återkomma med ett liknande inslag när försäsongen är i full gång, när jag hunnit se samtliga spelare in action.

Vad tycker ni om sammanställningen? Är jag helt ute och cyklar på någon front?

/Winnberg

PS. Glöm inte bort att sillen ska simma – men låt den inte drunkna. DS.

Trots ett antal tunga tapp ser det ut att bli en spännande vinter i Dalarna. Jag håller förvisso Mora utanför play-off i dagsläget, men man kommer utan tvekan att finnas med och slåss. Jag har svårt att se att det inte kommer att bli rekordjämnt i toppen av tabellen under den kommande säsongen och Mora kan likaväl sluta som tre, fyra. Jag sätter ett ganska stort frågetecken för målvaktsparet Christoffer Bengtsberg och Daniel Hansen. Båda har varit okej tidigare, men duger man för att få Mora att lyfta mot en högre tabellplacering? Forwardssidan bjuder istället på många spännande namn. Mattias Beck, Alexander Hilmersson, Jens Jakobs, Niklas Fogström och Daniel Viksten är bara några av de som utgör en mycket stark forwardsbesättning – en av seriens främsta i mina ögon.

Nyförvärv

Christoffer Bengtsberg (målvakt), Jens Hellgren (back), Peter Nolander (back), Mattias Beck (forward), Raimonds Vilkoits (forward) Alexander Sundström (forward), Tobias Ericsson (forward) Dion Knelsen (forward) och Kim Nabb (forward).

Förluster

Lars Johansson (målvakt), Viktor Amnér (back), Aki Heino (back), Patrik Eklund (back), Alexander Holmberg (forward), Tony Lagerström (forward), Martin Johansson (forward), Niklas Bröms (forward) och Mikael Zettergren (forward).

Stjärnan

Denis Golubev

19 år ung har han redan fått stora rubriker. Och visst känns han som stjärnan i detta lag som i mångt och mycket just är ett lag där få spelare sticker ut. Golubev kommer till Dalarna (ja, om han nu kommer) som Juniorvärldsmästare och har öst in poäng i den ryska juniorligan. På A-lagsnivå är han dock ett oprövat kort. Kan såväl göra jättesuccé som att vara en dunderflopp.

Doldisen

Henrik Eriksson

21-årige Eriksson svarade för 12 mål och 22 poäng under fjolårssäsongen. Han hängde en hel del mål mot just Malmö och det kanske är därför jag är extra ”rädd” för honom. Jag tror att han kan komma att bli ett av vinterns stora utropstecken.

Kanonen

Kalle Ekelund

Efter två säsonger i den kanadensiska juniorligan är Kalle Ekelund nu tillbaka i HockeyAllsvenskan. Han var en okänd junior när han försvann från Sverige – och är kanske inte särskilt välkänd nu heller. Den välväxte högerskytten har dock potential att slå igenom under vintern. Hans poängskörd i Nordamerika imponerar och lär få gått om speltid av Harald Lückner.

Kalkonen

Dion Knelsen

Den lille kanadensaren öste in poäng i Norge i fjol och har absolut potential att göra detsamma när han nu flyttat österut. Knelsen var aktuell för fler allsvenska lag, men valde till slut Mora. Jag är dock rädd att förväntningarna på den lille teknikern är för stora. Jag hoppas dock att jag har fel. Han kan mycket väl bli en stor attraktion denna vinter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8. Mora IK

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Förre Malmöjunioren, Hampus Gustafsson, vänder som väntat hemåt till Europa efter två säsonger i den kanadensiska juniorligan. Nu står det klart att han kommer att spendera vintern i Norge, sedan han tidigare i dag kritade på ett ettårskontrakt med Stjernen från Fredrikstad. I klubben blir han lagkamrat med landsmännen Markus Karlsson och Johan Skinnars. Den norske landslagskeepern Pål Grotnes återfinns också i truppen.

- Han kommer att passa perfekt in i Stjernen med sitt hårda arbete och professionella inställning, kommenterar lagets Sportchef, Rino Bråten.

Jag trodde nog faktiskt att vi skulle få återse ”Hampe” hos en allsvensk konkurrent, men han väljer alltså inte samma väg som jämngamle Jacob Berglund, som ju kommer att representera Troja/Ljungby under den kommande säsongen.

/Winnberg

Värmlandslaget kommer med största sannolikhet att finnas med i kampen kring den sista play-offplatsen även denna säsong. Mycket är sig likt i Karlskoga, även om ”Bossefors” tappat ett par tongivande spelare, inte minst i form av backarna Johan Larsson, Fredric Ericson och Peter Messa, men även i centern Peter Wennerström. Nu är jag dock ganska övertygad att Wennerström kommer att återfinnas i Nobelhallen även under kommande säsong. Jag kan helt enkelt inte se att han skulle ta en plats i Färjestad. Trots att en del tunga namn försvunnit så kommer det fortsatt att vara tufft att ta sig an Sam Hallams mannar – inte minst uppe i de värmländska skogarna. Jag ser redan fram emot att bege mig norrut för säsongens härligaste bortamatcher.

Nyförvärv

Daniel Bellissimo (målvakt), Andreas Ollikainen (målvakt), Niklas Arell (back), Robert Bergh (back), Kasper Jensen (back), Martin Sandgren (forward) och Marcus Nilsson (forward).

Förluster

Micael Andersson (målvakt), Johan Larsson (back), Fredrik Ericson (back), Peter Messa (back), Morgan Hassel (back), Dennis Sätterman (forward), Mikael Lidhammar (forward), Mikael Eriksson (forward) och Peter Wennerström (forward).

Stjärnan

Kristofer Näslund

35-årige Näslund är i mångt och mycket Bofors, även om han är lite för mycket lirare för att vara som klippt och skuren för att leda laget. Men leder laget, det gör han sannerligen. I fjol landade han på 38 poäng på 40 matcher och han lär ligga runt en pinne per match även under den kommande säsongen.

Doldisen

Linus Persson

Hagforssonen får sällan de stora rubrikerna, men han svarar ständigt för ett mycket bra jobb och utöver sitt slit så kan han även lira. Han är ständigt en av isens främsta när jag ser honom live och det börjar bli dags för resten av Hockeysverige att upptäcka Linus Perssons kvaliteter.

Kanonen

Fredrik Höggren

Om Kristofer Näslund i mångt och mycket är Bofors så råder det ingen tvekan om att råskinnet Höggren verkligen symboliserar hela laget. Han är en ständig pain in the ass på motståndarna och har under de senaste åren också börjat producera. Jag är faktiskt lite förvånad att inte Färjestad lägger vantarna på honom, inte minst nu när Emil Kåberg inte ansågs bra nog för att vara kvar. Min hatkärlek till Fredrik Höggren är stor – kanske lite för stor.

Kalkonen

Daniel Bellissmo

Den italienske kanadensaren kan givetvis likaväl bli en stor succé, men jag är rädd att förväntningarna och kraven på honom är något för stora. Jag har dock alldeles för lite på benen för att genomföra någon större sågning. Säsongen får helt enkelt utvisa om jag är helt ute och cyklar eller om det ligger något i mina farhågor.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9. Bofors IK

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14 IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

De småländska ugglorna kan komma att bli såväl flipp som flopp under säsongen. Jag har svårt att gå grepp om Oskarshamns lagbygge. Man har tappat ett par tunga namn, men har också ett antal spännande nyförvärv. På förhand tycker jag att backsidan känns väldigt tunn, inte minst om har i åtanke att flera konkurrenter spetsat ganska ordentligt på det offensiva planet. Men här finns förvisso en del unga killar som säkert kan ta ett par kliv i vinter. Daniel Ljungkvist lär dock få dra ett tungt lass. Forwardsmässigt ser det betydligt bättre ut. Evan McGrath är en klasspelare på allsvensk nivå, David Rodman har potential att bli en stor attraktion och Nicklas Jadeland visade redan i fjol vilken kapacitet han besitter. Jag ser med spänning fram emot att få följa Victor Löfstedt också. Tryout-spelaren har varit en flitig producent i Division I – och med tanke på att han är från Trelleborg och är född 1986 måste jag ha mött honom i våra unga dagar.

Nyförvärv

Alexander Bengtsson (målvakt), Maksim Matushkin (back), Tobias Jonsson (back), Carl-Johan Svensson (forward), Morten H. Poulsen (forward), Mikael Lidhammar (forward), Evan McGrath (forward), Victor Löfstedt (forward) och David Rodman (forward).

Förluster

Jens Holmström (målvakt), Alexander Johansson (back), Tero Konttinen (back), Joonas Rönnberg (back), Ragnar Karlsson (forward), Lukas Ericsson (forward), Johan Ryno (forward) och Stefan Pettersson (forward).

Stjärnan

David Rodman

Kommer från ett antal poängstarka säsonger i Österrike och bör återfinnas i toppen av poängligan när vi summerar HockeyAllsvenskan i början av mars. Var Sloveniens poängmässigt bästa spelare i VM tillsammans med Tomaz Razingar och SSK-förvärvet Robert Sabolic.

Doldisen

Morten H. Poulsen

Den danske forwarden fick förvisso lämna VM utan att ha registrerats för en endaste poäng, men Poulsen visade under den gångna säsongen att han kan producera när han kom tvåa i poängligan i Danmark med mäktiga 60 poäng på 39 matcher.

Kanonen

Nicklas Jadeland

Fick ett genombrott redan i fjol när han prickade in 20 mål och var en av lagets absolut bästa spelare. Jag ser inget som talar emot att han skulle ta ytterligare kliv under säsongen som kommer.

Kalkonen

Andreas Valdix

Till skillnad från sin kollega med rötterna i Malmö tror jag att Valdix kan gå mot en tung vinter – igen. Han har förvisso producerat i hyfsad utsträckning under de senaste säsongerna – en halv pinne i snitt per match – men med tanke på vilka verktyg han egentligen ha så borde han kunna nå mycket högre. Skadorna är förvisso ett stort problem.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10. IK Oskarshamn

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Lider ni, precis som jag, av stor hockeyabstinens? Jag tänkte komma med lite tips på något som kanske kan stilla den abstinensen. Risken finns dock att den istället ökar. Har ni missat HBO:s högkvalitativa serie 24/7 Penguins/Capitals: Road to the Winter Classic bör ni spana in den så snart som möjligt. Som vanligt när det amerikanska bolaget bestämmer sig för att göra något så är det kvalitet rakt igenom. Vi tittare kommer så nära inpå lagen som man bara kan göra och får följa med Pittsburgh Penguins under en av de mest framgångsrika perioderna laget någonsin haft och Washington Capitals i en rejäl formsvacka. Jag tycker inte minst att det är enormt underhållande att höra en förbannad Bruce Boudreau använda ord som knappast bör brukas. Framför allt är det kul att sätta det i paritet med det som Robert Olsson yttrade under vintern.

Det stora problemet är att det inte finns någon laglig väg att spana in serien just nu, åtminstone inte mig veterligen. Det finns dock något liknande – Oil Change. Edmonton Oilers egna program kring det nybygge som sker uppe i Alberta är absolut något för oss hockeynördar, även om jag håller 24/7 som ett par snäpp vassare. Oil Change finner ni på Oilers hemsida.

Har ni läsare fler tips på bra hockeyserier ser jag fram emot att läsa om detta bland kommentarerna.

/Winnberg

Henrik Karlsson stannar kvar i Nordamerika. Han har i dag kritat på ett nytt tvåårskontrakt med Calgary Flames. Det innebär naturligtvis att publikfavoriten från säsongen 2008/2009 inte längre är aktuell för spel i Malmö Redhawks under den kommande säsongen och en drömvärvning har därmed gått i stöpet.

Beslutet kommer knappast som någon överraskning. Henke har hela tiden varit tydlig med att spel i NHL varit prio ett och jag tror i ärlighetens namn aldrig att det har varit riktigt nära med Malmö. Martin Gerber känns som huvudspåret även i fortsättningen. Vi lär dock få invänta juli månad innan något kommer ske kring schweizaren som även han vill se om det dyker upp något erbjudande från världens bästa liga.

- Vi är väldigt nöjda med att ha Henrik på ett kontrakt och välkomnar honom tillbaka till oss, kommenterar klubbens GM, Jay Feaster, i ett pressmeddelande.

Henke höjer dessutom sin lön från 500.000 dollar till 850.000 säsong ett och 875.000 säsong två.

/Winnberg

Höll sig kvar via spel i Kvalserien i fjol. Sedan dess har det skett ganska stora förändringar. Lagets två stora stjärnor, Mattias Persson och Sami Sandell, återfinns nu båda i Elitserien där spel med Luleå väntar. Negativt för Troja? Nja, jag tror att årets upplaga av Ljungbys stolthet kommer vara mer av ett lag, att produktionen kommer att komma från fler håll än vad som var fallet i fjol. Jerry Andersson har dessutom lockat till sig ett flertal intressanta namn. Trevor Koenig kommer med mängder av rutin och kan mycket väl vara den målvakt som Troja saknat de senaste säsongerna. Ziga Pavlin har fina meriter, inte minst från VM-spel, Viktor Amnér är en riktigt bra back på allsvensk nivå och jag har personligen alltid gillat det spel som David Åslin svarar för. Lägg därtill att truppen säkerligen kommer att kryddas med ett par HV-lån och det ser ganska intressant ut. Årets vinter blir garanterat trevligare än fjolårets i Sunnerbohov.

Nyförvärv

Trevor Koenig (målvakt), Ziga Pavlin (back), Per Johnsson (back), Niclas Edman (back), Viktor Amnér (back), Carl Gustafsson (forward), János Vas (forward), Robin Dahlström (forward), Jacob Berglund (forward) och David Åslin (forward)

Förluster

Tommi Satosaari (målvakt), Niklas Karmhag (back), P.J. Atherton (back), Alexander Edström (back), Joel Johansson (back), Niklas Enberg (back), Andreas Sundin (forward), Markus Nilsson (forward), Mattias Persson (forward), Sami Sandell (forward) och Daniel Håkansson (forward).

Stjärnan

Ziga Pavlin

Den 26-årige slovenen kommer till Ljungby med ett färskt VM i benen. I den slovenska ligan har han visat att han håller en hög nivå och med Ziga Pavlin i Troja är HockeyAllsvenskan ännu en profil rikare.

Doldisen

Viktor Amnér

Värvningen av Amnér kan vara den bästa Troja gjort under Silly season. Den underskattade backen lämnade Mora då han inte kände tränarens förtroende. Flytten till Småland kan mycket väl innebära att han får sitt stora genombrott. Jag räknar med att han kommer att få mycket istid och vara en av lagets nyckelspelare under vintern.

Kanonen

David Åslin

HV-produkten Åslin lyfte aldrig riktigt i Leksand. Men han har all potential att ta nästa kliv under den kommande säsongen. I Troja bör han dessutom få större svängrum och med sin fart och krigarmentalitet tror jag att han kommer att värma många Trojasupporters hjärta.

Kalkonen

János Vas

Ungraren, med förflutet i Malmö, var en av de stora positiva överraskningarna under fjolårets HockeyAllsvenska. Med sina 21 mål slutade han på en nionde plats i skytteligan och förväntningarna har därmed också skruvats upp. Jag tror att Vas får svårt att infria dessa.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11. IF Troja-Ljungby

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Fjolårets satsning blev minst sagt ingen lyckad affär. Men man tar nya tag i de småländska skogarna och jag tror att man kommer att hoppa upp ett pinnhål jämfört med den gångna säsongen. Mycket hänger förvisso på vad man får ut ur sina nyförvärv. Michal Zajokwski ser på förhand ut som en mycket bra värvning, likaså danske VM-backen Philip Hersby och förre Växjöcentern Dustin Johner. Desto större frågetecken får sättas efter de två andra transatlanterna, Chris Higgins och Joe Pereira. I fjol placerade sig Tingsryd såväl på första som andra plats i en kategori – att sparka tränare. Förhoppningsvis har man nu hittat rätt med Joakim Fagervall vid rodret. Kontinuitet kan nog vara ett nyckelord under säsongen som kommer.

Nyförvärv

Michal Zajkowski (målvakt), Philip Hersby (back), Joe Pereira (forward), Chris Higgins (forward), Dustin Johner (forward), Tomas Larsson (forward), David Laudius (forward) och Christian Jacobsson (forward).

Förluster

Victor Tisell (målvakt), Juha Gustafsson (back), Julius Larsson (back), Fredrik Hansson (forward), Matt Davidson (forward), Henrik Thegel (forward), Thomas Lundström (forward) och János Vas (forward).

Stjärnan

Tom Koivisto

En av få fjolårsvärvningar som faktiskt levde upp till förväntningarna. Den offensive backen håller fortfarande en hög klass och tillhör toppskiktet av seriens försvarsspelare. Utan tvekan det största namnet i Tingrsyd.

Doldisen

Simon Stark

Att han är en uppskattad spelare i Dackehallen råder det ingen som helst tvekan om, men runt om i Hockeysverige så är det inte många som har koll på Simon Stark. Grovjobbaren som alltid går in för fullt i varje närkamp är dessutom målfarlig och jag skulle inte bli förvånad om han tillhör lagets främsta målskyttar den kommande säsongen.

Kanonen

Philip Hersby

VM-backen har varit en tungviktspjäs hemma i den danska ligan för sitt Hvidovre och jag tror att han kommer att vara detsamma för Tingsryd. Bör tillhöra toppskiktet av HockeyAllsvenskans backar och trots att han bara är 26 så besitter han en del rutin som kan vara nog så viktig.

Kalkonen

Joe Pereira

Amerikanen kommer till Småland med väldigt bristfälliga meriter och på pappret ser detta inte ut att vara någon vidare värvning. Men å andra sidan kan såväl Pereira som Higgins bli riktiga fynd som leder sitt Tingsryd till position högre upp i tabellen. På förhand intar jag dock en tvivlande position.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12. Tingsryds AIF

13. Borås HC

14. IF Sundsvall Hockey

/Winnberg

Söndag och säkerligen många tunga huvuden bland Malmöfans. Redhawks Supports 15-årsfest var minst sagt en lyckad tillställning och jag måste passa på att berömma spelarna som var där mer eller mindre hela kvällen och minglade med resten av gästerna. Cred på det!

Men vad kan man då hitta på en söndag med halvtaskigt väder. Varför inte spana in lite youtubeklipp med de senaste nyförvärven Alexander Barta och Miroslav Lažo.

/Winnberg

För Borås Hockeys del handlar det först och främst om att säkra ekonomin och därmed även rädda elitlicensen, annars är det Division I som gäller. Fixar man sin ekonomi, vilket jag innerligt hoppas, tror jag ändå att man kommer att få en jobbig säsong. Sedan avancemanget till HockeyAllsvenskan har det gått utför placeringsmässigt och jag tror inte ens att Magnus Åkerlunds målvaktsspel kan rädda klubben från kvalspel. Offensivt tror jag säkert att Borås kan bli giftiga, spelare som Lasse Lassen, Jens Karlsson och Henrik Eriksson är giftiga, men backsidan ser väldigt blek ut. Det gjorde förvisso även Växjös inför fjolårssäsongen och det slutade i ett avancemang till Elitserien. Men jag tvivlar på att BHC:s backar ska kunna stå emot när nu alltfler lag rustar med bra offensiva spelare inför det som stundar 2011/2012.

Nyförvärv

Magnus Åkerlund (målvakt), Jonatan Bjurö (målvakt), Olov Lundqvist (back), Markus Karlsson (back), Patrik Magnusson (back), Lasse Lassen (forward) och Brent Davidson (forward).

Förluster

Jesper Engelin (målvakt), Jens Hellgren (back), Richard Demén-Willaume (back), Mikael Aaro (back), Alexander Bergström (forward), Per Fernhall (forward), Simon Kämpe (forward) och Mattias Remstam (forward).

Stjärnan

Jens Karlsson

Den förre Frölundaforwarden borde egentligen hålla till i Elitserien, men väljer alltjämt spel i Borås. Han har gjort ordentligt med poäng under tre av de fyra säsonger som han har representerat Borås – och jag har svårt att se att årets säsong skulle kunna komma att bli något undantag.

Doldisen

Erik Andersson

Jag gillar det jag ser hos mellanbroder Andersson. Han svarar alltid för ett gott dagsverke, men är inte den som får de stora rubrikerna. Jag tror att Erik Andersson kan bli årets motsvarighet till Alexander Bergström, som efter sin succésäsong i fjol nu återfinns i Rögle.

Kanonen

Magnus Åkerlund

För första gången sedan säsongen 2006/2007 kommer Magnus Åkerlund att få ikläda sig rollen som förstamålvakt. Visst känns Åkerlund lite som Zajkowski i fjol? En målvakt med stor potential som inte riktigt har fått förtroendet i Elitserien. Jag tror han kommer att göra succé, även om han lär få jobba hårt med ett ganska svagt lag framför sig.

Kalkonen

Linus Fagemo

Redan i fjol visade han prov på att han är överskattad. Det finns inget som får mig att tro att årets säsong ska bli bättre för Linus Fagemo. Redan under hans säsong i Malmö så fick jag ett ont öga till honom – och det är möjligt att det är därför jag nu dömer ut honom lite extra. Jag ser helt enkelt ingen som helst storhet i den nu 34-årige forwarden.

/Winnberg

Just i detta nu står Malmö Arenas dörrar öppna, något de kommer att göra fram till klockan två i eftermiddag. Detta då Malmö Redhawks ordnar en form av öppet hus, främst för att säsongskortsintressenter ska kunna komma och prova ut sina platser. Men det händer även en hel del annat smått och gott. Massvis av spelare kommer exempelvis att finnas på plats – och det är inte bara dagens trupp, utan även de som var med och spelade hem SM-gulden på nittiotalet.

Har Du inget bättre för dig i dag tycker jag absolut att du ska ta dig ut till arenan och delta i någon av alla de aktiviteter som sker. Själv tänkte jag röra på mig om en liten stund.

Ses där!

/Winnberg

Det har ju varit en Silly Season med rätt många safety-värvningar från Stefan Nymans sida. Södertälje-dravlet behöver vi inte köra en gång till nu, men Nyman har velat vara på säkra sidan överlag. Miro Lazo har säkerligen Stefan god koll på. Det ska ju tydligen vara så att sportchefen har nördkunskap kring spelare ute i Europa som gemene man har desto mindre koll på.

Lazo är ju dock en chansning då han tidigare inte spelat i Sverige och egentligen bara producerat riktigt starkt i hemlandet. Såväl i Tjeckien som Ryssland har det varit tuffare för Miroslav, vilket ju självklart också beror på att ligorna håller högre klass. Allsvenskan borde vara en rimlig utmaning för 33-åringen.

Jag kan egentligen inte konstatera alltför mycket kring Lazo, men av de klipp som finns på YouTube och statistiskt sett så finns där en känsla för mål- och poängproduktion men likväl för att dra på sig utvisningar. Slagsmål verkar vara ett vanligt inslag i Miros vardag. Kanske är det så att slovaken ska stå upp för laget, stå upp för spelskickliga herrar som Linus Klasen, Jesper Mattsson och Morten Green samt ligga under skinnet på motståndarnas främsta spelare.

Lazo kan mycket väl bli en nästan lika stor publikfavorit som Klasen men det känns som att han lika väl kan åka tillbaka till Slovakien ett par månader efter seriestart. Riktigt intressant blir han att följa hursomhelst.

Tittar vi på formationerna nu så ser jag det så här:

Linus Klasen - Jesper Mattsson - Robert Carlsson
Robin Alvarez - NY - Miroslav Lazo
Lukas Ericsson - Morten Green - Tomas Kollar
Pathrik Westerholm - Roger Ohlsson - Ponthus Westerholm

Är alltjämt inne på att Robert Carlsson spelar ihop med Klasen som han har gjort tidigare under Leif Strömberg. Jag utgår ifrån att ledningen vill stärka upp centersidan innan säsongen tar vid (skulle Andreas Thuresson bli högaktuell så förändras läget något). Det känns som att ryggraden behöver bli starkare. Sedan ska antagligen ytterligare en ytterforward in som konkurrerar om platserna längre ner.

/Olsson

Leksands danske VM-målvakt, Patrick Galbraith, har köpt ut sig själv från kontraktet med dalaklubben. Detta för att få spela på en högre nivå än HockeyAllsvenskan. Ska man spekulera i var han kan tänkas hamna så känner jag rent spontant att exempelvis Tyskland bör ligga ganska nära till hands.

Detta kan innebära att ännu en svensk klubb behöver jaga nytt på målvaktsposten – även om Tommy Salo förnekar det i klubbens pressmeddelande.

- Vi hade aldrig släppt Galbraith om vi inte såg Erik Hanses som vår förstamålvakt i vinter. Han backas nu upp av Alexander Sahlin som gjorde en riktigt bra säsong i vårt juniorlag, är Sportchefens kommentar på det inträffade.

Jag ser det dock inte alls som omöjligt att Leksand väljer att hämta in en ny målvakt utifrån om rätt karaktär dyker upp. Väljer man däremot att satsa helhjärtat på Hanses tycker jag det är riktigt spännande. Han visade redan i fjol att han är en kapabel målvakt med mycket stor potential och han kan blomma ut till ett av de stora stjärnskotten under vintern.

Hur kan detta då påverka Malmö? Ja, Martin Gerber bör ha kommit lite närmre en flytt till Skåne sedan det blev klart att Viktor Fasth stannar i AIK. Men Gerber kan självklart även ha Tommy Salos ögon på sig. Utvecklingen kring vem som ska ta förstaspaden i Malmö Redhawks anno 2011/2012 kommer fortsatt att vara en spännande följetång.

/Winnberg

Miroslav Lazo har nu även bekräftats klar från officiellt håll. Den 33-årige slovaken har skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över kommande säsong, men som även innehåller ett optionsår.

Malmö Redhawks inför 2011/2012

Nyförvärv: Leif Strömberg (tränare), Ulf Taavola (ass. tränare), Pontus Sjögren (målvakt) Södertälje, Tero Konttinen (back) Oskarshamn, Daniel Josefsson (back) MODO, Alexander Ribbenstrand (back) Västerås, J.D. Forrest (back) Jokerit, Tomas Kollar (forward) Leksand, Lukas Eriksson (forward) Oskarshamn, Linus Klasen (forward) Milwaukee, Robert Carlsson (center/forward) Södertälje, Jesper Mattsson (center) Frölunda, Miroslav Lazo (forward) Banska Bystrica.

Förluster: Robert Olsson (tränare), Marcus Magnertoft (ass. tränare) slutar, Markus Svensson (målvakt) AIK, Jonatan Bjurö (målvakt) Borås, Patrik Hersley (back) MODO, Anton Blomqvist (back) Columbus, Per-Anton Lundström (back), Jesper Damgaard (back) slutar, Patrik Nevalainen (back) Almtuna, Ossi-Petteri Grönholm (back) HPK, Carl Söderberg (center/forward) Linköping, Mikael Wahlberg (center), Nichlas Hardt (forward) Jokerit, Jan Urbas (forward) Växjö, Thomas Larsson (forward) Tingsryd, Victor Öhman (forward) Linköping J20, Sebastian Dyk (forward), Lucas Sandström (forward) Leksand, Marcus Olsson (center) Frisk/Asker, Victor Svensson (center/forward) Kallinge/Ronneby.

/Winnberg

Så har årets stora hockeyallsvenska ekonomiproblem blossat upp ordentligt. Serien har haft bekymmer med lag med undermålig ekonomi under flera år och lag som Halmstad, Arboga, Hammarby, Björklöven och självklart även Malmö får nu sällskap av Borås som det senaste inslaget att riskera tvångsdegradering och/eller konkurs.

Sedan avancemanget och succésäsongen 2007/2008 har Borås HC haft svårt att locka publik till sina hemmamatcher, detta trots att man ständigt varit med hyfsat i tabellen. Just publiktappet har säkerligen en stor del i att man nu visar upp två miljoner i röda siffror, pengar som behöver komma in snarast.

Klubbledningen har till midnatt i morgon på sig att hämta in 75 % av summan och man måste dessutom visa upp en plan för licensnämnden, hur man ska kunna klara sina betalningar under den kommande säsongen. Lyckas inte detta är risken överhängande att BHC mister sin elitlicens och tvångsdegraderas till Division I – likt Björklöven inför den gångna säsongen.

Skulle detta bli ett faktum är det Karlskrona som tar klivet upp. Ett hårdsatsande lag hade givetvis spetsat till HockeyAllsvenskan ytterligare, men det börjar bli tröttsamt med ett ekonomiskt ”sjukt” lag varje säsong nu. Jag hoppas innerligt att Borås ledning reder ut det här och att man bibehåller sin allsvenska status. Låt oss hoppas att vi kan avgöra säsongen på isen istället.

Läs Borås Tidnings artikel om problemen.

/Winnberg

Grattis Timmy Thomas, Claude Julien, Mark Recchi, Dennis Seidenberg, Brad Marchand, David Krejci, Patrice Bergeron och sist, men absolut inte minst, Zdeno Chara!

Boston Bruins är utan tvekan rättvisa vinnare av Lord Stanleys pokal. Nattens seger var lagets tredje game 7-triumf bara i detta slutspel. Lagmaskinen Bruins har kanske inte gått fram som en ångvält, men man har varit extremt svårstoppade. Och det är sannerligen L A G E T som har gjort det. Peter Chiarelli har satt ihop en ruskigt stark trupp och det var till slut bredden i laget som fällde avgörandet. Till skillnad från Vancouver fick Boston den ack så viktiga produktionen även från spelare längre ner i näringskedjan. I natt var det förvisso Marchand och Bergeron som svarade för målen – och Thomas för det fantastiska målvaktsspelet – men tidigare under slutspelet har spelare som Michael Ryder, Rich Peverley och Chris Kelly varit flitigt återkommande i poängprotokollet och snittat en halv poäng per match.

Mycket har dock handlat om Tim Thomas. Jag såg honom som given Conn Smythe-vinnare – även om Vancouver hade gått segrande ur nattens match. Han har varit makalöst vass – i slutspelet i allmänhet, men i finalserien i synnerhet. Åtta insläppta på sju finalmatcher måste vara något slags rekord. Och att han dessutom håller nollan i den avgörande matchen. Det är hur stort som helst.

Även om Thomas var given till Conn Smythe så finns det fler i Boston som svarat för strålande insatser. Rookien Brad Marchand kanske är den som bäst personifierar det som åtminstone jag symboliserar med Bruins anno 2010/2011 – ett stenhårt arbete, utöver den offensiva produktion som den 23-årige rookien bistått med. Tjecken David Krejci är en annan. Centern är relativt okänd för oss svenskar, men han vann slutspelets poäng- och skytteliga och har radat upp storstilade insatser. Dessa båda herrar hade absolut kunnat lägga beslag på MVP-trofén – om det inte vore för Thomas.

Nu lägger vi säsongen 2010/2011 till handlingarna. Redan i morgon (fredag) inleder vi nästa säsong med en tryoutmatch för J20 på Kockums.

/Winnberg

Den 33-årige slovaken Miroslav Lazo ser ut att bli Malmö Redhawks nästa nyförvärv, åtminstone om man litar på MrMadhawk. Det rör sig om en forward som har öst in mål i den slovakiska ligan, men även testat på spel i ryska KHL.

Beskrivningen av Lazo säger att han har ett mycket bra skott samt att han alltid står upp för sina lagkompisar – något som slovakens alla utvisningsminuter inte minst vittnar om.

Jag tror att Lazo har all potential att bli en enorm publikfavorit i Malmö Arena under vintern. Lite som Frank Banham var under hans korta gästspel på Isstadion. Lazo kommer antingen att vara en dundersuccé eller en jätteflopp. Jag tror inte att det finns något mellanting för slovaken.

# # #

På annat håll, nämligen i Expressen, kommer det fler trevliga tongångar. Tidningen har via Viktor Fasths agent fått beskedet att stjärnkeepern förblir AIK trogen och struntar i att åka över Atlanten. Detta borde öppna dörren för Malmö, när det handlar om att lägga vantarna på Martin Gerber.

# # #

Om vi då ska försöka oss på att formera ihop ett lag, hur skulle det då se ut? Kanske så här:

Linus Klasen – Jesper Mattsson – Miroslav Lazo

Robin Alvarez – Morten Green – NY

Pathrik Westerholm – Robert Carlsson – Ponthus Westerholm

Lukas Ericsson – Roger Ohlsson – Tomas Kollar

Daniel Josefsson – Tim Heed

J.D. Forrest – NY

Robin Weihager – Tero Konttinen

Alexander Ribbenstrand – Emil Carnestad

NY (Pontus Sjögren)

Drömvärvningarna på de platser som ska in är utan tvekan Martin Gerber, Pavel Skrbek och Andreas Thuresson. Vågar man hoppas på att Stefan Nyman kan landa åtminstone två av dessa?

/Winnberg

Dags att lyfta fram lite kring Andreas Thuresson, det kan ni väl inte få för mycket av? Till Örnsköldsviks Allehanda berättar han egentligen inget som kan betraktas som något vidare nyhetsstoff, utan bekräftar bara det som tidigare framkommit – att han väntar på besked från Nashville Predators.

Att ”Ante” först och främst siktar på spel i NHL kommande säsong råder det inga som helst tvivel på. Han ska dessutom träffa lagets GM senare denna dag för att se om sitt hus och ta reda på vilka planer klubben har för honom. Mina chansningar i detta ämne är att han inte kommer att representera Predators organisation under den kommande säsongen. Jag tror inte de har möjlighet att erbjuda honom den istid han främst är på jakt efter. Det blir nog istället till att söka vidare bland övriga lag på andra sidan pölen.

Att Andreas Thuresson inte kommer att bestämma sig på två sekunder har stått klart under ett längre tag. Han och hans agent behöver tid på sig för att se vilka alternativ som finns och sedan resonera sig fram till vilket alternativ som passar Thuresson bäst.

Målet för Andreas har hela tiden varit att ta sig till världens bästa liga – och även om han nu skulle ”tvingas” ta en avstickare till Europa så gör han det för att bättra på sina chanser att ta sig tillbaka till Nordamerika – och ett NHL-kontrakt – snarast möjligt. Det är här det största problemet för Malmös del. Hur attraktivt är egentligen HockeyAllsvenskan ur en NHL-synvinkel? Troligtvis inte särskilt hett. Och därmed ligger redan flertalet andra klubbar närmre till hands att kunna knyta till sig Andreas Thuressons tjänster, om det nu inte blir spel i NHL redan till hösten. Att han hade varit värd sin vikt i guld för Malmö Redhawks skriver jag under på alla dagar i veckan. Men jag har svårt att se att Stefan Nyman skulle kunna landa denna drömvärvning. Samtidigt är ingenting omöjligt.

Vi lär få anledningen att återkomma till följetången Thuresson.

/Winnberg

Vad kan tänkas ske när vi nu går in i en ny arbetsvecka. Malmö berör som vanligt runt om i Hockeysverige och handlar det inte om nyförvärv – antingen spektakulära eller sådana med bakgrund i Södertälje – så rör det sig om avhopp kring styrelsebordet eller det faktum att man ”blåser” gamla profiler på pengar. Det är aldrig tråkigt att hålla på Malmö Redhawks, det påståendet kan nog många av er skriva under på.

På värvningsfronten har det emellertid varit lugnt sedan Tim Heed kritade på ett ettårskontrakt precis innan långhelgen med Kristi Himmelfärd och Nationaldagen. Kanske kan något nyförvärv presenteras under denna vecka. Som jag förstått det vill Stefan Nyman ha truppen mer eller mindre klar innan midsommar och dit har vi nu bara tio dagar.

Målvaktsfrågan är fortsatt den mest intressant, åtminstone för egen del. Pontus Sjögren är utan tvekan en kapabel målvakt på allsvensk nivå och jag skulle vilja påstå att han håller minst samma klass som Markus Svensson. ”Mackan” har fått någon form av hjältestatus här nere och jag kan ärligt talat inte riktigt se anledningen till detta. Visst, han har gjort flera riktigt vassa matcher och räddat poäng till laget i en del kamper, men under fjolårssäsongen rosade han inte marknaden. Jag ser det inte som någon större förlust att Sjögren kommit in och ”ersatt” Svensson.

Martin Gerber verkar fortfarande vara ett av huvudspåren i jakten på ytterligare en målvakt. Senast onsdag måste Viktor Fasth bestämma sig för om det blir spel på andra sidan Atlanten, annars kommer AIK att få behålla sin guldklimp. Blir Fasth kvar i Elitserien är Gerber inte längre aktuell för Gnaget – och då kan det bli högaktuellt med spel i Malmö. MODO värvade som bekant istället Mikael Tellqvist och är därmed ute ur leken som berör just Gerber. Jag väntar med spänning på vad som kan tänkas ske på onsdag.

/Winnberg

Helgen lider mot sitt slut. Som vanligt har det inte varit någon vidare aktivitet på silly season-fronten under veckoslutet, men en del uppseendeväckande saker finns det trots allt att rapportera om.

Det mest spännande, Moras eventuella lån av den ryske JVM-mästaren Denis Golubev, är dock fortfarande bara ett rykte, men kan mycket väl bli en realitet när Dalaklubben i morgon har årsmöte – och enligt klubbdirektör Johan Sares kommer att presentera ett par nya spelare.

Golubev hade absolut höjt temperaturen på HockeyAllsvenskan ytterligare. Det kommer att krylla av spännande spelare i serien nästa säsong, inget snack om den saken. Och det roligaste med detta är att de återfinns i flera olika lag, något som bör innebära att serien kommer att vara riktigt jämn från första nedsläpp till hesa Fredrik ljuder i omgång 52.

På Elitserienivå så fortsätter Växjö att värva smart. Den centerbesättning man nu besitter, med Brad Moran, Erik Josefsson, Dennis Rasmussen samt dagens nyförvärv, Mike Iggulden, ser mycket spännande ut. Jag ställer mig dock fortfarande frågande till de bakre leden. Håller Oscar Alsenfelt i Elitserien? Och kommer Per Hållberg, Ilkka Heikkinen och Dan Spang att spetsa till den redan på allsvensk nivå inte alltför imponerande backbesättning tillräckligt mycket? Offensivt ser det utan tvekan lovande ut och Växjös forwards har tidigare haft förmåga att jobba stenhårt även i defensiven, något som knappast kommer vara annorlunda när det nu vankas Elitseriespel.

Tänkte avsluta med en riktig icke-nyhet. I fredags kväll rapporterade Röglebloggaren Sumo att Mika Hannula inte var aktuell för spel i Malmö. Att en sådan icke-nyhet sedan dessutom sprider sig till Sportbladets Silly-blogg innebär att vad som helst kan hamna där. Jag har nämligen hört, från min morbrors arbetskollegas lillasysters man att Roger Nordström inte är aktuell för målvaktsposten i Stefan Nymans lagbygge.

/Winnberg

Förvånansvärt tyst kring Malmö Redhawks. Då fokuserar vi lite på Nordamerika istället, där det i natt vankas match nummer fem mellan Vancouver Canucks och Boston Bruins i Stanley Cup-finalen. Jag ska i vanlig ordning försöka hålla mig vaken matchen igenom, men då en viss ålder uppnåtts innebär det tyvärr att det inte längre är lika lätt att sitta uppe halva natten.

Ska jag spekulera tror jag dock att Bruins har goda möjligheter att knipa även denna match och att man därmed skaffar sig ett utmärkt läge att avgöra hemma i TD Garden natten mot tisdag.

I natt är det verkligen upp till bevis för tvillingarna Sedin. Det är nu man ska visa att man tillhöra den yppersta eliten i världens bästa hockeyliga och därmed också föra sitt lag till ett läge som innebär att man kan avgöra matchserien i Boston om tre dagar. Annars riskerar man att hamna i samma fack som spelare likt Joe Thornton i San José Sharks. Dvs spelare som alltid presterar i grundserien, men som inte förmår att leda sitt lag till en titel – och det är egentligen det som allt går ut på.

Som sagt, jag tror att Timmy Thomas och Bruins fortsätter på den inslagna vägen, men jag hoppas att svenskarna i Canucks åter kan vända på matchserien och placera sig i förarsätet inför fortsättningen. Vi har nästan två timmar till nedsläpp. Bra hockeyunderhållning är egentligen det enda jag kräver. Snart åker vi!

I dag har väldigt gamla saker blossat upp igen. Sportbladet ”avslöjar” nu att Malmö inte kommer att betala ut några pengar till de spelare och ledare, som i början av 2000-talet, lånade ut delar av sin lön till klubben för att man på så vis skulle undgå konkurs.

Visst är det jättetråkigt att avtalet är skrivet på ett sådant sätt att det tidsbegränsades och att kontraktstiden nu har löpt ut. Och jag förstår också att det känns surt för de individer som ställde upp och räddade klubben, men som nu inte får en spänn tillbaka. Samtidigt är det svårt att klaga på saker och ting när man skrivit under ett kontrakt.

Jag hoppas dock att man kan lösa detta på ett snyggt sätt, men samtidigt är Malmö Redhawks i dagsläget ett bolagiserat företag och kan knappast drivas som en non-profitorganisation.

/Winnberg

I natt blev Binghamton Senators Calder Cup-mästare när man vann AHL:s motsvarighet till Stanley Cup. En stor del i detta hade utan tvekan den 19-årige målvakten Robin Lehner. Göteborgaren blev känd för den breda, svenska massan under jul- och nyårshelgens när han vaktade Småkronornas målbur under JVM. Nu kan han faktiskt inte bara titulera sig bäst i Nordamerikas näst främsta liga. Han prisades nämligen även som slutspelets mest värdefulla spelare och fick mottaga Jack Butterfly Trophy.

Att han var en högst bidragande orsak till att Binghamton kunde lägga vantarna på bucklan behöver ingen tvivla på. Lehner var faktiskt bara tvåa när laget gick in i slutspelet, men fick chansen i matchserien mot Manchester Monarchs – och tog den. Binghamton var i detta läge bara en förlust från att få packa väskorna och gå på semester, men kunde, mycket tack vare Robin Lehner, vända och vinna. Och sedan tog han alltså sitt lag hela vägen.

Lehners facit i Calder Cup är anmärkningsvärt. Han fixade 14 segrar på 19 matcher, släppte bara in 2,10 mål per match och hade en räddningsprocent på mäktiga 93,9. Nu väntar vi bara på att Robin Lehner lägger beslag på förstaspaden i Ottawa Senators till nästa säsong.

/Winnberg

Mr Malmö har fört en tillbakadragen tillvaro under de senaste åren. Percy Nilsson har istället tagit hand om sitt nya skötebarn, Malmö Arena. Men nu ger han sig åter in i leken. Trots att Hugo Stenbeck bidragit med 3 miljoner Euro (fördelat på 1 för att täcka fjolårets kostnader och 2 till budgeten inför den kommande säsongen) så anser Percy att det behövs mer pengar.

– Jag tyckte att de inte hade tillräckligt med pengar till spelare, så jag tänkte att då får jag gå in med lite, säger han själv i en intervju med Sydsvenskan.

Man kan sannerligen inte annat än älska Percy Nilsson för hans brinnande engagemang kring klubben. Det går inte att sticka under stol med det faktum att han varit en bidragande orsak till många felsatsningar, men vi kan heller aldrig någonsin glömma att staden med största sannolikhet inte haft en hockeyklubb av Redhawks dignitet om det inte vore för herr Nilsson. För att inte tala om SM-gulden och Europacuptiteln på 90-talet.

Det som får mig att höja lite på ögonbrynen är att dessa pengar, två miljoner svenska riksdaler, öronmärks och enbart får användas för att förstärka spelartruppen. Jag hade nämligen fått för mig att detsamma mer eller mindre gällde Stenbecks två miljoner Euro. Jag anser att det finns mycket annat att satsa på – inte minst ungdomsverksamheten, men även arrangemanget kring matcherna. Det behöver vara mer show kring hemmamatcherna. Som det såg ut under fjolåret var det, åtminstone enligt mig, en större upplevelse att se Malmö spela på Isstadion under exempelvis 2007/2008 jämfört med det man bjöds på i arenan. Jag hoppas av hela mitt hjärta att ”jipposaker” som ljud och ljus åter förs på tal och att detta åtminstone prioriteras i en liten utsträckning till säsongsstarten för 2011/2012.

På detta plan är det bara att jämföra med Rögle. I Ängelholm är hela produktionen alltid klockren och jag vill så gärna se något liknande i Malmö. Möjligheterna med landets finaste i arena är oändliga – och jag hade nästan hellre sett att Percy varit villig att lägga pengar för att få till en bättre matchupplevelse. Jag kan tänka mig att detta faktiskt hade lockat ganska mycket för gemene man, även om det viktigaste givetvis är att vinna matcherna.

Tycker ni läsare att det är viktigt mer allt som sker runtomkring matcherna?

/Winnberg

Vancouver hade banne mig inte mycket att sätta emot i TD Garden denna natt. Visst, man höll 0-0 under tjugo minuter, men sedan brakade helvetet lös. Boston var bättre på alla punkter. Och när inte ens Roberto Luongo mäktar med att försvara lagets färger, ja då rinner det i väg till åtta fucking ett.

Det var faktiskt lite pinsamt att se gästernas uppträdande under slutminuterna. Boston gick från 5-1 till 8-1 genom att göra mål på tre raka skott – och det är verkligen inte okej att förlora en final med så pass stora siffror.

Måste säga att det är skönt att Boston går segrande ur den här matchen, inte minst med tanke på Aaron Romes fula och sena tackling som tvingade Nathan Horton att lämna matchen redan efter ett par minuters spel. Jag räknar kallt med att Rome får spelledigt resten av säsongen. Men just blind side-hits är något som NHL ser allvarligt på och därför är jag tämligen säker på att Vancouverbacken kommer att åläggas med en avstängning.

Jag kom att tänka på en sak precis när matchen tog slut. Tim Thomas har varit fantastisk i finalspelet och endast släppt fem skott förbi sig på de tre inledande matcherna. Trots det så ligger hans lag under med 1-2 i matcher. Vancouver har hittills gjort de viktiga målen i serien. Trots åtta mål framåt utsågs Thomas till matchens främste spelare. Det säger en hel del om hur bra han spelar för tillfället.

Avslutningsvis vill jag gratulera Jannik Hansen till sitt första mål i en Stanley Cup-final. Han var inte lika fenomenal denna kväll som under matcherna i Rogers Arena, men han svarade som vanligt för ett gott dagsverke.

Nu väntar några timmars sömn för undertecknad. Detta samtidigt som solen lyser in i mitt sovrum. Tror dock inte det kan stoppa mig från lite skön sömn.

/Winnberg

I dag, på Nationaldagen, drar Expressen fram ryktet att MODO rycker i Andreas Thuresson igen, något som Örnsköldsviks Allehanda släppte redan för flera veckor sedan. Men nu verkar det inte enbart vara Markus Näslund som fått upp ögonen för Tyringesonen, även Färjestad uppges vara intresserade.

Som jag skrivit flera gånger tidigare så är Andreas Thuresson min absoluta drömvärvning till Malmö Redhawks och jag hoppas därför innerligt att jag slipper se honom i något annat svenskt lag. Jag har dock svårt att se att han skulle flytta hem, om han får ett nytt förslag från Nashville Predators vill säga. Jag tror han vill fortsätta att köra på andra sidan pölen, och det är väl också just det som framkommit så fort han ryktats till Europa och Elitserien.

/Winnberg

Vancouver Canucks tog hem även den andra ronden i Stanley Cup-finalen mot Boston Bruins. Men det satt hårt åt. Bruins såg länge ut att gå mot segern, inte minst tack vare en mycket fin andraperiod.

I mitten av tredje förmådde dock Daniel Sedin att pricka in det ack så viktiga 2-2-målet och därmed gav han också sitt lag ny energi – något som minst sagt behövdes. Efter målet var Vancouver som ett pånyttfött lag. Förvisso lyckades man inte hitta nätet bakom Tim Thomas innan den tredje perioden var över.

Förlängningen blev dock bara elva sekunder gammal. Andrew Ference gav bort pucken efter en vunnen tekning och Alex Burrows kunde ta sig in i offensiv zon. Han skottfintade, på samma sätt som Peter Forsberg gjorde mot Finland under World Cup 1996, men fick inte in pucken med sitt första avslut. Dock var han betydligt hetare på returen än Zdeno Chara och avgjorde matchen när han lade in trissan via köksvägen.

Just Chara skulle jag vilja sätta ett stort frågetecken efter. Han imponerar inte det minsta på mig. Visst, han var involverad i Bruins 2-1-mål, men han drällde även något enormt innan Canucks kvittering – och agerande i närkampen med Burrows vid det matchavgörande målet var horribelt. Vad tycker ni läsare om Charas insatser i finalserien hittills?

/Winnberg

Denna dag får ni klara er utan några vettiga (och ovettiga) inlägg. Undertecknad har spenderat dagen på en cykelsadel och tänker fortsätta kvällen med fest – och kollegan befinner sig på lite välförtjänt semester på Västkusten. Ska dock inte svära på att han inte drar ett inlägg ändå. Annars hörs vi i morgon igen!

/Winnberg

Årskortförsäljningen för Malmö Redhawks går bra vad det verkar. 2900 sålda (eller uppbokade?) är siffran just nu. 2800 ligger budgeten på. 2500 såldes förra säsongen (allt enligt Sydsvenskan). Rätt fin utveckling där. Redan. Det gläder mig verkligen att nya klubbledningen och ägaren Hugo Stenbeck har fått den här starten. Klubben behöver onekligen supportrarna och näringslivet med sig på den här resan om den ska sluta lyckligt.

En välfylld Malmö Arena är dessutom en klar skillnad för spelarna och laget. Bättre stämning, inramning och en känsla av att det vi presterar spelar roll för staden gör ju sitt till också i det sportsliga.

För egen del hade jag faktiskt inte årskort 2010/2011. Jag såg däremot de flesta hemmamatcherna ändå men när det väl gällde förra hösten kände jag aldrig att ett årskort var aktuellt. Undermedvetet tvivlade jag nog på lagets förutsättningar med Robert Olsson vid rodret. Inte för att jag ska påstå att jag anade att det skulle sluta så illa som det gjorde.

I år har jag emellertid redan köpt ett årskort. Klubben gör en nystart på i princip alla plan och laget kommer ha goda förutsättningar att lyckas väl. I sig blir det också väldigt spännande att se om Stefan Nymans lagbygge just blir ett lag med alla nya spelare. Kapaciteten finns, det gäller just att få kemin att stämma. Den resan är alltid lika intressant. Redhawks har gjort den förr med varierande slutresultat.

Om jag får önska mig något så är det att just fler privatpersoner löser årskort. Klubben med hjälp av Stenbeck har visat att man vill uppåt igen och fansen behövs. Så låt oss bli en större skara som alltid är där till hösten!

/Olsson

Så var då den först ronden av årets Stanley Cup-final avklarad. Och det är knappast någon underdrift att påstå att Roberto Loungo och Timmy Thomas var matchens förgrundsfigurer. För andra matchen i rad var Boston involverade i en drabbning som endast bjöd publiken på ett ynka mål – och Timmy hade hållit nollan i totalt 126 minuter och 13 sekunder. Men då, med bara nitton fattiga sekunder kvar av den tredje perioden, dök Rafi Torres – av alla spelare – upp som gubben i lådan och förpassade pucken i mål. Den oerhört fina framspelningen svarade den danske Malmöbekantingen Jannik Hansen för och Hansen var utan tvekan en av matchens förgrundsfigurer och i mina ögon isen främste utespelare. Kul också att Niklas Holmgren, i sändningen på TV10 och Viasat Hockey, nämnde det faktum att den nu 25-årige snabbskrinnaren spelat J18-hockey i den svarta dressen.

För att återgå till matchen bjöds ett fullsatt Roger Arena på utomordentlig ishockeyunderhållning. Matchen inleddes i ett rasande tempo och det verkade först som att det skulle bli en målorgie utan dess like. Men så var det då dessa burväktare. ”Lou” och Timmy är utan tvekan två av världens bästa, kanske de två främsta, men båda har vacklat en del tidigare under slutspelet. I natt gjorde ingen av dem ett endaste litet misstag. 37-årige Thomas svarade för ett par ofattbara räddningar och såg till att hålla Bruins kvar i matchen och Luongo var knappast sämre.

Den här matchen hade egentligen allt – utan en massa mål.

Jag längtar redan till match två som går av stapeln natten mot söndag.

/Winnberg

Då var som bekant Tim Heed definitivt klar för spel i Malmö Redhawks. SSK-koppling eller ej, ingen kan undgå från att konstatera att Heed är en riktigt intressant värvning. Vi har många nyförvärv som blir spännande att följa men just Tim med sin utvecklingspotential, ålder och offensiva kapacitet blir en av de klart fräckaste i sammanhangen.

20-åringen kommer behöva ta steg i defensiven och förbättra speeden men just i den offensiva delen har vi mycket att vänta. Blir extra kul att följa vilka backar som matchas hårdast i powerplay och vem som passar med respektive anfallsuppsättning. Heed och J.D. Forrest känns som självskrivna. Bägge är värvade för spelformen med en respektive två man mer på banan. Där bakom finns dessutom Daniel Josefsson som kommer få ett stort förtroende han med och Tero Konttinen behöver sina minuter också.

Förra årets etta i powerplay, Robin Weihager, kan räkna med en undanskymd roll och jag är tämligen övertygad om att Robin kommer spela mer boxplay än powerplay till hösten. Helt rätt steg för honom. Han har inte lyckats kombinera ett starkt offensivt spel med en resolut och stabil defensiv på A-lagsnivå.

I stort får vi dock glädjande konstatera att Malmö Redhawks med hjälp av nye sportchefen Stefan Nyman nu gjort en ordentlig förvandling. Backsidan innehåller både spelskicklighet och rörlighet som tillhör toppen av serien och det var Redhawks aldrig i närheten av förra säsongen. Tidigare års upplagor har också haft tempot som den stora plumpen i protokollet. Nej, Redhawks står inför en klar omställning här. Riktigt kul med tanke på hur mycket många, däribland jag, tjatat om detta länge nog.

/Olsson

Som den Malmösupporter jag är har jag en del blandade känslor för Mattias Sjögren. Så fort han gör något vettigt (vilket som sker ganska ofta) i en match jag bevittnar (något som sker betydligt mer sällan) känner jag ett stort behov av att skrika ut ”Maaattias Sjööööögreeeen” på samma sätt som Rögles speaker gjorde när samme Sjögren sköt matchavgörande 4-3 med mindre än tre minuter kvar att spela av Kvalseriemötet i Ängelholms ishall våren 2008. Att han sedan till på köpet var den som avgjorde sista matchen hemma mot Mora och sköt Rögle till Elitserien gör ju egentligen inte saken bättre.

På den tiden var ”Sjöa” nätt och jämnt torr bakom öronen. Som 20-åring var han förstaårssenior och mest en i mängden i Rögle, även om han helt klart hade viss potential. När vi i dag skriver den 1 juni 2011 verkar det stå klart att Mattias Sjögrens karriär fortsätter rakt uppåt. Efter SM-guld med Färjestad och VM-brons med Tre Kronor uppger nämligen Aftonbladet att Sjögren till hösten kommer att återfinnas i Washington Capitals organisation.

Stämmer detta tycket jag det är riktigt kul för Mattias. För trots att han sänkte oss i just den där Kvalseriematchen så är jag ett stort fan av hans hockeykunnande. Han är i mina ögon en perfekt tredjecenter (kanske fjärde i NHL) som kommer till jobbet varje dag och ger allt såväl på träning som på match.

Jag är övertygad om att han kommer att lyckas i Nordamerika. Jag ser egentligen inget som tyder på motsatsen. Att det dessutom blir spel i Capitals är ännu roligare. Laget som ständigt misslyckas i Stanley Cup-slutspelet behöver bredda centersidan och Mattias Sjögren känns som klippt och skuren för att ta en av centerplatserna bakom Niklas Bäckström och Marcus Johansson.

Jag väntar mig en närmast succéartad säsong från 23-åringen.

# # #

Över till något helt annat. För just nu pågår slutskedet av en av sommarens tre stora höjdpunkter: Franska öppna. Och senare i dag (troligtvis någonstans runt klockan tre) ställs Robin Söderling öga mot öga med världens främste, Rafael Nadal. Det är tredje året i rad dessa två går upp mot varandra på Roland Garros och för mig är det en självklarhet att resa mig ur solstolen och dra igång Eurosport. Gör det du också! Det finns alla möjligheter för en riktig kanonmatch.

Vilka som är de andra höjdpunkterna under sommaren? Jo, Tour de France och Wimbledon. När man kan gotta ner sig i dessa sommarnöjen så närmar sig dessutom hockeysäsongen med stormsteg. När Touren tar slut runt den 25 juli är det bara en vecka kvar till Malmö gör sitt första ispass. Men självklart ska vi hinna med sol, bad, god mat och dryck och givetvis ett hejdundrandes midsommarfirande!

/Winnberg